Varikocele
Basfakta
Definition
- Varikocele:
- Åderbråck i skrotum på grund av dilatation av plexus pampiniformis längs sädesledaren1
- Indelning (Dubin/Amelar):2
- Subkliniska – inte synliga/inte palpabla, kan endast påvisas med ultraljud
- Små/grad 1 – palpabla endast vid Valsalvas manöver, inte synliga
- Medelstora/grad 2 – palpabla i stående men inte synliga
- Stora/grad 3 – synliga när patienten står upp
Förekomst
- Prevalens:
- Varikocele förekommer hos cirka 15 % av alla män3
- Hos män med primär infertilitet förekommer varikocele i upp till cirka 40 % och upp till 80 % hos män med sekundär infertilitet4
- Hos endast 20 % av män med varikocele förekommer nedsatt fertilitet5
- Ålder:
- Varikocele är mycket ovanligt hos pojkar <11 år, men ökar till cirka 14 % hos män 15–19 år:6
- Det beror sannolikt på det ökade venösa återflödet efter att testiklarna har vuxit5
- Varikocele är mycket ovanligt hos pojkar <11 år, men ökar till cirka 14 % hos män 15–19 år:6
Etiologi och patogenes
- Varikocele beror på ett återflöde i v. spermatica interna, vilket leder till en dilatation av plexus pampiniformis:6
- Detta antas bero på en medfödd svaghet eller frånvaro av venösa klaffar
- Varikocele finns oftast på vänster sida eftersom v. spermatica interna på vänster sida dränerar i den vänstra njurvenen som har ett relativt högt tryck, dessutom kan den vänstra njurvenen bli ihoptryckt av a. mesenterica superior (nötknäckarsyndrom)
- Klinisk varikocele förekommer i 80–90 % på vänster sida, men om varikocele har diagnostiserats på vänster sida är risken för samtidig högersidig varikocele 30–90 %7
- Ovanliga orsaker:
- Kompression eller obstruktion av v. spermatica8
- Djup ventrombos, renala arteriovenösa missbildningar eller trombos av plexus pampiniformis7
Effekt på fertilitet
- Varikocele kan leda till testikelatrofi med minskad testosteronproduktion samt minskad produktion, sämre struktur och sämre funktion av spermatozoa.4,6
- Mekanismen bakom dessa negativa effekter på fertiliteten är inte klarlagd. Oxidativ stress och högre temperatur är möjliga förklaringar.6
- Det är inte heller klarlagt varför inte alla män med varikocele utvecklar negativa effekter på fertiliteten.
ICD-10
- I86 Varicer (åderbråck) med annan lokalisation
- I86.1 Varikocele
ICD-10 Primärvård
- I86.1 Varikocele
Diagnos
Diagnoskriterier
- Typiska kliniska fynd med utvidgade, tydliga eller synliga vener i pungen, precis ovanför testikeln, när patienten står upprätt och i ett varmt rum.
- Eventuellt fynd på ultraljud som talar för varikocele.
Differentialdiagnoser
- Hydrocele funiculi:
- Vätskeansamling utan utvidgade vener längs med sädessträngen
- Ljumskbråck:
- Oftast högre och mer medialt beläget. Ökning av bråcket vid tryckhöjande moment.
- Spermatocele:
- Cysta som vanligen utgår från bitestikel
- Snabbt uppkommet vänstersidigt varikocele hos barn och män >40 år kan bero på en njurtumör:
- Sekundärt varikocele kan också uppstå på höger sida vid sådana tillstånd
- Nydebuterat varikocele som inte tömmer sig i liggande ger misstanke om njurcancer9
Anamnes
- Normalt ger varikocele inga symtom men personen kan ha känt en ökning av volymen eller en resistens som kan beskrivas som "en påsa med maskar".4,7
- Skav- och tyngdkänsla samt smärta kan förekomma:8
- En lågintensiv smärta som inte hindrar från andra dagliga aktiviteter kan uppstå efter stående1
- Eventuellt kosmetiska besvär.
- Fynd av högersidigt varikocele, eller mycket snabbt uppkommet varikocele, kan vara ett tecken på ett retroperitonealt malignt tillstånd som obstruerar venen.
Kliniska fynd
- Klinisk undersökning bör ske så att pungen är varm och avslappnad med patienten i både liggande och upprätt ställning:
- Om man misstänker varikocele utan tillförlitliga palpationsfynd, bör patienten utföra en Valsalvamanöver i en stående position
- Varikocele syns som vida, slingrande blodkärl i övre delen av pungen, i regel bara på vänster sida
- Vid palpation känns mjuka, slingrande kärl som töms i liggande ställning. Ofta beskrivs förändringarna som en "påse med maskar"
- Varikocele brukar minska i ryggläge/liggande. Om ett nydebuterat varikocele inte gör det ger det misstanke om njurcancer 9
- Varikocele är inte genomlysliga.
Kompletterande undersökningar i primärvården
- Vid misstanke om manlig hypogonadism kan olika prover bli aktuella.
- Eventuellt analys av sperma vid barnönskan.
Andra undersökningar
- Ultraljudsundersökning med dopplerteknik kan bekräfta diagnosen.8
- DT med/utan kontrast vid misstanke om bakomliggande orsak, såsom djup ventrombos eller njurtumörer.7,9
Behandling
Behandlingen i korthet
- Hos asymtomatiska män utan barnönskan behövs ingen behandling:
- Hos vissa män med tecken på hypogonadism kan behandling av varikocele ha positiv effekt på testosteronproduktionen7,10
- Hos asymtomatiska män med barnönskan kan behandling behövas, vid nedsatt fertilitet och varikocele grad 1–3.
- Hos symtomatiska män kan behandling övervägas.
Egenbehandling
- Underkläder som ger tillräckligt med stöd kan ha lindrande effekt vid symtom.7
Läkemedelsbehandling
- Paracetamol eller NSAID vid smärtor.
Kirurgisk behandling
- Kirurgi kan övervägas hos personer med symtom och/eller grad 1–3 varikocele med nedsatt fertilitet:4,6-7
- Behandling av subkliniska varikocele har ingen effekt
- Endast efter noggrann fertilitetsutredning med påverkade spermaparametrar bör kirurgisk åtgärd övervägas
- Hos män med grad 1–3 varikocele uppnås symtomlindring uppnås i 42–94 % av alla fall4,11-12
- Det saknas tydlig evidens av effekten av behandling av varikocele hos ungdomar på testikelstorlek och fertilitet:6,13
- Avvikande spermaparatmetrar och en betydlig sidoskillnad i testikelstorlek kan vara en möjlig indikation för behandling4
- Olika kirurgiska tekniker kan användas, såsom mikrokirurgi samt laparoskopisk och öppen teknik. Embolisering kan också användas:6
- Risken för recidiv och komplikationer (främst sekundär hydrocele) skiljer sig åt mellan de olika procedurerna
- Bilateral åtgärd rekommenderas främst om varikocelen är palpabel på den andra sidan
Förlopp, komplikationer och prognos
Förlopp
- Det naturliga förloppet av varikocele är oklart.14
- Hos vissa leder varikocele till nedsatt spermakvalitet och minskad testikelstorlek.3,10
Komplikationer
- Nedsatt fertilitet.
- Hypogonadism.
- Behandlingsrelaterade komplikationer.
Prognos
- Behandling medför bättre chanser för att uppnå en graviditet.4,6-7
- 3–6 månader efter behandling har cirka 70 % förbättrade spermaparametrar.7
Patientinformation
Skriftlig patientinformation
- Information om varikocele
Nytt resevaccin ska förebygga denguefeber
Qdenga är det nya resevaccinet som numera är godkänt i Sverige för att förebygga denguefeber.
C-APROM/SE/QDE/0013
Källor
-
Njurcancer
Njurcancer utgör 2–3 procent av maligna tumörer hos människan med ca 1200 nya fall per år i Sverige. Njurcancer är ovanligt före 40 års ålder med den högsta incidensen i 70-årsåldern (65-75) vid diagnostillfället.
-
Prostatacancer
En cancerform som drabbar blåshalskörteln, prostata, och är den vanligaste maligna sjukdomen hos svenska män. Närmare 11 000 nya fall av prostatacancer diagnostiseras varje år.
-
Här är årets största framsteg inom vården av prostatacancer
Hur ser införandet av ett screeningprogram ut? Och vilka är de senaste framstegen inom forskningen gällande prostatacancer? Dessa frågor besvarar vår expert Jan-Erik Damber, professor och specialist i urologi vid Sahlgrenska Akademin och Universitetssjukhuset.
-
Så bör du som läkare resonera vid frågor om testosteronbrist
Vad räknas som testosteronbrist och vilka ska behandlas? Här pågår det ett intensivt kunskapssökande runt om i världen just nu, menar Mats Holmberg, androlog och endokrinolog vid Karolinska Universitetssjukhuset.
-
Man med symtom som ses vid hypogonadism – men även andra tillstånd
En 53-årig man kommer till vårdcentralen på grund av errektionsproblematik, nedsatt lust, trötthet samt bristande fysisk och psykisk ork. Beror detta på testosteronbrist eller något helt annat?
-
Uretrastriktur
-
Erektil dysfunktion
-
Urinvägskonkrement (Njursten Uretärsten Blåssten)
Smärtan vid njursten är i typiska fall ofta lokaliserad till flankregionen med typisk dunkömhet och till sin karaktär intervallartad. Stenbildning i urinvägarna orsakas av utfällning av saltkristaller i urinen. Anledningen till denna utfällning är antingen hög koncentration av ämnen som kan utfällas eller låg koncentration av ämnen som hämmar kristallisering av salter.