”Reumatisk sjukdom ska inte vara ett hinder för att arbeta”
”Tidig diagnos, remiss till en reumatolog och tillgång till effektiva behandlingar förbättrar livskvaliteten och förmågan att arbeta. Tyvärr får alldeles för många vänta på diagnos, och därmed behandling”, det skriver Lotta Håkansson, ordförande Reumatikerförbundet och Tommy Jillmarker, distriktsordförande Reumatikerförbundet Stockholm.
Fler personer med reumatisk sjukdom och sjukdom i rörelseorganen skulle vara i arbete om de fick diagnos och behandling tidigare. Det visar forskning som den europeiska paraplyorganisationen för reumatiska sjukdomar, EULAR, lyft fram i samband med Internationella reumatikerdagen 12 oktober. I EU skulle ytterligare en miljon personer kunna vara i arbete varje dag om tidiga insatser var mer tillgängliga för personer med reumatiska sjukdomar och sjukdomar i rörelseorganen.
Totalt har över en miljon människor i Sverige någon form av reumatisk sjukdom. Många lever med smärta, svår trötthet, nedsatt funktionsförmåga, försämrad livskvalitet och risk för allvarliga följdsjukdomar. I takt med att de moderna läkemedelsbehandlingarna blivit fler och bättre har möjligheterna att delta aktivt i arbetslivet ökat.
Följande tre samhällsförändringar skulle förbättra livet för personer med reumatiska sjukdomar:
- Tillgång till tidiga insatser för att begränsa smärta, trötthet och stelhet som gör det svårt att fortsätta arbeta.
- Större medvetenhet om de utmaningar som människor med reumatiska sjukdomar står inför.
- En översyn av hur vi arbetar. Möjlighet till flextid, bättre möjlighet till hemarbete och till höj- och sänkbara skrivbord kan göra stor skillnad.
Tidig diagnos, remiss till en reumatolog och tillgång till effektiva behandlingar förbättrar livskvaliteten och förmågan att arbeta. Tyvärr får alldeles för många vänta på diagnos, och därmed behandling.
Reumatisk sjukdom inte ska vara ett hinder för att arbeta. Alla människor ska ges möjlighet att arbeta till 100 procent av sin förmåga och kunna försörja sig på det. Om ens förmåga är 90 procent av en heltid är det orimligt att kräva att en person ska vara sjukskriven 25 procent. Det är slöseri med resurser och arbetskraft.
Lotta Håkansson, ordförande Reumatikerförbundet
Tommy Jillmarker, distriktsordförande Reumatikerförbundet Stockholm
Åsikterna som uttrycks i artikeln är skribentens/skribenternas egna.
-
Psoriasisartrit (PsA)
Psoriasisartrit är en inflammatorisk sjukdom som i varierande utsträckning drabbar hud och leder. Den tillhör de inflammatoriska ledsjukdomarna och per definition gruppen spondylartrit, men det föreligger i vissa fall även likheter med reumatoid artrit.
-
Patient med diagnostiserad psoriasis har fått ledbesvär
På din mottagning möter du 53-åriga Kerstin, som undrar om hon har fått psoriasisartrit. Kerstin har sedan fem år en mild form av plackpsoriasis och står på perorala glukokortikoider. Hur stor andel av de som får PsA har redan hudsymtom?
-
En av tre reumatiker svarar inte på sin behandling
Detta är något som forskarna brottas med och visst har de kommit en bit på vägen, berättar reumatologen Tomas Husmark som var på plats under kongressen American College of Rheumatology 2018.
-
Nu avslöjas läkarnas kunskap om inflammatorisk ryggsjukdom
Hittills har totalt 298 läkare och annan sjukvårdspersonal genomfört NetdoktorPros läkarutbildning om inflammatorisk ryggsjukdom. Svaren visar på god kännedom om sjukdomen och hur den ska följas upp. Den stora utmaningen är att ställa diagnos i ett tidigt skede. Det torde även finnas vissa oklarheter kring val av behandling.
-
Webbinarium – Inflammatorisk ryggsjukdom
I ett webbinarium besvarar Gerd-Marie Alenius, överläkare i reumatologi vid Umeå universitet, professionens frågor om inflammatorisk ryggsjukdom. Se hela webbinariet här.
-
Reaktiva artriter
En reaktiv artrit, ReA, är en steril ledinflammation till följd av en infektion som inte finns i själva leden men på ett annat ställe i kroppen, vanligen i i urinvägar/genitalier eller mag-tarmkanalen.
-
Vanligt med opiatläkemedel hos patienter med ledsmärtor
Personer med ledsjukdomen psoriasisartrit får vänta mycket länge, i genomsnitt 3,5 år, på att få sin diagnos. Samtidigt är användningen av smärtstillande opiatläkemedel oroväckande hög hos personer med psoriasis och ledsmärtor utan diagnos. Det visar en omfattande patientundersökning.
-
Den livsviktiga egenvården vid PsA
Psoriasisartrit (PsA) drabbar närmare 30 procent av alla med psoriasis. Patienterna behöver tidigt informeras om behovet av fysisk aktivitet. Något som sällan sker då majoriteten av läkarna anser att patienter med psoriasisartrit är svåra att identifiera. Det visat svaren från läkarutbildningen Vad vet du om psoriasisartrit?
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu