Påssjuka
Bakgrund
- Påssjuka kan också benämnas parotitis epidemica.
- Påssjuka är en infektion som orsakas av paramyxovirus och kännetecknas av en i regel bilateral svullnad av spottkörtlarna, glandula parotis, i vissa fall även glandula submandibularis och sublingualis
Epidemiologi
- Allmän vaccination har minskat antalet fall drastiskt i Norden.
- I en ovaccinerad befolkning uppträder sjukdomen epidemiskt med cirka fem års mellanrum.
- I Sverige infördes vaccination på påssjuka i det allmänna vaccinationsprogrammet 1982.
- De senaste tio åren har i median 23 fall per år rapporterats i Sverige.
Etiologi och patogenes
- Sjukdomen beror på en infektion med ett RNA-virus ur paramoxyvirusgruppen som orsakar sjukdom framför allt hos barn och ungdomar.
- Inkubationstiden är i regel 2-4 veckor.
- Smittan sker via droppsmitta eller direkt kontakt.
- Ungefär 30 % får subkliniska symtom men kan ändå föra smittan vidare.
- Påssjuka är mycket smittsamt och sprider sig snabbt till mottagliga individer i närmiljön.
- Infektion i parotiskörteln, parotit, börjar oftast på den ena sidan och blir bilateral.
- Viruset kan även infektera andra körtlar och orsaka infektion i testiklar, ovarier, pancreas och CNS.
ICD-10
- B26 Påssjuka
Anamnes
- Påssjuka är ovanligt och det är viktigt att fråga om det finns fler kända eller misstänkta fall i omgivningen.
- Inkubationstiden är i regel 2–4 veckor.
- Om patienten vaccinerad med MPR eller har haft påssjuka tidigare minskar sannolikheten för aktuell infektion.
- Prodromalfasen karaktäriseras oftast av allmän sjukdomskänsla, huvudvärk, muskelvärk och matleda som i typfallet varar något eller några dagar innan inflammationen och svullnaden av parotiskörteln blir synlig.
Enkätundersökning om patientlagen
Patientlagens syfte är att stärka och tydliggöra patientens ställning. I denna enkät vill vi få en bättre bild av hur ni arbetar med patientlagen på din arbetsplats.
Kliniska fynd
- Lindriga symtom och subklinisk infektion är vanligt.
- Lokal ömhet, tuggsmärtor och smärta förlagd till öronen föregår ofta svullnaden av parotis.
- Andra organmanifestationer av påssjuka kommer i regel efter parotiten, men de kan uppkomma före svullnaden och även utan att det finns en manifest inflammation i parotis
- Hög feber kan tyda på meningit eller orkit:
- Symtom vid orkit är svullnad, värmeökning och smärta i testikel och bitestikel
- Orkit ses i princip aldrig före puberteten
- Förekomst av nackstelhet, huvudvärk och slöhet bör inge misstanke om meningit
- I upp till hälften av fallen uppkommer meningit utan symtom från spottkörtlar
- Sensorineural hörselnedsättning förekommer men är oftast övergående.
- Smärtor i den övre delen av buken, illamående och kräkningar kan tyda på pankreatit.
Utredning av påssjuka
- Diagnosen ställdes tidigare på klinisk bild men bör numer bekräftas med serologi.
- Diagnosen är anmälningspliktig och smittspårningspliktig.
Differentialdiagnoser
- Sialoadenit, spottsten.
- Svullnad av spottkörtlar kan uppstå som följd av reaktion på jod.
- Parotit kan orsakas av andra faktorer vid till exempel Sjögrens syndrom, sarkoidos och kronisk recidiverande parotit.
- Lymfadenit.
Behandling av påssjuka
- Det finns ingen specifik behandling mot påssjukevirus.
Öka din kunskap om migrän
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om migrän, en neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Trots den höga förekomsten antas migrän vara ett underdiagnostiserat tillstånd.
Förebyggande åtgärder
- Påssjuka är anmälningspliktig och smittspårningspliktig enligt Smittskyddslagen.
- Vaccination ingår i det allmänna barnvaccinationsprogrammet sedan 1982:
- Levande, försvagat påssjukevirus är en del av MPR-vaccinet (mässling-påssjuka-röda hund)och det ger ett höggradigt skydd
Komplikationer
- Orkit:
- Hos en mindre andel, cirka 15–30 %, blir orkiten bilateral, vilket innebär risk för påverkan på fertiliteten som följd av testikelatrofi:
- Hypofertilitet förekommer i mindre än 15% av fallen
- Spontan abort:
- Det finns en ökad risk för spontan abort främst under första trimestern
- Hörselnedsättning:
- Sensorineural hörselnedsättning förekommer hos cirka 4 % men är oftast övergående.
- Permanent ensidig dövhet drabbar cirka 1 av 20 000 individer med påssjuka, bilateral dövhet är mycket sällsynt.
Prognos
- Prognosen är i regel god och allvarliga komplikationer förekommer men är förhållandevis sällsynta.
- Sjukdomen ger i regel livslång immunitet.
-
Övre luftvägsinfektion (ÖLI)
En mycket vanlig och oftast virusorsakad infektion som också benämns vanlig förkylning. Symtomen typiskt spridda från flera organ i övre luftvägar som exempelvis halsont, lockkänsla för öronen, rinnsnuva, irritation och svullnadskänsla i näsan.
-
Många söker inte hjälp för barns sängvätning
Många barn har problem med sängvätning upp i skolåldern. Netdoktors undersökning bland över 800 föräldrar till barn som kissar i sängen visar att endast sex av tio familjer hade sökt hjälp av vården.
-
Impetigo (svinkoppor)
En bakteriell hudinfektionen som yttrar sig som vätskefyllda blåsor, vanligtvis lokaliserade i ansiktet men även på händer, handleder och bål. Svinkoppor drabbar omkring tre procent av alla barn någon gång.
-
Mässling (morbilli)
Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomar vi känner till. Att vaccinera är viktigt för att undvika allvarliga komplikationer, som exempelvis encefalit som drabbar 1 av 1000 sjuka.
-
Ny teknik kartlägger varför skärmtid för småbarn är skadligt
Hjärnforskaren Patricia Kuhls studie visar att en timmes skärmtid per vecka minskar småbarns ordförråd med fem till sex ord jämfört med barn som inte ser på skärm alls.
-
Pulmonalisatresi med intakt kammarseptum
-
Epilepsi hos barn
Epileptiska anfall är vanligare ju yngre man är. Hjärnan är omogen, utvecklas snabbt och har lägre kramptröskel. Efter ett första oprovocerat anfall är risken för att drabbas av ytterligare ett anfall cirka 50 procent inom ett år.
-
Persisterande ductus arteriosus