Akut tonsillit
Bakgrund
- Akut inflammation i tonsillerna.
- Det är en glidande övergång mellan faryngit och tonsillit, ofta är ont i halsen och känsla av sårighet i halsen en faryngotonsillit.
- Akut tonsillit ses vid en lång rad sjukdomar med olika etiologi.
Epidemiologi
- Akut tonsillit är en vanlig orsak till att kontakt med läkare inom primärvården.
- Barn under tre år får sällan streptokocktonsillit.
- Bland bakteriella agens dominerar grupp A-streptokocker (GAS).
- I Sverige räknar man att cirka 29 personer per 1 000 listade patienter söker för halsont årligen, och att 2/3 av dessa får diagnosen tonsillit.
Etiologi och patogenes
- I omkring 70 % av fallen beror faryngotonsilliten på ett luftvägsvirus (rino-, adeno-, influensa-, RS- eller coxsackievirus).
- Akut bakteriell tonsillit beror oftast på betahemolytiska streptokocker i grupp A, mer sällsynt i grupp C och G
- Pneumokocker och Haemophilus influenzae är andra förekommande bakteriella agens.
- Akut tonsillit kan vara huvudsymtom vid difteri (Corynebacterium diphtheriae), scarlatina (Streptococcus pyogenes), mononukleos (Epstein-Barr-virus), Vincent angina (spiroketer) och agranulocytos.
- Klamydia-, mykoplasma- och gonorrébakterier kan också orsaka tonsillit.
Bakteriologi
- Det finns alltid bakterier i munhåla och svalg. Vanligt förekommande bakterier och svampar är streptococcus viridans, pneumokocker, fusiforma bakterier, leptothrix, neisseria, laktobakterier, stafylokocker och candida.
- Dessa organismer kan bli patogena vid ändringar i munhålans och halsens miljö.
- En virusinfektion kan disponera för en sekundär bakteriell infektion.
ICD-10
- J03 Akut tonsillit
Utredning av akut tonsillit
Kliniskt sannolikt fall av GAS
- Minst 3 av 4 uppfyllda diagnoskriterier (Centorkriterier):
- Feber över 38,5 °C
- Beläggning på tonsillerna (hos barn 3–6 år räcker rodnade och svullna tonsiller)
- Svullna, ömma främre cervikala lymfkörtlar
- Frånvaro av hosta
- Tre av fyra uppfyllda Centorkriterier kombinerat med positiv snabbtest ger diagnosen GAS-tonsillit:
- Vid <3 Centorkriterier finns ingen visad nytta med antibiotika även om GAS påvisas
- Om patienten uppvisar <3 Centorkriterier bör både snabbtest och behandling undvikas
- Vid negativt snabbtest för GAS övervägs diagnostik för mononukleos.
- CRP kan inte skilja mellan bakteriell och virusorsakad faryngotonsillit
- Barn under tre år får sällan streptokocktonsillit. Vid allmänpåverkan hos små barn bör annat fokus än faryngotonsillit uteslutas.
Kliniskt sannolik viral infektion
- Ingen behandling, inga tester.
- Vid två eller flera av följande symtom och tecken:
- Snuva, hosta, heshet eller konjunktivit
- Normal eller lätt förhöjd temperatur
- Inga beläggningar på tonsillerna
- Rodnad på bakre svalgväggen
Vad vet du om biosimilarer?
Vi på NetdoktorPro vore tacksamma om du ville genomföra enkäten som bara tar några minuter. Du får samtidigt uppdaterade kunskaper om t ex vad som krävs för att en biosimilar ska godkännas, skillnaden mellan ett generiskt läkemedel och biosimilarer och vad som egentligen menas med en "switch".
Differentialdiagnoser
- Virustonsillit:
- Börjar mindre akut, mindre framträdande objektiva förändringar i svalget och mindre svullnad i lymfkörtlarna
- Snuva och andra slemhinnesymtom, muskel- och ledsmärtor
- Scarlatina.
- Mononukleos.
- Vincents angina:
- Ensidig ulcerös tonsillit med få allmänsymtom (grågrön beläggning)
- Normal temperatur, sällsynt hos barn
- Herpangina:
- Akut debut med feber, sjukdomskänsla och sväljsvårigheter – orsakas vanligtvis av coxsackievirus
- Slemhinnan i svalget är kraftigt injicerad och det bildas små vesikler i gommen. Vesiklerna blir till sår när de spricker
- Agranulocytos och akut leukemi:
- Vid dessa sjukdomar kan man se en svårt nekrotiserande ulcerös tonsillit som är ett uttryck för sekundär bakteriell infektion på grund av nedsatt infektionsresistens
- En liknande affektion kan ses vid AIDS
- Difteri:
- Måttlig feber och gulvit, tjock fastsittande beläggning (pseudomembran) som i allvarligare fall snabbt breder ut sig utanför tonsillerna. Extremt ovanligt
Behandling av akut tonsillit
- Med tanke på ekologi och resistensproblem ska antibiotika användas på strikta indikationer.
- Lättare fall av akut tonsillit med måttliga sväljbesvär och ökad temperatur kräver bara lugn och ro, eventuellt sängläge och antipyretika eller analgetika (paracetamol eller ibuprofen):
- Om tillståndet inte förbättras efter 3 dagar, eller om allmäntillståndet förvärras, bör läkare kontaktas
- Antibiotika är aktuellt vid:
- Hög feber, nedsatt allmäntillstånd och väsentliga sväljsvårigheter
- Kliniska kriterier tillsammans med GAS-infektion påvisade med snabbtest
- Mononukleos ska inte behandlas med antibiotika.
Egenbehandling
- Kalla drycker kan verka lindrande.
- Det är klokt att ta det lugnt.
- Reducera/seponera rökning.
LäkemedelsbehandlingGAS-infektion
- Antibiotika rekommenderas som regel vid GAS-infektion och minst tre av fyra Centorkriterier (se Diagnoskriterier).
- I Sverige får runt 80 % av alla med tonsillit-infektion anitbiotikabehandling, trots att endast runt 33 % beräknas ha en GAS-infektion.
Primärinfektion | Recidiv |
Penicillin V:
Vid penicillinallergi:
|
eller Cefadroxil, om inte typ 1-allergi föreligger:
|
- Nuvarande rekommendationer anger en behandlingslängd på 10 dagar om antibiotika ges.
- En svensk studie visade dock att dosering av penicillin V med 800 mg x 4 i 5 dagar gav lika bra behandlingsresultat som penicillin V 1000 mg x 3 i 10 dagar.
Annan behandling
- Tonsillektomi kan övervägas hos patienter med 3–4 tonsilliter/år.
- Effekten av tonsillektomi verkar dock vara beskedlig, och det saknas dokumentation av långtidseffekt.
Komplikationer
- Komplikationerna kan vara bakteriella eller immunologiska.
- Bakteriella komplikationer är peritonsillit, parafaryngeal abscess, retrofaryngeal abscess, mellanöreinflammation, suppuration i cervikala lymfkörtlar och sepsis.
- Immunologiska senkomplikationer är glomerulonefrit och reumatisk feber, båda är sällsynta:
- Glomerulonefrit förekommer bara i samband med mer sällsynta streptokocktyper, medan reumatisk feber kan förekomma vid alla streptokocktyper
- Symtomen börjar ofta efter en latensperiod på cirka 3 veckor
Prognos
- I de allra flesta fall förlöper den akuta tonsilliten utan komplikationer och eftersjukdomar.
- Komplikationer kan förekomma i samband med en allvarlig akut tonsillit som orsakas av betahemolytiska streptokocker.
Källor
- Skoog Ståhlgren G, Tyrstrup M, Edlund C, Giske CG, Mölstad S, Norman C, Rystedt K, Sundvall PD, Hedin K.. Penicillin V four times daily for five days versus three times daily for 10 days in patients with pharyngotonsillitis caused by group A streptococci: randomised controlled, open label, non-inferiority study. BMJ 2019; 367: 367:l5337. PMID: 31585944
- Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård. Läkemedelsverket, Folkhälsomyndigheten och Strama (2022)
- Burton MJ, Glasziou PP, Chong LY, Venekamp RP. Tonsillectomy or adenotonsillectomy versus non-surgical treatment for chronic/recurrent acute tonsillitis. Cochrane Database of Systematic Reviews 2014, Issue 11. Art. No.: CD001802. DOI: 10.1002/14651858.CD001802.pub3. PMID: 25407135