– Det handlar alltså inte om mobbning utan om sådana saker som att inte accepteras av kompisarna, att inte passa in, säger Matilda Wurm, psykologiforskare vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande från universitet.

Det är Matilda Wurm som ligger bakom avhandlingen och hon menar att, det som hon kallar för kompisrelaterad stress, alltså kan bidra till att man får fysisk smärta i muskler och leder.

Tjejer drabbas värst

I studien hon har hon följt över tusen ungdomar i tre år, från sjuan till nian.

I resultatet kunde hon också se att tjejer var värst drabbade. Första året, i sjuan, hade tjejerna och killarna lika mycket värk. Men under de två senare åren var det nästan dubbelt så många tjejer som killar som uppgav att de upplevde någon form av smärta.

– Det finns forskning som visar att tjejer oroar sig mer över sina relationer med kompisar. De reagerar starkare om en kompisrelation hotas. Det finns också forskning som visar att tjejer faktiskt har mer att oroa sig över i sin vardag, det är mer press på dem än på killar. Det kan till exempel vara en sådan sak som att de måste hantera fysiska närmanden, vilket killar generellt oftast slipper, säger Matilda Wurm i pressmeddelandet.

Patientfall: Inger har svår ryggsmärta som vägrar gå över - vad är felet?

Viktigt att föräldrar och skola blir medvetna

Hon menar att det är viktigt för både föräldrar och skola att vara medvetna om problematiken med den här kompisrelaterade stressen. Bland annat menar hon att det är viktigt att inte endast titta på mobbning, utan även ta redan på hur ungdomarna har det med sina kompisar.

– Skolan kan också öka sin kunskap om den här frågan genom att utbilda exempelvis kuratorer och skolsköterskor, säger hon i pressmeddelandet.

Man ska helt enkelt inte separera smärta från det psykologiska, menar hon.

– Utan man ska förstå att värk alltid har psykologiska komponenter också. Alltså även om vi trillar och bryter benet så har vi en emotionell reaktion, som kan vara olika hos olika personer och som påverkar hur vi hanterar värken, säger hon till Sveriges Radio.

Hur vi hanterar värken kan bero på de förutsättningar vi är födda med, men även av hur vi mår och hur mycket stress vi lever med till exempel. Sedan skiljer det sig även i varifrån smärtan kommer, menar hon.

– Att föda barn kanske känns helt annorlunda än att bryta benet till exempelt, för att vi kopplar något annat till det. Alla sådana saker spelar roll, säger Matilda Wurm till radion.

Sjukvården medvetna - men använder inte kunskapen i praktiken

I sjukvården är man medveten om den här kopplingen, mellan smärta, det psykologiska och det sociala, men bara rent teoretiskt, menar Matilda Wurm.

– Men i praktiken så har det visat sig att behandlingen inte alls ser ut så, utan ofta får folk sjukskrivning och smärtstillande. Som kan vara bra vid akut värk, men som också kan vara problematisk när man tänker på kronisk värk eller återkommande värk. Och sjukskrivning kan leda till en förvärring, säger Matilda Wurm till Sveriges Radio.