Smärta bakom ögat - ett vanligt debutsymptom vid multipel skleros
Petra Nilsson, överläkare och doktor i klinisk neurologi på Neurologen, vid Skånes Universitetssjukhus, svarar på frågor kring symtom och behandling vid multipel skleros (MS).
Vilka är de första symtomen på multipel skleros?
– Vilka debutsymtomen på MS blir beror på var inflammationen uppstår i centrala nervsystemet, men det är vanligt med sensoriska symtom (känselsymtom som domningar och stickningar) eller pareser (förlamningar). Även opticusneurit (synnervsinflammation) med smärta bakom ögat och suddigt seende är ett vanligt (25 procent) debutsymtom hos patienter som diagnostiseras med multipel skleros. 50 procent av personer med opticusneurit kommer dock inte att utveckla MS eller någon annan kronisk sjukdom, säger Petra Nilsson och fortsätter:
– Centrala nervsystemet har samtidigt en fantastisk läkningsförmåga, främst i början av sjukdomsförloppet. Regress av symtomatologi kan bero på minskad inflammation, nybildning av jonkanaler och på längre sikt remyelinisering. Liksom vid stroke spelar hjärnans plasticitet roll – andra delar av hjärnan kan ta över funktionen från sjukdomsdrabbade områden i hjärna och ryggmärg.
Vad vet man om etiologi och mekanismer bakom MS?
– I början av sjukdomsförloppet är inflammationen den avgörande sjukdomsmekanismen och neurodegenerationen mindre uttalad, men med tiden minskar inflammationen och degenerationsmekanismen tar över hand. Idag vet vi inte om inflammationen vid multipel skleros är drivande för neurodegenerationen – men vi vet däremot att sjukdomen huvudsakligen är T-cellsmedierad.
Vad sker på behandlingsfronten av MS?
– Det har hänt mycket inom vården av patienter med multipel skleros sedan de första förloppsmodifierande läkemedlen kom i slutet av 90-talet. Idag finns preparat med olika verkningsmekanismer, fokus ligger främst på att hindra immuncellers migrering till centrala nervsystemet. Exempelvis kan sfingosin-1-fosfatreceptorer moduleras så att färre lymfocyter lämnar lymfkörtlarna. Det finns även monoklonala antikroppar som hindrar immuncellerna att vandra över blod-hjärnbarriären eller lyserar T- och B-lymfocyter. Andra MS-läkemedel verkar antiinflammatoriskt och minskar bland annat produktionen av proinflammatoriska cytokiner, sådana behandlingar har vanligtvis färre biverkningar.
– Genom åren har vi lärt oss att bli mer aktiva med behandling och accepterar inte längre någon sjukdomsaktivitet. Patienterna ska inte få några nya skov och inte heller några nya magnetkameraförändringar. Om inte det ena bromsläkemedlet är tillräckligt effektivt byter vi till ett annat så att sjukdomen lugnar ner sig. Med hjälp av alla effektiva behandlingar kan majoriteten av MS-patienterna som diagnosticerats senaste åren leva i det närmaste normala liv, avslutar Petra Nilsson.
-
Näthinneavlossning, regmatogen
Vid näthinneavlossning lossnar näthinnan från det underliggande pigmentepitelet. Om en näthinneavlossning inte opereras snarast är risken stor för bestående synnedsättning.
-
Läkare: Fler bör vaccinera sig mot bältros
Då varicella zostervirus, som orsakar bältros, sitter i nervsystemet kan det påverka hela kroppen. Skulle folk veta hur allvarligt bältros är skulle fler vaccinera sig, menar professor Lars Lindqvist vid Karolinska Institutet.
-
Ingalill blev blind av glaukom – kritiserar lång väntetid
Dagarna blev mörkare och mökare för Ingalill Lundberg, 79, men trots att hon hade diagnosen glaukom fick hon hjälp för sent. Idag är Ingalill så gott som blind på båda ögonen. – De skulle ha satt in någon behandling tidigare, säger Ingalill Lundberg.
-
Fortsatt långa väntetider för glaukompatienter
Orsaken är att botbara åkommor prioriteras högre än kroniska ögonsjukdomar, det menar Boel Bengtsson, docent vid Lunds universitet. Nya och osäkra ST-läkare är sannolikt en annan anledning till att väntetiderna förlängs.
-
Allergipatienter som lider i onödan
Idag finns det bra hjälp att få vid pollenallergi men många går helt eller delvis obehandlade. Att det inte görs mer åt denna folksjukdom förvånar Lars Gottberg, överläkare i allergologi.
-
Uveit och iridocyklit
Uveit är flera tillstånd och innebär inflammation i en eller alla delar av uvea, det vill säga iris, corpus och choroidea.
-
Näthinneavlossning
Plötsligt insättande smärtfri synförlust, ofta perifert i synfältet, centralsynen är bevarad till dess att makula påverkas. "Som en gardin" är en typisk beskrivning av tillståndet.
-
Glaskroppsavlossning
Glaskroppen är löst sammansatt med näthinnan, och när glaskroppen skrumpnar ihop lossnar dessa fästen hos många personer, vilket kan ge upphov till flytande fläckar i synfältet.