Dramat kring smärtpatienten
Trots nationella riktlinjer och en nationell smärtplan finns ingen tydlig process för omhändertagande av patienter med långvarig smärta. Resultatet blir onödigt lidande och en diagnos som styr de drabbades liv.
- Det här är ingen homogen patientgrupp då många diagnoser ligger i basen. Som primärvårdsläkare möter man många patienter med svåra smärttillstånd och då blir det svårt att göra upp en generell processplan, säger Emma Spak, samordnare för nära vård, ST-läkare i allmänmedicin, SKL.
I en paneldebatt möter hon bland annat Gunilla Brodda Jansen, docent, Enheten för Rehabiliteringsmedicin vid Karolinska Institutet.
- Personal saknar tyvärr utbildning och sjukvården erbjuder många gånger sjukskrivning istället för rehabilitering och behandling, säger Gunilla Brodda Jansen.
Emma Spak håller med om att systemet som det ser ut idag inte fungerar men poängterar att det är fel att peka ut primärvården.
- Det är inte rätt att säga att primärvården saknar kompetens. Det är ju självklart att vi inte kan allt, vi har bredden och andra djupet. Det som krävs är ett nätverk för att involvera kompetens.
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
Känner inte till om det finns ett vårdprogram för smärta
Framgångar inom smärtforskningen har resulterat i nya behandlingsmetoder och i fjol publicerade Läkemedelsverket nya rekommendationer. Men avsaknaden av en tydlig processplan inom sjukvården gör att många av de smärtdrabbade ändå inte får tillgång till bästa möjliga behandling. Något som leder till onödigt lidande.
- Gemensamt för dessa patienter är inte diagnosen, utan konsekvensen av smärta som styr deras liv, säger Marcelo Rivano, verksamhetschef, Registerhållare, Nationellt Register över Smärtrehabilitering.
Ny data visar även att vårdinsatserna king smärta är ojämnt fördelade i landet.
- Enkäter till sjukvård och regionerna visar att det finns en stor spridning av tillgång till smärtvård. Vi ser ett sjunkande antal smärtspecialister och många ”eldsjälar” går i pension. I enkäten frågade vi även om vårdprogram och över 40 procent kände inte till om detta fanns eller inte, säger Gunilla Brodda Jansen.
Vad vet du om biosimilarer?
Vi på NetdoktorPro vore tacksamma om du ville genomföra enkäten som bara tar några minuter. Du får samtidigt uppdaterade kunskaper om t ex vad som krävs för att en biosimilar ska godkännas, skillnaden mellan ett generiskt läkemedel och biosimilarer och vad som egentligen menas med en "switch".
“Patienterna känner sig ifrågasatta” - Krävs en kulturförändring
Att stärkt samverkan inom sjukvården är ett framgångsrikt koncept råder det inga tvivel om i panelen. Ett nätverk med olika typer av kompetens är något som återkommer i debatten. Det kan handla om ett team med primärvårdsläkare, specialistläkare och patienten själva, där man gemensamt får orientera sig fram till vilken vård som lämpar sig bäst.
- För att vi ska lyckas med flytten av resurser från specialistvården till primärvården krävs en kulturförändring. Var och en måste ta ett ansvar för helheten istället för ett snävt ansvar för vår egen låda, säger Emma Spak.
Att låta patienten bli mer lyssnad till och i större utsträckning delaktig i sin vård tror Marcelo Rivano är en bra början.
- Patienterna känner sig ifrågasatta. Därför är bemötande början på en god behandling, säger han.
De medverkade också i panelen:
- Marie Ljungberg Schött, sjukvårdslandstingsråd, (M), Stockholms läns landsting
- Jesper Petersson, docent, ordförande i Nationella programområdet för nervsystemets sjukdomar
- Anders Åkesson, regionråd, (MP), Region Skåne
- Moderator: Christina Kennedy, chefredaktör, Dagens Medicin
Patientfall om långvarig smärta
På din vårdcentral möter du Inger, 59 år, med smärta sedan flera år, främst i ryggen. Hon känner sig, bland annat på grund av smärtan, deprimerad till och från och äter antidepressiva. Vilken typ av huvudsaklig smärta har Inger? Följ patientfallet här. >>
