Impetigo (svinkoppor)
En bakteriell hudinfektionen som yttrar sig som vätskefyllda blåsor, vanligtvis lokaliserade i ansiktet men även på händer, handleder och bål. Svinkoppor drabbar omkring tre procent av alla barn någon gång, vanligast i åldersgruppen två till sex år.
Sammanfattning
Definition
Impetigo är en ytlig hudinfektion som förekommer i två former:
• Icke-bullös impetigo som ger krustabelagda sår (stafylokocker eller streptokocker).
• Bullös impetigo med blåsor (toxinbildande stafylokocker)
Förekomst
Omkring tre procent av barn drabbas någon gång, vanligast i åldersgruppen två till sex år (men vanligt även hos något äldre barn).
Kliniska fynd
Icke-bullös impetigo:
- Vätskande huderosioner med infektiösa, honungsgula krustor.
- Lokalisation vanligen i ansiktet. Dessutom ofta på händer, handled och bål.
Bullös impetigo:
- Ytliga blåsor, ofta lite slappa och innehåller blank eller purulent vätska.
Diagnostik
Typisk klinisk bild
Behandling
- Hygienråd inklusive antiseptisk handhygien är viktigt
- Lokalbehandling med retapamulinsalva
- Perorala antibiotika vid utbredd och/eller progredierande impetigo
Definition
Impetigo är en ytlig hudinfektion som förekommer i två former:
- Icke-bullös impetigo som ger krustabelagda sår
- Bullös impetigo med blåsor
Bakgrund och epidemiologi
Förekomst
- Man bedömer att tre procent av barn drabbas av impetigo någon gång, vanligast i åldersgruppen två till sex år (men vanligt även hos något äldre barn).
- Epidemier förekommer framför allt i förskolor och i skolmiljö.
- Det föreligger en tydlig säsongsvariation med en topp i augusti-september.
Etiologi och patogenes
- Vid den icke-bullösa formen är blåsbildningen kortvarig och går sedan över till en smetig, gul krustabildning (infektion med Staphylococcus aureus eller grupp A-streptokocker).
- Bullös impetigo förekommer framför allt hos spädbarn och orsakas av en infektion med toxinbildande Staphylococcus aureus.
- Smitta:
- Sjukdomen antas i huvudsak smitta vid person-till-personkontakt.
- Patienterna kan sprida infektionen till sig själva eller andra efter att ha kliat/skrapat på ett infekterat område.
- Smittsamhet tills krustorna torkat in.
Predisponerande faktorer
- Impetigo utvecklas framför allt i värme och vid fukt
- Trångboddhet och dålig hygien
- Insektsbett
- Sjukdomen är särskilt vanlig hos barn med atopiskt eksem, tidigare eksem eller predisposition för atopi
- Nasal kolonisering av bakterierna predisponerar för recidiverande infektioner
Anamnes och kliniska fynd
Anamnes
- Smärtfri makula eller papel som snabbt blir en vätskande lesion (vesikel) med blekgult innehåll.
- Blåsan spricker lätt och bildar en erosion. Innehållet torkar och bildar efter hand typiska tjocka, honungsgula, kliande skorpor.
- Utslaget sprider sig ofta till omgivande vävnad med autoinokulation.
- Förändringarna uppstår ofta i hud med eksem, på extremiteterna och i ansiktet.
- Inga allmänsymtom.
- Vid bullös impetigo kan lesionerna vara ömma.
Kliniska fynd
Icke-bullös impetigo:
- Vätskande huderosioner med infektiösa, honungsgula krustor.
- Lokalisation i ansiktet, framför allt vid näsan, mungipor och örsnibbar. Dessutom ofta på händer, handleder och bål.
- Börjar vanligen i mindre sår.
Bullös impetigo:
- Ytliga blåsor (bullae), omgivna av ett tunnt eksemliknande område.
- Blåsorna är ofta lite slappa och innehåller blank eller purulent vätska.
- När blåsorna spricker har botten ofta ett blankpolerat utseende.
- Regional lymfkörtelsvullnad kan förekomma.
- Drabbar intakt hud, hela kroppen.
Diagnostik och undersökning
- Klinisk diagnos utifrån typisk klinisk bild.
Bakterieodling
- Vid diagnostisk osäkerhet, bristande kliniskt behandlingssvar, recidiv eller utbrott i familjer. Odling bör även göras innan peroral antibiotikabehandling inleds.
Differentialdiagnoser
- Staphylococcal scaldes skin syndrome (SSSS) – vid omfattande dermatolys och hudrodnad (akut tillstånd)
- Ektyma: samma process, men djupare sårbildning än vid impetigo, lämnar ofta ärr
- Allergiskt kontakteksem
- Sekundärinfekterat eksem
- Höstblåsor
- Herpes simplex-infektion
- Dermatofytos
- Varicella
- Pseudomonasfollikulit
Behandling
Egenbehandling
- Hygienråd inklusive antiseptisk handhygien är viktigt.
- Noggrann uppblötning och rengöring av eventuella krustor med tvål och vatten rekommenderas.
- Handdukar och sängkläder bör bytas ofta.
- Kompletterande lokal behandling med klorhexidinlösning kan ha effekt.
- Rivning underhåller impetigo och därför bör naglar klippas kort hos barn för att minska risken för att barnet kliar sönder hudförändringarna. Täckning med förband kan övervägas.
Läkemedelsbehandling
- Lokalbehandling är indicerad om egenbehandling inte har gett effekt:
- Retapamulinsalva två gånger dagligen i fem dygn.
- Vid utbredd och/eller progredierande impetigo eller impetigo som inte svarat på behandling efter fem till sju dagar rekommenderas perorala antibiotika i sju dygn:
- Till vuxna ges i första hand flukloxacillin i dosen 1 g x 3. Vid penicillinallergi typ 1 är klindamycin 300 mg x 3 ett alternativ.
- Till barn rekommenderas flukloxacillin i tablettform 25 mg/kg x 3; mixtur cefadroxil 15 mg/kg x 2 eller mixtur flukloxacillin 25 mg/kg x 3. Vid penicillinallergi typ 1 används klindamycin 5 mg/kg x 3.
Förebyggande åtgärder
- God handhygien är den viktigaste förebyggande åtgärden.
- Individer i en familj eller en social grupp bör ha separata handdukar och tvättlappar.
- Noggrann övertäckning av lesioner minskar smittorisken och bör genomföras.
Komplikationer
- Det är sällan allvarliga infektionskomplikationer vid impetigo hos patienter som inte är undernärda eller har en allvarlig, underliggande sjukdom.
- Obehandlad stafylokockinfektion kan utvecklas till furunkler och karbunkler.
- Akut glomerulonefrit uppträder mycket sällan.
Prognos
- Både icke-bullös och bullös impetigo är i de flesta fall självbegränsande och går tillbaka utan ärrbildning under loppet av ett par veckor.
ICD-10
L01.0 Impetigo
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Checklista – att tänka på vid hosta hos barn
Titt som tätt besöker barn vårdcentralen på grund av hosta och liknande förkylningssymtom. Många gånger beror hostan på ofarliga tillstånd, men vissa tecken och symtom bör du som sjukvårdspersonal och allmänläkare vara extra uppmärksam på.
-
Skärmtid oroar småbarnsföräldrar – vad är lagom?
Hur digitala medier påverkar småbarn råder det delade meningar om. Viss forskning talar för att det skulle vara skadligt medan annan forskning hävdar det motsatta. I en svensk studie kartlägger forskarna spädbarns skärmtid och hur den påverkar barns språkutveckling.
-
Ny teknik kartlägger varför skärmtid för småbarn är skadligt
Hjärnforskaren Patricia Kuhls studie visar att en timmes skärmtid per vecka minskar småbarns ordförråd med fem till sex ord jämfört med barn som inte ser på skärm alls.
-
Hälften av smärtan hos barn är stressrelaterad
”Smärtutredning kräver bred kunskap”, säger Gösta Alfvén, docent i pediatrik med 25 års erfarenhet av smärtvård hos barn.
-
Skolios
-
Erythema infectiosum
En infektionssjukdom orsakad av parvovirus B19. Smittan är luftburen och förekommer framförallt hos barn och unga i åldersgruppen 5–15 år.
-
Höftledsdysplasi/höftinstabilitet hos nyfödda
Ett sjukdomsspektrum som innefattar medfödd luxation och instabilitet av höftleden men även senare anatomisk omognad av höftleden med dålig täckning av höftkulan via ett acetabulum som är grunt och lutar för brant.