Svår covid-19 kopplas till depression och ångest

– Våra resultat tyder på att svårighetsgraden av den akuta covid-infektionen kan påverka den psykiska hälsan på sikt. Det är svårt att säga vad detta samband kan bero på, men möjliga förklaringar kan vara en kombination av oro för långsiktiga hälsoeffekter och kvarvarande fysiska symtom som begränsar sociala kontakter och bidrar till en känsla av hjälplöshet. Det är också möjligt att svår covid-19 sätter i gång inflammatoriska processer som tidigare kopplats till ökad risk för psykisk ohälsa, säger Anikó Lovik, postdoktor vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet och en av studiens författare.

Få tidigare studier har hittills tittat just på de långsiktiga psykiska symptomen efter en covid-19 infektion. I den aktuella studien ingick närmare 250 000 från bland annat norden, varav drygt 10 000 diagnostiserats med covid-19. Studiedeltagarna fick själva skatta sina symptom på depression, ångest och sömnsvårigheter samt uppge hur länge de varit sängliggandes. 

Fler rapporterade depression och sömnproblem 

Resultaten visar att personer med bekräftad covid-19 i något högre utsträckning rapporterade depression och sömnsvårigheter, jämfört med de som inte varit sjuka. Symtomen minskade dock över tid. Jämfört med svårt sjuka covid-patienter var också ångest och depression lägre bland dem som drabbats av sjukdom men med milda eller inga symptom. 

– Det är möjligt att genomgången låg- eller asymtomatisk covid-19-infektion resulterar i en viss lättnad bland dessa individer som nu kan återgå till sina normala liv. Detta kan vara en av anledningarna till den lägre förekomsten av psykiska symtom som observerats i denna grupp jämfört med dem som fortfarande är oroliga för att bli smittade och därför undviker sociala interaktioner, säger en av studiens seniora författare Fang Fang, professor vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet.

Ännu inga fastställda samband 

Forskarna noterar att studien inte kan fastställa något orsakssamband och att det är möjligt att bakomliggande faktorer utöver de man tagit hänsyn till kan påverka kopplingen såsom förekomsten av tidigare psykiatriska diagnoser som var marginellt högre hos personer som testat positivt för covid-19. Studiedeltagarna med covid-19 var dessutom generellt yngre än dem utan diagnos. Trots att studien tar hänsyn till dessa skillnader i analyserna, så kan det finnas kvarvarande effekter som påverkar resultaten.