Omkring 20-30 procent av det totala antalet läkarbesök inom primärvården beror på besvär i skelett, leder och muskler. Sjukdomar i rörelseorganen är liksom en av de vanligaste orsakerna till nedsättning av arbetsförmågan samt till långtidssjukskrivningar. Något som gör inflammatorisk ryggsjukdom särskilt problematiskt är den låga debutåldern. De flesta drabbas redan när de är mellan 20 till 30 år och det är inte ovanligt att få vänta flera år på diagnos, menar Lennart Jacobsson, överläkare i reumatologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– I detta hav av smärtor ska man försöka hitta de med inflammatoriska ryggsmärta tidigt. Diagnosen inflammatorisk ryggsjukdom är ofta svår att ställa kliniskt och vanliga inflammationsmarkörer som CRP och sänkningsreaktion är normala hos 80 procent av patienterna, säger han.

Patientfall: 27-åriga Andreas söker vård för AS

Men det finns fler orsaker till fördröjd diagnos vid just inflammatorisk ryggsjukdom.

– Det beror på vad vi kallar för tre olika delays: patient’s delay – det tar för lång tid för patienten att uppsöka vård. Remittent’s delay – primärvården vet inte när det ska remittera till reumatolog och sedan radiologist’s delay – bristen på MR i landet, säger Lennart Jacobsson.

Säkraste metoden för att bedöma inflammationens aktivitet

Bilddiagnostik.

Baserat på svenska diagnosregister har ungefär 0,25 till 0,50 procent av Sveriges befolkning inflammatorisk ryggsjukdom, men exakta uppgifter saknas. Ungefär hälften av alla fall utgör en AS-diagnos medan de övriga har andra former av SpA-sjukdom utan AS-typiska radiologiska förändringar. Lennart Jacobsson menar att bilddiagnostik med magnetkameraundersökning är den säkraste metoden för att bedöma aktiv inflammation och fettinfiltration.

– Ju mer stöd man har av sjukdomshistoria och bilddiagnostiskt stöd man har desto säkrare kan man vara på att diagnosen är korrekt fastställd. Inflammatorisk ryggsjukdom ökar vid samtidig förekomst av olika fynd som tillägg till ryggsmärtan, säger han och understryker att det är först när man har en stark misstanke om inflammatorisk ryggsjukdom och när behandling inte gett effekt som primärvårdsläkare ska remittera till reumatolog.

Nya rekommendationer till primärvården

Våren 2012 publicerade Socialstyrelsen riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar, vilka förutom inflammatorisk ryggsjukdom och ankyloserande spondylit omfattar osteoporos, artros i knä och höft, psoriasisartrit (PsA) och reumatoid artrit (RA). Flertalet rekommendationer i riktlinjerna riktas till just primärvården.

Under hösten 2017 påbörjade myndigheten arbetet med att revidera riktlinjerna och en remissversion beräknas vara klar sommaren 2019.

Har du frågor om inflammatorisk ryggsjukdom? Passa på att ställ dem inför webbinariet den 27 mars där Gerd-Marie Alenius, överläkare i reumatologi, kommer att svara på professionens frågor. Skicka in dina frågor om inflammatorisk ryggsjukdom till redaktionen – mejla direkt till caroline.holmqvist@netdoktor.se