Kardiologi
Svenskar är aktiva soffpotatisar – behöver röra sig mer
Vi svenskar är aktiva soffpotatisar. Vi sitter stilla under långa perioder och är endast aktiva få timmar om dagen. För att minska risken för sjukdom och död behöver vi röra oss betydligt mycket mer, enligt forskarna Maria Borlander och Ing-Mari Dohrn.
För- och nackdelar med masscreening för förmaksflimmer
Förmaksflimmer är den största riskfaktorn för att drabbas av stroke. Ännu vet vi inte om masscreening, det vill säga att samtliga individer i en viss åldersgrupp undersöks för förmaksflimmer, skulle rädda fler individer från att drabbas av stroke.
-
Hjärtinfarkt
Termen hjärtinfarkt skall användas när det finns belägg för myokardiell nekros orsakad av myokardiell ischemi. I Sverige uppgår antalet hjärtinfarkter till cirka 50 000 per år. Incidensen av hjärtinfarkt har dock under de senaste decennierna sjunkit för varje år.
-
Patienter måste engagera sig för att hjärtvården ska bli patientcentrerad
Hur ska vården bli mer patientcentrerad? Under Kardiovaskulära vårmötet 2019 argumenterade Inger Ros, ordförande i Riksförbundet HjärtLung. för att sjukvården ska sluta se patienten som patient, och i stället se hela människan. Inger Ros kallar det för en “personcentre...
-
Sekundärprevention vid stabil kranskärlssjukdom
Vid akut kranskärlssjukdom är det dominerande symtomet vanligen central ihållande bröstsmärta. Smärtdurationen är vanligen 5-15 minuter och smärtan släpper vid vila eller av nitroglycerin. De flesta riskfaktorer för kranskärlssjukdom är livsstilsrelaterade, bland annat ...
-
"Kunskapen om förmaksflimmer har ökat avsevärt"
Allt fler uppmärksammar tecken på sjukdom tidigare och vidtar åtgärder direkt, det visar resultaten från NetdoktorPro:s fortbildning om ventrombos.
-
Flera framsteg inom hjärt- och kärlsjukvården
De senaste rönen inom kardiologi presenterades under kongressen European Society of Cardiology, ESC. I år lyftes flera framsteg, bland annat inom hjärtsvikt och förmaksflimmer. Läs en kongressrapport skriven av vår expert Lars H. Lund, överläkare i kardiologi vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Medicinska nyheter inom kardiologi
-
Deltagare i hjärtskola lever längre än de som inte deltar
Hjärtinfarktpatienter som tar del av ”Hjärtskolan”, som nästan alla i Sverige som haft sin första hjärtinfarkt erbjuds, lever längre än patienter som inte deltar i skolan. Det visar forskare vid Uppsala universitet.
-
Studie: Stöd för vegetarisk kost efter hjärtinfarkt
Fyra veckor med vegetarisk diet till patienter som haft kärlkramp eller hjärtinfarkt ledde till större sänkning av bland annat kolesterolvärden än vad en diet innehållande kött gjorde. Det visar en randomiserade studien, skriver Dagens Medicin.
-
Allt färre drabbas av hjärtinfarkt
Sedan 2002 har allt färre personer drabbats av hjärtinfarkt. Antalet dödsfall efter en infark är också betydligt lägre, på 15 år har siffran halverats. – De senaste 20 åren har det hänt otroligt mycket. Vi har byggt upp en väldigt bra vårdkedja, säger hjärtforskaren Cla...
-
Vanligt med hjärt- och kärlsjukdom efter stressreaktioner
Forskare har kartlagt kopplingen mellan reaktioner på stress och senare risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Resultatet visar att det finns ett starkt samband, och att risken att insjukna i hjärt- och kärlsjukdom ökar med 64 procent under det första året efter stressdiagn...
-
Hypertoni
Hypertoni är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom och delas in i mild, måttlig och svår hypertoni. Omkring 25 procent av den vuxna befolkningen i Sverige uppskattas ha hypertoni.
-
Dessa migränpatienter löper störst risk för att få stroke
Det finns en konstaterad samsjuklighet mellan migrän, stroke och hjärtinfarkt men kopplingen till andra kardiovaskulära sjukdomar har varit mindre välkänd. Liksom vilka undergrupper av migränpatienter som har störst risk för att drabbas. Men i en ny dansk studie har forskarna undersökt just detta.
-
Effektiva diabetesläkemedel nyttjas inte som de borde
Var fjärde person som drabbas av hjärtsvikt har diabetes, visar nya studier. Kopplingen mellan diabetes och hjärtkärlsjukdom har lett till nya behandlingsrekommendationer. Samtidigt går primärvården till mångt och mycket i gamla fotspår.
-
Hjärtsvikt
Hjärtsvikt är ett syndrom som definieras som: otillräcklig hjärtminutvolym (cardiac output, CO) för att möta kroppens behov (framåtsvikt) eller tillräcklig hjärtminutvolym, men endast tack vare kompensatoriskt förhöjda fyllnadstryck (bakåtsvikt).
-
Behandling över nätet äventyrar ED-patientens hälsa
Det är inte ovanligt att bukfetma och hypertoni är orsaken till impotensproblemet, menar urologen Patrik Andius.
-
Djup ventrombos
Djup ventrombos (DVT), drabbar oftast nedre extremitetens eller bäckenets vener. DVT förekommer i mer sällsynta fall även ibland annat armvener, mesenterialvener, portaven, njurvener, vena cava och i cerebrala vensinus.
-
Testa personer med högrisk för diabetes
Primärvården tar emot de största antalet diabetespatienter och det handlar om att urskilja dem.
-
Framtidens specialistläkare 2016
Vi rapporterar direkt ifrån FSL, Sveriges största kongress med ST i fokus. Under tre dagar diskuteras ST-frågor, utbildning och aktuella ämnen för framtidens sjukvård.