Intervju | Ögon

Smärta bakom ögat - ett vanligt debutsymptom vid multipel skleros

Petra Nilsson, överläkare och doktor i klinisk neurologi på Neurologen, vid Skånes Universitetssjukhus, svarar på frågor kring symtom och behandling vid multipel skleros (MS).


Publicerad den: 2015-11-23 Uppdaterad den: 2021-02-22
Författare: Maria Gustavsson, Redaktör, NetdoktorPro
Uppdaterare: Caroline Holmqvist, Redaktör, Netdoktor, NetdoktorPro

Smärta bakom ögat ett vanligt debutsymtom vid multipel skleros
Annons

Vilka är de första symtomen på multipel skleros?

– Vilka debutsymtomen på MS blir beror på var inflammationen uppstår i centrala nervsystemet, men det är vanligt med sensoriska symtom (känselsymtom som domningar och stickningar) eller pareser (förlamningar). Även opticusneurit (synnervsinflammation) med smärta bakom ögat och suddigt seende är ett vanligt (25 procent) debutsymtom hos patienter som diagnostiseras med multipel skleros. 50 procent av personer med opticusneurit kommer dock inte att utveckla MS eller någon annan kronisk sjukdom, säger Petra Nilsson och fortsätter:

– Centrala nervsystemet har samtidigt en fantastisk läkningsförmåga, främst i början av sjukdomsförloppet. Regress av symtomatologi kan bero på minskad inflammation, nybildning av jonkanaler och på längre sikt remyelinisering. Liksom vid stroke spelar hjärnans plasticitet roll – andra delar av hjärnan kan ta över funktionen från sjukdomsdrabbade områden i hjärna och ryggmärg.

 

Vad vet man om etiologi och mekanismer bakom MS?

– Det är fortfarande den stora frågan: vad orsakar multipel skleros? MS är till viss del en genetiskt betingad sjukdom (20 procent av patienterna har en nära släkting med MS) och i övrigt är det miljöfaktorer som spelar en viss roll. Rökning, lite solljus och lågt D-vitaminvärde samt genomgången EBV-infektion (Ebstein-Barr virus) ökar risken för att insjukna i MS.

– I början av sjukdomsförloppet är inflammationen den avgörande sjukdomsmekanismen och neurodegenerationen mindre uttalad, men med tiden minskar inflammationen och degenerationsmekanismen tar över hand. Idag vet vi inte om inflammationen vid multipel skleros är drivande för neurodegenerationen – men vi vet däremot att sjukdomen huvudsakligen är T-cellsmedierad.
Annons
Annons

Vad sker på behandlingsfronten av MS?

– Det har hänt mycket inom vården av patienter med multipel skleros sedan de första förloppsmodifierande läkemedlen kom i slutet av 90-talet. Idag finns preparat med olika verkningsmekanismer, fokus ligger främst på att hindra immuncellers migrering till centrala nervsystemet. Exempelvis kan sfingosin-1-fosfatreceptorer moduleras så att färre lymfocyter lämnar lymfkörtlarna. Det finns även monoklonala antikroppar som hindrar immuncellerna att vandra över blod-hjärnbarriären eller lyserar T- och B-lymfocyter. Andra MS-läkemedel verkar antiinflammatoriskt och minskar bland annat produktionen av proinflammatoriska cytokiner, sådana behandlingar har vanligtvis färre biverkningar.

– Genom åren har vi lärt oss att bli mer aktiva med behandling och accepterar inte längre någon sjukdomsaktivitet. Patienterna ska inte få några nya skov och inte heller några nya magnetkameraförändringar. Om inte det ena bromsläkemedlet är tillräckligt effektivt byter vi till ett annat så att sjukdomen lugnar ner sig. Med hjälp av alla effektiva behandlingar kan majoriteten av MS-patienterna som diagnosticerats senaste åren leva i det närmaste normala liv, avslutar Petra Nilsson.

Kommentarer

Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons
Annons