Neuromodulering kan hjälpa mot diskbråck
Behandling med neuromodulering kan vara en lämplig metod för att minska smärtan, berättar överläkaren Pedram Tabatabaie som arbetar vid enheten för Neuromodulering vid Neurokirurgiska kliniken i Umeå.
Diskbråck uppstår när en disk mellan ryggens kotor brister och buktar in i spinalkanalen där den trycker på nervstrukturer och orsakar smärta, vilket kan ge både motoriska och sensoriska symtom. De motoriska symtomen kan till exempel medföra att man får svårt att styra lemmarna eller blir svag, medan de sensoriska symtomen kan te sig som domningar, pirrningar eller stickningar. Diskbråck räknas som en förslitningsskada och drabbar oftast patienter som utsätter sin rygg för repetitiva monotona rörelser under belastning, antingen i sitt arbete eller på fritiden.
Spinal Cord Stimulation (SCS) mot kronisk neurogen smärta
För patienter som drabbats av diskbråck gäller i första hand en så kallad konservativ behandling där det ingår en kombination av vila samt sjukgymnastik. Om den konservativa behandlingen inte räcker till blir nästa steg kirurgi, förklarar överläkaren Pedram Tabatabaie som arbetar vid enheten för Neuromodulering vid Neurokirurgiska kliniken i Umeå. Men om en sådan operation inte heller hjälper så kan behandling med Spinal Cord Stimulation (SCS), som är en typ av neuromodulering, vara ett lämpligt alternativ.
- SCS är en bra metod för den som har kronisk neurologisk smärta till exempel efter genomgången ryggkirurgi. Det är viktigt att det görs en ordentlig utredning för att fastställa att patienten uppfyller kriterierna för att testa SCS, säger Pedram Tabatabaie.
”Många känner av smärtlindring direkt”
I sitt arbete på den neurokirurgiska kliniken i Umeå utreder Pedram Tabatabaie många patienter som har blivit opererade för diskbråck men fortfarande har mycket besvär med smärtor. Dessa patienter kan bli aktuella för SCS. När beslut om behandling med neuromodulering väl tagits placeras en liten testelektrod i spinalkanalen och stimulerar ryggmärgen med elektricitet. Detta ger upphov till en pirrande känsla som ska täcka området där patienten upplever sin smärta. Under en veckas tid får patienten sedan känna efter om den lilla elektroden ger någon smärtlindring.
- Merparten, 80 – 85 procent blir så hjälpta av teststimuleringen att de väljer att operera in den lilla elektroden permanent. Ja, en del känner till och med av smärtlindringen så fort vi sätter igång testsystemet. Jag har sett många patienter som fått tillbaka sin livskvalitet, som kan gå på hundpromenader igen och som får sova gott om natten, berättar Pedram Tabatabaie.
Individuellt anpassad neuromodulering 
Ur ett medicintekniskt perspektiv verkar marknaden för produkter på området neuromodulering vara nästintill glödhet. Enligt Pedram Tabatabaie kommer det ständigt nya system som är både mindre och bättre. Dessutom blir systemen mer förfinade och anpassar sig mer och mer efter användarens behov och livsföring. Många av de nya systemen är dessutom MR-godkända, vilket innebär att de är godkända för magnetkameraundersökning.
Patienten behöver inte heller besväras av att behöva gå till läkare i tid och otid för att kontrollera den lilla elektroden.
- När elektroden väl är på plats och man har hittat ett program som ger god täckning av patientens smärta, kan systemet fungera många år utan underhåll. Här i Umeå använder vi oss av ett system där batterierna räcker i 9 år. Tack vare nya avancerade system kan vi skräddarsy program som är individuellt anpassade efter individen. Man kan exempelvis ha ett program för dagen och ett för morgonen. När vi programmerar är det patienten som avgör vad som är skönt och vad som passar dem, säger Pedram Tabatabaie.
Ovanligt att bli helt smärtfri efter nervstimulering
Det är enligt Pedram Tabatabaie ovanligt att en patient blir helt smärtfri efter att ha genomgått behandling med neuromodulering mot diskbråck.
- Det man som patient kan förvänta sig är en signifikant smärtreduktion. Det är svårt att täcka hela området man har ont i. Vidare är det viktigt att vara medveten om att SCS endast lindrar neurogen smärta och inte nociceptiv smärta som orsakas av vävnadsskada, förklarar Pedram Tabatabaie.
För att få en så bra effekt av behandlingen som möjligt är det viktigt att patienten genomgår operation inom två år från att ha diagnostiserats med kronisk neurogen smärta.
- Ju senare man kommer igång med behandlingen, desto sämre blir resultatet, avslutar Pedram Tabatabaie.
-
Svår långvarig smärta
En av fem människor verkar ha en långvarig smärta och det kan vara svårt att hitta en orsak till smärtan under utredningen. Beroende på vilken sorts smärta det är så väljer man behandlingsmetod.
-
"Fler bör vaccinera sig mot bältros"
Då varicella zostervirus, som orsakar bältros, sitter i nervsystemet kan det påverka hela kroppen. Skulle folk veta hur allvarligt bältros är skulle fler vaccinera sig, menar professor Lars Lindquist vid Karolinska Institutet.
-
Migrän
Migrän är en kronisk, och delvis ärftlig, neurologisk sjukdom som karakteriseras av återkommande episoder med svår pulserande huvudvärk kombinerad med illamående, ljus- och ljudkänslighet men med så gott som symtomfrihet mellan attackerna.
-
Unika data om långvarig smärta hos äldre
Att smärtpatienter utgör en stor del av professionens vardag kan utläsas av svaren i NetdoktorPro:s avslutade läkarutbildning om långvarig smärta hos äldre. Över 20 procent av deltagande läkare uppgav att de näst intill träffar en smärtpatient om dagen.
-
Nyttan av att skatta smärtgraden
Skattningsskalor är något som överläkaren Karsten Ahlbeck menar är en viktig kompass inom smärtvården. Men 20 procent av läkarna svarade att de nästan aldrig använder skattningsskalor för att analysera svår långvarig smärta hos sina patienter, enligt vår läkarutbildning om smärta.
-
Paracetamol verkar störa hjärnan hos möss
Ny forskning från Uppsala Universitet visar att paracetamol kan störa hjärnans utveckling och förmågor hos möss. I studien gavs tio dagar gamla möss paracetamol, och man kunde då se att de fick avancerade hjärnfunktioner försämrade.
-
Haglunds häl
Vid Haglunds häl ses hälsmärta, särskilt på morgonen eller efter längre tids inaktivitet. Ofta har patienten smärta på begge hälarna samt svullnad och rodnad runt hälsenefästet kan förekomma.
-
Bursitis calcanei
Inflammation i bursa vid kalkaneus som kännetecknas av smärtor, eventuellt svullnad och rodnad vid hälsenefästet. Incidensen av hälsmärta är vanligast bland idrottare och äldre personer.