Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Medicinsk översikt | Psykiatri

Generaliserat ångestsyndrom (GAD)


Uppdaterad den: 2022-11-17

Annons

Bakgrund

  • Generaliserat ångestsyndrom (GAD) utmärks av en uttalad oro kring flera olika händelser eller aktiviteter de flesta dagar tillsammans med rastlöshet, trötthet, koncentrationssvårigheter, irritabilitet muskelspänning och/eller sömnsvårigheter.
  • För diagnos krävs att ovanstående funnits i flera månader, enligt DSM 5 i minst 6 månader, och att det inte beror på läkemedel, droger, fysisk sjukdom eller bättre kan förklaras av annan psykisk sjukdom.

Epidemiologi

  • Livstidsprevalensen för GAD är cirka 3–6 %.
  • GAD är ungefär dubbelt så vanlig hos kvinnor som hos män.
  • Median debutålder för GAD är 31 år.
  • GAD är sannolikt den ångestsjukdom som är vanligast bland äldre personer.

Etiologi och patogenes

Etiologi

  • Multipla faktorer som biologiska, ärftliga och miljömässiga faktorer bidrar till utvecklingen av GAD.
  • En metanalys (2001) på familje- och tvillingstudier visade en signifikant association för GAD mellan patienter och deras förstagradssläktingar (OR 6,1).
  • Traumatiska upplevelser i barndomen är vanligare bland personer med GAD jämfört med personer som inte har GAD.
  • Ångestpräglade upplevelser – till exempel så kan en fobi eller oron efter en olycka generaliseras till GAD.

Patogenes

  • Personer med GAD klagar ofta över somatiska symtom och svarar på ett rigitt och stereotypiskt sätt när de utsätts för psykologisk stress:
    • Om detta är orsak eller verkan är oklart
  • GAD har ofta samsjuklighet med depression, paniksyndrom och alkoholmissbruk.
Annons
Annons

ICD-10

  • F41 Andra ångestsyndrom
    • F41.1 Generaliserat ångestsyndrom

Anamnes

Karakteristisk bild vid GAD

  • Närmast ständig, svårkontrollerbar oro under flera månader.
  • Oro och åtföljande symtom utlöses ofta av yttre händelser och belastningar.
  • Oro för framtiden, sjukdom, olyckor eller den egna ekonomin.
  • Kroppslig spänning som tar sig uttryck i form av rastlöshet, spänningshuvudvärk, muskelsmärtor och/eller nattlig tandagnisslan.
  • Autonom överaktivitet i form av yrsel, svettning, hjärtklappning, muntorrhet, darrningar och/eller magsmärtor.

Riktad screening/skattningsskalor

  • Internationell neuropsykiatrisk intervju M.I.N.I. kan vara till hjälp vid diagnostisering och för att bedöma eventuell samsjuklighet med depression, social fobi, PTSD, tvångssyndrom eller missbruk.
  • Självskattningsskala för ångest: HAD.
  • För att särskilja GAD från paniksyndrom rekommenderas Beck Anxiety Inventory (BAI).
  • För att bedöma eventuell samsjuklighet mot depression kan PHQ-9 användas
  • För att utvärdera effekten av behandling av GAD kan självskattning med GAD-7 göras.

Kliniska fynd

  • Somatiska symtom utreds på vanligt sätt för att utesluta eventuell kroppslig sjukdom.

Utredning av generaliserat ångestsyndrom 

  • Det kan vara aktuellt att ta blodprover för att utesluta hypotyreos, hypertyreos eller anemi.
  • Läkemedelsananmnes:
    • Amfetamin, nyligen påbörjat behandling med antidepressiva läkemedel, metylfenidat, antikolinergika, rinexin, hydralazin, koffein, kalciumblockerare, dopamin, salicylater, steroider, tyroxin
Annons
Annons

Differentialdiagnoser

  • Andra ångesttillstånd. Det finns en betydande komorbiditet mellan GAD och andra ångesttillstånd, exempelvis:
    • Social fobi
    • Separationsångest
    • Tvångssyndrom
    • Paniksyndrom
    • Hälsoångest
    • Depression
  • Bipolär sjukdom
  • Anpassningsstörning
  • Substansmissbruk:
    • alkohol, bensodiazepiner, koffein, nikotin, amfetamin, kokain
  • Somatiska sjukdomar:
    • Hypertyreos
    • Posturalt ortostatiskt takykardisyndrom (POTS)
    • Kranskärlssjukdom
    • Hjärtsvikt
    • Luftvägssjukdomar som KOL eller astma

Behandling av generaliserat ångestsyndrom

  • De flesta ångesttillstånd inklusive GAD behandlas inom primärvården.
  • Remiss till psykiatrin kan övervägas:
    • Vid osäker diagnos
    • Om patienten inte svarar på KBT eller 1–2 försök med SSRI/SNRI i adekvat dos och duration
    • Vid suicidrisk
    • Eventuellt vid samsjuklighet med andra psykiska sjukdomar
  • Informera eventuellt patienten om möjligheterna till KBT via internet, ingen remiss behövs:
  • För att utvärdera effekten av behandling av GAD kan självskattning med GAD-7 göras.

Egenbehandling

  • Undvikande av droger.
  • Begränsat alkoholintag.
  • God sömnhygien.
  • Regelbunden fysisk träning.

Läkemedelsbehandling

  • Läkemedelsbehandling bör begränsas till särskilt utsatta situationer, eller till behandling under en begränsad period med ökad belastning.
  • SSRI, SNRI, tricykliska antidepressiva och agomelatin har enligt läkemedelsverket evidensgrad 1 vid initial behandling av GAD:
    • Tidig debut, samtidig depression av svårare art samt tecken på kronifiering ökar indikationen för behandling med antidepressiva
  • SSRI/SNRI är förstahandsval:
    • Bland äldre finns mindre dokumentation för behandling med SSRI vid GAD, men det har påvisats effekt för bland annat escitalopram
    • I Sverige finns inga läkemedel som har godkänd indikation för behandling av ångestsyndrom hos barn och ungdomar:
      • Flera RCT har dock visat effekt vid korttidsbehandling (8–16 veckor) med SSRI och SNRI
  • Tilläggsbehandling:
    • Pregabalin eller antipsykotika (olanzapin, risperidon, quetiapin) är möjliga tilläggsbehandlingar:
      • Obs risk för beroende vid behandling med pregabalin                 
  • Lugnande medel:
    • Som lugnande medel har hydroxizin och buspiron hög evidensgrad. 
    • Bensodiazepiner bör i möjligaste mån undvikas på grund av biverkningsprofil och beroenderisk
Vill du lära dig mer? Prenumerera på våra utskick

Du kan avsäga dig våra utskick när som helst genom att klicka på en länk som finns i alla utskick. Läs mer om NetdoktorPros personuppgiftspolicy här .

Annan behandling

  • Av olika psykologiska behandlingar har kognitiv beteendeterapi (KBT) bäst vetenskapligt stöd.
  • Centrala inslag i KBT vid GAD är psykoedukation, bearbetning av tankar, övningar för att begränsa och kontrollera oron och råd för att förhindra återfall.
  • KBT via internet har också effekt vid GAD.
  • Alternativa psykologiska behandlingar:
    • Tillämpad avslappning
    • Stödjande psykoterapi
    • Psykodynamisk terapi
    • Insiktsorienterad terapi
    • Mindfulness
    • Acceptance and commitment therapy (ACT)

Förebyggande åtgärder

  • Ökad kunskap om kroppsliga reaktioner och hur dessa kan hanteras är viktigt för att förstå den ström av signaler som ständigt kommer från kroppen. Självhjälpslitteratur kan här vara av värde.
  • En god fysisk kondition kan också vara av värde för att förstå och kontrollera de fysiska symtomen. Fysisk träning som förebyggande behandling eller tidigt i sjukdomsförloppet kan då vara av visst värde.

Komplikationer

  • Andra komorbida psykiatriska tillstånd:
    • Depression
    • Ångesttillstånd
    • Alkoholmissbruk
  • Förhöjd suicidrisk och förhöjd risk för kardiovaskulär sjukdom.

Prognos

  • GAD är ofta ett långvarigt tillstånd med fluktuerande exacerbationer.
  • Tillståndet kan recidivera under fysisk eller emotionell stress.

Källor


Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.