Organiska orsaker till psykiska symtom

Basfakta

Definition

• Påverkan på tankar, känslor och/eller beteende som beror på organisk påverkan av det centrala nervsystemets funktion.
• De vanligaste symtomen är kognitiv svikt (nedsatt intellekt, uppfattningsförmåga, minne eller förvirring), i kombination med psykiska symtom som ångest, emotionell instabilitet, psykasteni, stämningsförändringar, hallucinationer, vanföreställningar etc och/eller personlighetsförändringar.
• Tillståndet kan debutera akut i samband med sjukdom/skada och har då ofta en riklig och växlande symtombild.
• Kan även utvecklas smygande där symtombilden ofta präglas mer av funktionsförlust.

Förekomst

• Okänd, men vanligt förekommande vid allvarlig somatisk sjukdom.
• Många organiska tillstånd kan ge psykiska symtom.
• Vid demenssjukdomar föreligger ökad frekvens med ökande grad av hjärnskada.

Etiologi och patogenes

• Vid akuta organiska tillstånd är orsakerna allvarlig sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet direkt eller indirekt (till exempel allvarliga infektioner, encefalit, huvudskador, vaskulära katastrofer, anoxi eller hypoglykemi).
• Vid en mer smygande sjukdomsutveckling är orsaken oftast ett långsamt progredierande tillstånd som påverkar hjärnfunktionen, till exempel Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, Huntingtons korea, men även tumörer, hormonstörningar, vitaminbrist, elektrolytrubbningar och kroniska infektioner/inflammationer.

Predisponerande faktorer

• Omogen eller skadad hjärna.
• Dåligt allmäntillstånd.
• Hög ålder.

ICD-10

• F00 Demens vid Alzheimers sjukdom
• F01 Vaskulär demens
• F02 Demens vid andra sjukdomar som klassificeras annorstädes
• F03 Ospecificerad demens
• F04 Organiska amnesisyndrom ej framkallade av alkohol eller andra psykoaktiva substanser
• F05 Delirium ej framkallat av alkohol eller andra psykoaktiva substanser
• F06 Andra psykiska störningar orsakade av hjärnskada, cerebral dysfunktion eller kroppslig sjukdom
• F07 Personlighets- och beteendestörningar orsakade av hjärnsjukdom, hjärnskada eller cerebral dysfunktion
• F09 Ospecificerad organisk eller symtomatisk psykisk störning

ICD-10 Primärvård

• G30- Alzheimers sjukdom
• F01- Vaskulär demens
• F03-P Demens UNS
• F09-P Annan organisk psykisk störning

Diagnos

Diagnoskriterier

• Psykiatriska symtom eller syndrom som har ett säkert eller starkt sannolikt orsakssammanhang med en organisk påverkan av hjärnan.
• För att misstänka ett orsakssammanhang ska symtombilden uppstå med rimlig tidsmässig koppling till en påvisbar organisk sjukdom med potential för att medföra hjärnpåverkan, som kan förklara symtomen.

Differentialdiagnoser

• Psykiatriska störningar utan känd organisk orsak.
• Organiska psykiatriska störningar som orsakas av psykoaktiva substanser.

Anamnes

• Vid alla psykiatriska tillstånd ska möjligheten för organisk orsak bedömas.
• I praktiken innebär detta att man ska fråga patienten/anhöriga om tidigare skallskador, allvarliga infektioner och andra allvarliga tillstånd, samt om användning av läkemedel, alkohol, lösningsmedel och narkotika.
• Även icke-akuta tillstånd kan debutera plötsligt med riklig psykiatrisk symtomatologi.
• Många har eller har haft symtom som neurologiska utfall, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, kraftlöshet, ökad uttröttbarhet, krampanfall eller synkope före debuten av de psykiatriska symtomen.
• En del tas till läkare av en anhörig på grund av personlighetsförändringar eller demensutveckling.
• Upplysningar från anhöriga eller närstående är ofta nödvändiga.

Kliniska fynd

• Man finner ofta andra tecken på skada/dysfunktion i det centrala nervsystemet.
• Graden av vakenhet och förmågan att följa med i samtal och i situationer är ofta nedsatt.
• Det är indicerat att göra en neurologisk undersökning.

Kompletterande undersökningar i primärvården

• Blodprover bör tas på breda kliniska indikationer.
• Graden av demens kan bedömas med Mini Mental Status (MMS) och DemDiag.

Andra undersökningar

• Patienten bör remitteras för vidare undersökning på sjukhus:
  • EEG
  • CT eller MR
  • Neuropsykologisk undersökning

När remittera?

• Patienter som ger misstanke om organisk hjärnsjukdom med psykiska symtom bör utredas av psykiatriker.
• Vid kända, kroniska tillstånd kan remiss vara aktuellt vid sjukdomsbild som förvärras.
• De psykiatriska symtomen kan göra det nödvändigt med inläggning på psykiatrisk klinik eller på annan särskilt anpassad plats för att erhålla nödvändig tillsyn.

Vårdintyg, tvångsvård enligt LPT

Behandling

Behandlingsmål

• Beror på hjärnskadans orsak, omfattning och lokalisation.

Allmänt om behandlingen

• Riktas mot den bakomliggande orsaken till de psykiatriska symtomen.
• Dessutom behandlar man ofta smärtsamma symtom direkt.
• Det kan finnas behov av tillsyn, vård och omsorg i perioder.

Egenbehandling

• Vid de flesta kroniska tillstånd är patientens egna insatser för att upprätthålla funktioner viktiga och gynnsamma.

Läkemedelsbehandling

• Psykofarmaka kan användas på symtomatisk indikation.
• Vanligtvis väljer man preparat efter huvudsymtomen: antidepressiva vid depressiva symtom och lågdosneuroleptika vid hallucinos:
  • Depression: Till exempel citalopram, tabletter 20 mg: en tablett dagligen:
    • Var observant på interaktioner
  • Hallucinos: till exempel haloperidol, tabletter 1 mg: 1–6 mg dagligen:
    • Klometiazol, kapslar 300 mg: En kapsel tre gånger dagligen kan vara ett bra alternativ vid akuta förvirringstillstånd
• Försiktighet med psykofarmaka rekommenderas, då den symtomatiska effekten ofta är mindre övertygande och biverkningarna uttalade redan vid små doser. Noggrann övervakning av effekterna är nödvändig.
• Många neuroleptika och antidepressiva sänker kramptröskeln.

Annan behandling

• Bortsett från vid de akuta tillstånden har patienter med organiska psykiska störningar ofta behov av omfattande åtgärder från socialtjänsten, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen som rehabilitering, arbetsträning eller förtidspension.
• Många behöver även praktisk hjälp i vardagen och bidrag för transport, specialutrustning och liknande.

Förebyggande behandling

• Ingen känd

Förlopp, komplikationer och prognos

Förlopp

• Det akuta syndromet går oftast över efter dagar/veckor och det vidare förloppet beror på hur den underliggande sjukdomen utvecklas.
• Den mer långsamt progredierande bilden har ett förlopp med stadigt ökande tecken på kognitiv svikt om inget kan göras åt det underliggande tillståndet. Det är vanligt att mer akut symtomatologi blossar upp övergående under förloppet.

Prognos

• Prognosen beror på orsaken.

Patientinformation

Vad du bör informera patienten om

• Om grundsjukdomen och hjärnskadans konsekvenser (bilkörning och liknande).

Skriftlig patientinformation

• Om organiska psykiska störningar

Uppföljning

Plan

• När tillståndet har diagnostiserats följs patienten vanligtvis upp i primärvården.
• Det är oftast naturligt med ett nära samarbete med hemsjuksköterska, socialpedagog, fysioterapeut, ergoterapeut och eventuellt psykiatrisk sjuksköterska.
• Yrkesmässig och annan arbetsträning kan vara aktuellt.

Vad bör kontrolleras?

• Beror på grundsjukdomen.
• Psykopatologi.
• Allmän funktionsförmåga i vardagen.