Spädbarnskolik

Basfakta

Definition

• Periodvist skrikande med full styrka upp till flera timmar per dag, oftast på kvällen/natten, flera dagar i veckan under flera veckor, och med start före tre månaders ålder, hos ett friskt barn med normal viktökning.¹
• Ofta används "rules of three":¹
  • Gråt/skrik hos i övrigt friska barn med normal viktökning som startar den första till andra levnadsveckan och som varar i minst 3 timmar per dag, minst 3 gånger i veckan under en period på minst 3 veckor
• Skrikandet börjar oftast under de första levnadsveckorna, är som mest intensivt vid cirka 6 veckors ålder för att vanligen ha upphört vid 3–4 månaders ålder.¹

Förekomst

• Kolik förekommer hos 5–25 % av alla spädbarn, både hos flaskmatade och ammade barn. Förekomsten varierar vilket till en del kan förklaras av att skiftande definitioner används i olika studier.²
• Skrikperioderna kommer oftast i ett tydligt dygnsmönster, vanligtvis under senare delen av dagen och kvällen/natten. 
• Varaktighet av skrik/oro och kolik avtar tydligt vid 8–9 veckors ålder:
  • En systemisk översikt visade följande förekomst av spädbarnskolik:³
    • 17–25 % vid <6 veckors ålder
    • 11 % vid 8–9 veckors ålder
    • 0,6 % vid 10–12 veckors ålder
  • Skrik/oro uppmättes till 117–133 minuter dagligen de första 6 veckorna, och i genomsnitt 68 minuter vid 10–12 veckors ålder³

Etiologi och patogenes

• Sannolikt multifaktoriell patogenes. 
• Vissa menar att det är ett normalt fenomen.
• Födoämnesallergi kan ha betydelse hos barn/familjer med atopi och allergi.

Somatiska orsaker

• Komjölksallergi upptäcks hos en del. Dessa barn blir bättre eller helt symtomfria då komjölksprotein elimineras från kosten.
• En del teorier går ut på att det handlar om krampartade sammandragningar i mag-tarmkanalen som får barnet att reagera med skrik.⁴
• Mycket gaser är vanligt, men det är tveksamt har någon betydelse för sjukdomsutvecklingen.
• Andra teorier menar att det kan röra sig om att magtarmkanalen är omogen eller om överkänslighet mot vissa födoämnen.

Psykosociala orsaker

• Det finns också teorier som utgår från att en del barn kan vara mer känsliga och reagerar med skrik på nya intryck och stimulans, till exempel nya miljöer, aktiviteter eller nya personer.⁵

Riskfaktorer

• Inga säkra hållpunkter finns för att prematurfödsel, kön, moderns utbildning eller sociala status, barnets ordning i syskonskaran, uppfödning med bröstmjölk eller modersmjölksersättning predisponerar för uppkomst av spädbarnskolik.

ICD-10

• R10 Smärtor från buk och bäcken
  • R10.4 Andra och icke specificerade smärtor i buken

ICD-10 Primärvård

• R108P Spädbarnskolik

Diagnos

Diagnoskriterier

• Se Definition ovan.
• Gråtattacker hos ett för övrigt friskt barn med normal viktökning under de första levnadsveckorna, med maximum vid cirka 6 veckor, och som vanligen upphör vid 3–4 månaders ålder.
• Exklusionsdiagnos där grundlig anamnes och klinisk undersökning i de flesta fall är tillräcklig.

Differentialdiagnoser

• Normal gråt hos spädbarn
• Förstoppning
• Ljumskbråck
• Urinvägsinfektion
• Akut mediaotit
• Pylorusstenos
• Gastroesofageal reflux
• Hirschsprungs sjukdom

Anamnes

• Ofta skriker barnet på eftermiddagar och kvällar och skrikandet debuterar vid några veckors ålder.
• Friska barn utan spädbarnskolik skriker i genomsnitt cirka 2 timmar, medan barn med spädbarnskolik skriker 3–7 timmar per dag.
• Barn med spädbarnskolik har ofta andra symtom som mycket gaser, rapningar och stört sovmönster:
  • Diarré och onormala kräkningar hör inte till sjukdomsbilden

Kliniska fynd

• I kolikfritt skede är klinisk undersökning och tillväxtkontroller invändningsfria.

Kompletterande undersökningar i primärvården

• Tillväxtkontroll.
• Kortvarig elimination av komjölkinnehållande kost:
  • För spädbarn som ammar kan mamman prova att utesluta livsmedel som innehåller komjölksprodukter i ett par dagar⁶
    • Tveksam effekt enligt studier och mycket liten andel komjölksprotein når barnet via mamman
    • Om mamman har mjölkfri kost längre tid än några dagar bör hon ta kalktillskott
  • För spädbarn som äter modersmjölksersättning kan man prova att ge hypoallergen modersmjölksersättning som är baserad på komjölkshydrolysat under ett par dagar⁶
  • Om skrikigheten påtagligt minskar av sådan kortvarig elimination bör man göra en provokation och återgå till vanlig ersättning. Ofta är det dock svårt att få med sig föräldrarna på detta, men man kan föreslå en ny utvärdering med provokation efter en månad. Se även texten Komjölksallergi
  • Om skrikigheten inte påtagligt minskar av sådan kortvarig elimination bör mamman/barnet återgå till normal kost
• Om övrig somatisk orsak till skrikigheten inte kan uteslutas, bör barnet remitteras till barnläkare.

Behandling

Behandlingsmål

• Symtomlindring.
• Hitta sätt för föräldrarna att hantera sin egen frustration vid barnets skrikande.

Behandlingen i korthet

• Det är viktigt att informera föräldrarna om att spädbarnskolik är ofarligt och övergående.
• Låt eventuellt sjuksköterskan på BVC eller amningsmottagningen kontrollera barnets sugteknik så att barnet inte sväljer ner mycket luft i samband med amningen.
• Prata med föräldrarna om strategier för att trösta det skrikande barnet och vad de kan göra om skrikandet känns övermäktigt, se nedan.⁶
• Tidigare känd psykisk ohälsa hos föräldrar kan försämras i samband med spädbarnskolik. För dessa föräldrar bör man överväga samarbete med psykiatrisk vård.⁶

Egenbehandling

• Man kan prova att minska intryck och stimulans, till exempel nya miljöer, aktiviteter eller nya personer.
• Amning med barnet i halvt upprest ställning kan hindra nedsväljning av luft. Ge god tid till rapning i helt upprest ställning under och efter amning.

Läkemedelsbehandling

• Probiotika, lactobacillus reuteri, har prövats och har i flera studier visat sig ha viss effekt:^7-10
  • Kunskap om eventuella långtidseffekter av probiotikabehandling av spädbarn saknas dock
  • Enligt SBU (2014) går det inte att dra några slutsatser om effekten av probiotika vid spädbarnskolik¹¹
  • En studie påvisade ökat gråtande hos flaskmatade barn som fick L. reuteri.⁹
  • En Cochranerapport (2019) konkluderar att det inte finns någon tydlig evidens för att probiotika är mer effektivt än placebo vid spädbarnskolik, även om det verkar som att daglig skriktid minskar med användning av probiotika jämfört med placebo.¹² 
  • Probiotika finns att köpa som magdroppar receptfritt på apotek
• Sockervatten (12 %, 2 mL) via munnen kan ha en smärtstillande och lugnande effekt vid skrikepisoder enligt en mindre studie.¹³
• Ej rekommenderat:
  • Dimetikon:
    • Ett läkemedel mot gasspänningar i tarmen, som i studier inte visat sig vara mer effektivt än placebo⁵
    • Användning till spädbarn under längre perioder rekommenderas inte
  • Antikolinergika:
    • Ingen dokumenterad klinisk effekt, men flertalet biverkningar¹⁴
  • Protonpumpshämmare minskar inte spädbarns gråt och irritabilitet¹⁵

Annan behandling

• Ej rekommenderat:
• Kiropraktorbehandling – har inte visat sig mer effektiv än placebo¹⁶
• Akupunktur – en metaanalys (2018) visade att det inte fanns någon kliniskt signifikant skillnad mellan spädbarn som fick akupunktur och kontroller¹⁷

Förlopp, komplikationer och prognos

Förlopp

• Hos flertalet barn upphör kolikepisoderna från cirka 3 månaders ålder – därav benämningen "tremånaderskolik".
• En studie visade förekomst av kolik på 17–25 % vid 6 veckors ålder, men <1 % vid 12 veckors ålder.

Komplikationer

• Den stress som spädbarnskolik medför är en riskfaktor för föräldrars psykiska välbefinnande och förmåga att samspela med sitt barn, inklusive amningsstopp. Denna stress ökar risken för depression hos föräldrarna och kan ibland leda till bestående ogynnsamma samspelsmönster mellan föräldrar och barn. Risken för barnmisshandel, och särskilt skakvåld, ökar också påtagligt.⁶

Prognos

• Vid uppföljning av barn som haft kolik har man inte kunnat påvisa något avvikande beteende eller utveckling.¹⁸

Patientinformation

Skriftlig patientinformation

• Spädbarnskolik