Tumbasartros

Bakgrund

• Artros i första karpometakarpalleden, CMC-1.

Epidemiologi

• Vanligast hos kvinnor >50 år (3–4 gånger vanligare).

Etiologi och patogenes

• Artros befinner sig i alla delar av leden och karakteriseras av ledbroskserosion, bentillväxt, inflammation i ledkapsel och minskad rörlighet.
• Predisponerande faktorer:
  • Hereditet
  • Tidigare trauma
  • Övervikt
  • Ensidig, långvarig eller frekvent ledbelastning
  • Intraartikulära infektioner

ICD-10

• M18 Artros i första karpometakarpalleden

Anamnes

• Smärta:
  • Initialt ofta smärta i samband med att greppa (pincettgrepp, vrida om nycklar)
  • Senare i förloppet kan smärtor efter användning av tummen uppstå
  • Vilovärk med störd nattsömn förekommer senare i förloppet
  • Smärtorna kan stråla ut i tumme och underarm
• Smärtorna kan variera över tid:
  • Hos vissa avtar smärtorna med tiden
• Nedsatt funktion:
  • Smärta kan minska greppförmågan
  • Nedsatt kraft
  • Minskad rörlighet

Kliniska fynd

• Inspektion och palpation:
  • Vid undersökning ses ofta svullnad (skeletal förstoring)
  • Ledspalten är vanligen öm
• Funktionstester:
  • Grepp (pincettgrepp) kan utlösa smärta och funktionen kan vara nedsatt
  • Extension och samtidig abduktion av tummen ger smärtor, och rörligheten är måttligt nedsatt (kapsulärt mönster)
• Provokationstest:
  • Smärta vid axialt tryck på metacarpale I och rotation i tumbasen (grinding test)

Utredning av tumbasartros

• Diagnosen baseras på anamnes och kliniska fynd. 
• Röntgen:
  • Fynd som talar för tumbasartros är sänkning av ledspringan, osteofyter, sklerosering och cystbildning
  • Det finns en diskrepans mellan fynd på röntgen och symtomgraden
  • Slätröntgen behövs inför ett ingrepp och/eller för att bedöma om det föreligger samtidig STT-artros

Differentialdiagnoser

• De Quervains sjukdom
• Tumbasinstabilitet
• Artros i STT-leden
• Inflammatorisk artrit (traumatisk artrit, reumatoid artrit, septisk/bakteriell artrit, giktartrit, psoriasisartrit)
• Tumör

Behandling av tumbasartros

• Stegvis behandling:
  • Grundbehandling i primärvården, hos allmänläkare eller arbetsterapeut/fysioterapeut:
    • Information, artrosskola, individuellt besök hos arbetsterapeut/fysioterapeut
    • Ortos
    • Handträning
  • Tillägsbehandling:
    • Läkemedel
  • Kirurgisk behandling

Egenbehandling

• Patienten bör undvika aktiviteter som utlöser smärtorna.
• Patienter kan använda en ortos och hjälpmedel.

Läkemedelsbehandling

• Farmakologisk behandling av tumbasartros har bristande evidens men ges ofta (praxis).
• Svaga analgetika rekommenderas som förstahandsval under perioder med smärtor:
  • Lokala NSAID kan prövas i första hand
  • Perorala NSAID
  • Eventuellt paracetamol
• Det saknas evidens för att injektioner har effekt:
  • Ofta ges steroidinjektion, till exempel triamcinolonacetonid 10 mg/mL, 0,25–0,5 mL intraartikulärt

Annan behandling

• Arbetsterapi:
  • Handövningar rekommenderas, de kan minska smärta och stelhet samt öka funktionsnivån
• Kirurgi:
  • Kirurgi kan övervägas vid terapisvikt och oacceptabel smärtnivå

Förlopp och prognos

• Artrosen progredierar som regel långsamt men den kliniska bilden behöver inte alltid försämras.
• Med hjälp av behandling är prognosen god, behandlingen förlänger tiden till operation.

Källor

• Nationellt kliniskt kunskapsstöd. Tumbasartros. 2019-04-14 (Hämtad 2020-10-22).
• Horvath A, Westin O, Samuelsson K, Zeba N. ABC om vanliga tillstånd i hand och handled, del 1. Lakartidningen.se 2019-04-09.
• Weiss AC, Goodman AD. Thumb Basal Joint Arthritis. J Am Acad Orthop Surg. 2018;26(16):562-571.