Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Medicinsk översikt | Pediatrik

Bipolär sjukdom hos barn och unga


Uppdaterad den: 2019-11-20

Annons

Bakgrund

  • Mani:
    • Är en sjuklig höjning av stämningsläget med snabbare tankar och tal, stort självförtroende och hög aktivitetsnivå
    • En enskild episod i livet kodas som manisk episod
    • Hypomani är en låggradig mani som vanligtvis inte medför nedsatt funktionsförmåga
  • Bipolär (manodepressiv) sjukdom:
    • Sjukdomsbilden består av episoder med mani (typ I) eller hypomani (typ II) och episod(er) med depression, med bra perioder däremellan. Manier och depressioner kan ha psykotisk valör
  • Bipolär sjukdom typ I:
    • Bipolär sjukdom där patienten minst en gång i livet har haft en manisk episod
    • De flesta av dessa patienter får fler och längre perioder med depression än med mani under livet
  • Bipolär sjukdom typ II:
    • Bipolär sjukdom där patienten har depressioner och hypomanier, men aldrig har haft en manisk episod
    • För diagnos krävs minst en episod av hypomani och minst en episod av egentlig depression
    • Det är depressionerna som ger funktionsbortfall
    • Om patienten får en manisk episod ändras kodningen till bipolär sjukdom typ I
  • Cyklotymi:
    • Hypomana eller depressiva symtom som inte uppfyller kriterierna för bipolär typ II
    • Det föreligger inga egentliga depressiva episoder
    • Det finns ingen konsensus om dessa lättare former ska kallas för bipolär sjukdom

Epidemiologi

  • En metaanalys från 2019 anger en prevalens av bipolär sjukdom typ I bland barn och unga på knappt 0,6 % och för bipolärt spektrum på 3,9 %.
  • Åldern vid den första affektiva episoden i två norska kohorter var för män respektive kvinnor:
    • Ålder <12 år: 23% och 6 %
    • Ålder 13–18 (19) år: 32 % och 32 %
    • Ålder 19–29 år: 26 % och 43 %
    • Ålder >30 år: 18 % och 19 %

Etiologi och patogenes

  • Betydande genetisk komponent:
    • Släktingar till en person med bipolär sjukdom har en livstidsrisk på 40–70 % för monozygota tvillingar och 5–15 % för förstagradssläktingar
  • Graviditet och förlossning:
    • Risken för bipolära episoder ökar under graviditeten och är särskilt hög de två första veckorna efter förlossningen
    • Över hälften får återfall om den profylaktiska läkemedelsbehandlingen avbryts under graviditeten9
    • Risken är särskilt hög om medicineringen avbryts plötsligt
  • Faderns ålder:
    • Både hög (>55 år) och ung ålder (<20 år) hos pappan ökar risken för bipolär sjukdom med debut i ung ålder
Annons
Annons

ICD-10

  • F30 Manisk episod
  • F31 Bipolär sjukdom

Anamnes

  • Diagnoskriterierna för bipolär sjukdom är sammanställda utifrån studier på vuxna och är svårare att använda för barn, där symtomen färgas av hjärnans mognadsgrad och utveckling; uppmärksamhets- och affektreglering utvecklas fram till drygt 20–25 års ålder.
  • Det finns ofta gemensamma symtom och komorbiditet med andra barnpsykiatriska sjukdomar.
  • Särskilt bristande affektreglering vid ADHD med framträdande hyperaktivitet kan med fluktuerande besvär te sig som en episodisk bipolär sjukdom men även vara överlagrad en bipolär sjukdom.
  • Bipolär sjukdom bör hållas i åtanke vid en rad problem hos barn och ungdomar som depression, ADHD, beteendestörningar, irritabilitet, raseriutbrott, tics, traumatisering och ångest, särskilt om det finns affektiv sjukdom eller drogmissbruk i familjen.
  • Ofta måste patienten följas över någon tid innan en säker diagnos kan ställas. Dagbok över humörsvängningar är då mycket värdefull.

Kliniska fynd

  • Allvarliga svängningar i stämningsläge och energinivå, det vill säga episoder på dagar och ofta veckor upp till månader av förändrat stämningsläge.
  • Depression:
    • Förlust av glädje, energi och engagemang, nedstämdhet, trötthet
  • Symtom på mani:
    • Lyckokänslor och överdriven upprymdhet, extremt hög energinivå, pratsamhet, omdömeslöst beteende och minskat sömnbehov
  • Psykotiska symtom?
    • Hallucinationer, vanföreställningar
  • Ångest, irritabilitet, koncentrationsproblem, sömnstörningar och suicidalitet ses i alla faser.

Utredning av bipolär sjukdom hos barn och unga

  • Strukturerad diagnostik bör göras exempelvis med Kiddie Sads Present and Lifetime (K-SADS-PL).
  • Somatiska sjukdomar som kan likna mani måste uteslutas, såsom huvudskador, MS, stroke, hypertyreos, Cushings syndrom, temporallobsepilepsi och SLE.
  • Reaktion på läkemedel eller droger måste uteslutas.
  • Riktad screening/skattningsskalor:
Annons
Annons

Differentialdiagnoser

  • ADHD:
    • ADHD debuterar per definition alltid före puberteten och bipolär sjukdom oftast efter puberteten
    • Vid ADHD kan ospecifik uppvarvning förekomma, men då oftast <2 dagar. Vid bipolär sjukdom är episoderna längre, minst 4 dagar
  • Emotionellt instabil personlighetsstörning (borderline):
    • Svängningarna i stämningsläget vid emotionellt instabil personlighetsstörning kan ge misstanke om bipolär sjukdom och dissociationer som kan finnas vid emotionellt instabil personlighetsstörning kan påminna om psykotisk mani
    • Affektutbrott skiljer sig från bipolär sjukdom genom att de oftast är kortare än 2 dagar
  • Ångestsyndrom.
  • Beteendestörningar.
  • Drogmissbruk.
  • Posttraumatiskt stressyndrom.
  • Schizofreni:
    • I tonåren kan eventuella psykotiska symtom vid bipolär sjukdom vara framträdande.
    • Om de psykotiska symtomen kommer i tydliga episoder och har maniska drag som upprymdhet, överaktivitet eller stark irritabilitet är det sannolikt bipolär sjukdom.

Behandling av bipolär sjukdom hos barn och unga

  • En bra behandlingsplan omfattar medicinering, dagboksregistrering av symtom, information om sjukdomen, psykopedagogiska samtal, minimering av stress, tillräckligt med sömn och stor försiktighet med alkohol.
  • Vid uttalade maniska symtom behöver patienten läggas in för att skydda honom/henne från omdömeslöst beteende, samt för att säkra att den helt nödvändiga farmakologiska behandlingen verkligen genomförs.
  • Tvångsåtgärd:
    • Som regel har den unga patienten bristande sjukdomsinsikt och tvångsvård ska övervägas om rimlig överenskommelse inte kan nås

Läkemedelsbehandling

Maniska episoder

  • Läkemedelsbehandling bör alltid erbjudas vid mani.
  • Det finns få välgjorda studier som mäter effekt, och den vetenskapliga dokumentationen för barn är svag eller måttlig
  • Den akuta behandlingen:
    • Består i regel av neuroleptika ibland kombinerad med stämningsstabiliserare och/eller sederande läkemedel

Depressiva episoder

  • Patienten bör ha optimal stämningsstabiliserande medicinering, bara undantagsvis kompletterad med antidepressiva läkemedel när responsen på behandlingen är dålig:
    • Antidepressiva ska inte användas som monoterapi vid bipolär sjukdom typ I på grund av dålig/osäker effekt och risk för att utlösa mani
  • Depressiva episoder kan behandlas med lamotrigin, litium eller neuroleptika.

Underhållsbehandling

  • För att förebygga depressiva eller (hypo-)mana symtom.
  • Litium är förstahandsval som underhållsbehandling vid bipolär sjukdom typ I, men kan också användas vid typ II.

Psykosocial behandling

  • Psykosocial behandling bör erbjudas som tillägg till läkemedel.
  • Psykoedukation, insatser för familjeproblem, skolproblem och social funktion bör alltid bedömas.
  • Patient och familj ska få kunskap om hur återfall bäst förebyggs (regelbunden läkemedelsanvändning, stressreduktion och stabil livsrytm).
  • Individuell psykoterapi (KBT och IPT) och familjefokuserad terapi har visat bättre prognos genom förbättrad problemlösningsförmåga och sociala färdigheter.
Vill du lära dig mer? Prenumerera på våra utskick

Du kan avsäga dig våra utskick när som helst genom att klicka på en länk som finns i alla utskick. Läs mer om NetdoktorPros personuppgiftspolicy här .

Komplikationer

  • Handlingar under maniska perioder kan få betydande sociala följder.
  • Bland patienter med bipolär sjukdom är suicidrisken 15 gånger högre än i den generella befolkningen.
  • Under graviditeten och i tidig postpartum finns ökad risk för recidiv.
  • Metabolt syndrom som biverkning av läkemedel.

Prognos

  • Prognosen är god för den enskilda episoden men risken för nya episoder är hög.
  • Uppföljningsstudier visar att det är vanligt med symtom också mellan episoderna med depression eller mani, och att symtomen oftast är av depressiv karaktär.
  • Samtidigt drogmissbruk förvärrar både behandlingsmöjligheter och prognos.
  • En eventuell försämring vid graviditet eller förlossning kan behandlas och prognosen är god.

Källor


Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.