Priapism
Basfakta
Definition
- Priapism är en ihållande erektion som inte har samband med sexuell stimulering eller sexuell upphetsning. Ofta sätts en tidsgräns på fyra timmars erektion innan diagnosen används.1
Förekomst
- Sällsynt tillstånd.
- Incidensen är cirka 1,5 fall per 100 000 personår.2
- Vid en urologisk mottagning ser man högst ett par fall per år.
- Förekomsten har ökat något i samband med ökad användning av intrakavernösa injektioner vid impotens.
- En topp ses hos män i åldern 25–50 år.
Etiologi och patogenes
- Den underliggande orsaken är i de flesta fall okänd:
- Sannolikt är en medverkande orsak rubbningar i koldioxidmetabolism och/eller fosfodiesterasaktivitet
- Priapism utan ischemi är vanligen självbegränsande
- Ischemisk typ (även kallad venocklusiv eller lågflödestyp) är den vanligaste:
- Venös stas och med tiden kompartmentsyndrom med utveckling av ischemi och smärtsam erektion
- Orsakas ofta av intrakavernös självinjektion, eller kan ha okänd orsak
- Ischemisk priapism är ett akuttillstånd
- Långvarig hypoxi kan orsaka bestående strukturella förändringar och utveckling av fibros och impotens - irreversibel skada är vanligt efter 24–48 timmars priapism
- Icke-ischemisk typ (även kallad högflödestyp):
- Orsakas av skadad blodförsörjning till penis, oftast efter trauma mot perineum:
- Kan även vara medfödd
- Det utvecklas en arteriokavernös fistel med priapism utan smärta eller ischemi
- Orsakas av skadad blodförsörjning till penis, oftast efter trauma mot perineum:
- Ständigt återkommande priapism:
- Är sällsynt och ses främst hos män med sicklecellanemi
- Yttrar sig som priapism nattetid, under sömnen, och försvinner hos de flesta av sig själv inom några timmar
- Hos en del blir perioderna längre och längre och kan sluta med akut, ischemisk priapism
Predisponerande faktorer
- Användning av potensstimulerande läkemedel.
- Mycket långvarig sexuell aktivitet, särskilt under påverkan av alkohol eller narkotika (marijuana och kokain).
- Vanligast vid:
- Neurologiska sjukdomar
- Maligna sjukdomar – leukemi och bäckentumörer
- Infektioner i bäckenet
- Efter trauma mot penis och perineum
- Läkemedel som antidepressiva, fenotiaziner, warfarin och heparin.
- Sicklecellanemi predisponerar för tillståndet – och kan också leda till priapism hos barn.
- Bäckentrauma (arteriell typ).
ICD-10
- N48 Andra sjukdomar i penis
- N48.3 Priapism
ICD-10 Primärvård
- N483 Priapism
Diagnos
Diagnoskriterier
- Typisk klinisk bild med långvarig erektion utan samband med sexuell aktivitet.
- Vanligt kriterium är en varaktighet på över fyra timmar.
Differentialdiagnoser
- Tromboembolisk etiologi
Anamnes
- Smärta i penis och perineum.
- De flesta söker läkare inom några få timmar.
- Anamnes med avseende på etiologiska faktorer bör tas upp:
- Varaktighet, tidigare episoder, medicinanvändning, tidigare bäckentrauma, hematologisk sjukdom, smärtor?
- Priapism utan smärtor kräver inte akutbehandling.
Kliniska fynd
- Erigerad penis:
- De två corpora cavernosa är spända men till skillnad från vid vanlig erektion kan corpus spongiosum och glans vara mjuka
- Anamnes och kliniska fynd är oftast tillräckligt för att avgöra om det rör sig om den ischemiska eller icke-ischemiska typen.
Andra undersökningar
På sjukhus
- För att kartlägga om det föreligger ischemi kan man på sjukhuset aspirera blod från corpora cavernosa för blodgasanalys:
- Vid ischemisk typ är blodet mörkt/svart och har ett lågt paO2 och förhöjt CO2 samt lågt pH
- Vid den icke-ischemiska typen är blodet klarrött och syrehalt, koldioxid och pH är normala
- Om man misstänker arteriell (icke-ischemisk) priapism används ultraljuds-färgdoppler för att påvisa kärlskadan:
- Flödesmätning kan också skilja mellan ischemisk och icke-ischemisk typ
- Hematologisk utredning är aktuellt med tanke på sicklecellanemi eller annan hematologisk sjukdom.
När remittera?
- Ischemisk typ som har varat mer än fyra timmar remitteras akut.
Behandling
Behandlingsmål
- Tillbakagång av erektion.
- Förhindra komplikationer.
Allmänt om behandlingen
- Försök med egenbehandling först men patienten remitteras snabbt till sjukhus.
- Läkemedelsbehandling prövas och kirurgisk behandling blir aktuellt om läkemedel inte har effekt.
Egenbehandling
- I samband med intrakavernös behandling med prostaglandin vid Erektil dysfunktion ges följande råd vid erektion som varar över tre till fyra timmar:
- Fysisk aktivitet, till exempel:
- Joggning
- Cykling
- Kall dusch eller ispåse mot perineum
- Fysisk aktivitet, till exempel:
Läkemedelsbehandling
- Efedrin:
- Vanligen försöker man först med intrakavernös injektionsbehandling (framför allt vid uppmätt lätt ischemi) med efedrin3
- Efedrin injektion 50 mg/ml: ½–1 ml (25–50 mg) intrakavernöst efter aspiration
- Kan upprepas efter ½ timme
- Beta2-agonist:
- Upp till en tredjedel av patienterna kommer att uppnå tillbakagång av erektionen inom 30–60 minuter om man ger peroral beta2-agonistbehandling
- Exempelvis sulbutamol mixtur 0,4 mg/ml: 10 ml (4 mg), upprepas vid behov efter 4 timmar:
- Endast aktuellt vid kortare sjukhistoria
Annan behandling
- Kirurgisk intervention kan bli nödvändig:
- Vid svår ischemi rekommenderas akut kirurgi
- Vid recidiverande priapism kan kirurgi också vara aktuellt vid den icke-ischemiska typen
- Vid urinretention görs suprapubiskt dränage.
- Vid persisterande erektil dysfunktion kan penisimplantat övervägas.
Förlopp, komplikationer och prognos
Förlopp
- Om behandlingen inte lyckas tar detta flera dagar för erektionen att avta.
- Och på sikt är risken för bestående erektil dysfunktion mycket stor.
Komplikationer
- Erektil dysfunktion:
- I ett material rapporterades att 90 % av patienterna som hade haft priapism i mer än 24 timmar fick en bestående erektil dysfunktion
- Vid tidig behandling är prognosen god
- Urinretention, parafimos och lokala infektioner.
- Nekros och gangrän (sällsynt).
Prognos
- Behandlingsresultatet är tillfredsställande i över 50 % av fallen om behandlingen har inletts inom 6 timmar efter debuten.
- Vid framgångsrik behandling kvarstår förmågan till sexuell aktivitet.
Patientinformation
Skriftlig patientinformation
Nytt resevaccin ska förebygga denguefeber
Qdenga är det nya resevaccinet som numera är godkänt i Sverige för att förebygga denguefeber.
C-APROM/SE/QDE/0013
Källor
-
Njurcancer
Njurcancer utgör 2–3 procent av maligna tumörer hos människan med ca 1200 nya fall per år i Sverige. Njurcancer är ovanligt före 40 års ålder med den högsta incidensen i 70-årsåldern (65-75) vid diagnostillfället.
-
Prostatacancer
En cancerform som drabbar blåshalskörteln, prostata, och är den vanligaste maligna sjukdomen hos svenska män. Närmare 11 000 nya fall av prostatacancer diagnostiseras varje år.
-
Här är årets största framsteg inom vården av prostatacancer
Hur ser införandet av ett screeningprogram ut? Och vilka är de senaste framstegen inom forskningen gällande prostatacancer? Dessa frågor besvarar vår expert Jan-Erik Damber, professor och specialist i urologi vid Sahlgrenska Akademin och Universitetssjukhuset.
-
Så bör du som läkare resonera vid frågor om testosteronbrist
Vad räknas som testosteronbrist och vilka ska behandlas? Här pågår det ett intensivt kunskapssökande runt om i världen just nu, menar Mats Holmberg, androlog och endokrinolog vid Karolinska Universitetssjukhuset.
-
Man med symtom som ses vid hypogonadism – men även andra tillstånd
En 53-årig man kommer till vårdcentralen på grund av errektionsproblematik, nedsatt lust, trötthet samt bristande fysisk och psykisk ork. Beror detta på testosteronbrist eller något helt annat?
-
Uretrastriktur
-
Erektil dysfunktion
-
Urinvägskonkrement (Njursten Uretärsten Blåssten)
Smärtan vid njursten är i typiska fall ofta lokaliserad till flankregionen med typisk dunkömhet och till sin karaktär intervallartad. Stenbildning i urinvägarna orsakas av utfällning av saltkristaller i urinen. Anledningen till denna utfällning är antingen hög koncentration av ämnen som kan utfällas eller låg koncentration av ämnen som hämmar kristallisering av salter.