Neurologi
MS-patienter lider av fatigue i det tysta
Logopedförbundet: "Läkare remitterar för få patienter med dysfagi"
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Alzheimers sjukdom
Alzheimers sjukdom är den vanligaste förekommande av demenssjukdomarna. Det som särskiljer Alzheimer från övriga primärdegenerativa sjukdomar är att den initialt drabbar hippocampus och det episodiska närminnet.
-
Fibularispares (peroneuspares)
Fibularispares orsakas ofta av tryck eller skada mot nerven där den löper ytligt runt den proximala delen av fibula, vilket leder till droppfot.
-
Ulnarisneuropati
Kompression eller skada på nervus ulnaris och är den näst vanligaste entrapmentneuropatin, nervinklämningen.
-
Postkontusionellt syndrom
Vanligt följdtillstånd efter en traumatisk hjärnskada. Kan visa sig genom huvudvärk, yrsel, neuropsykiatriska symtom och kognitiva rubbningar.
Medicinska nyheter inom neurologi
-
Demens: Tre nya riskfaktorer som går att påverka
Nu finns det alltså totalt tolv identifierade riskfaktorer för demens, vilka kan lindras eller förebyggas i olika mån. Det beskriver en forskargrupp i den vetenskapliga tidskriften The Lancet.
-
Inställd rehabilitering kan ge bestående skador
Inställd rehabilitering på grund av pandemin kan leda till bestående skador för de som är i behov av insatsen. Det menar både bransch- och patientföreningar som nu också kräver att staten går in med åtgärder. Det rapporterar Sveriges Radio.
-
Antikropp kan bli ny demensmedicin
I en studie ska bland annat svenska patienter med demensdiagnos få testa ett nytt läkemedel. Professor Lars Lannfelt som leder forskningsprojektet tror att detta kan bli det första godkända läkemedlet mot Alzheimers sjukdom.
-
Färre får funktionsnedsättning efter akut stroke
Ett nytt sätt att ta hand om patienter som drabbas av akut stroke har resulterat i effektivare vårdinsatser och förbättrat omhändertagande. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet.
-
Johanna, 35, fick dysfagi på grund av muskelsjukdom
Till följd av sjukdomen Dystrofia Myotonica typ 1, fick Johanna Sjögren från Trelleborgs kommun dysfagi. Idag beskriver hon ät- och sväljsvårigheten som ett socialt handikapp på grund av den stora okunskapen i samhället.
-
Nästan 3 av 10 läkare osäkra på behandling av spasticitet
I NetdoktorPro:s enkätundersökning om spasticitet blottades en viss osäkerhet kring hur man som läkare på vårdcentral ska behandla patienter med spasticitet. Få tips från Patrik Säterö, rehabläkare och klinikchef på den privata kliniken Rehdo i Göteborg.
-
Botoxbehandling mot migrän: “Det blev som natt och dag”
NetdoktorPro har intervjuat tre patienter som använt botox som behandling mot kronisk migrän. För Anette och Jenny blev botox räddningen som gav livskvalitén tillbaka, men för Eva var resultatet ingenting att hänga i julgranen.
-
Patientfall: Yrkesverksam läkare, 66 år, med misstänkt hjärntumör
Det finns flera olika tumörtyper i centrala nervsystemet, och även benigna hjärntumörer kan bli livshotande på grund av det begränsade utrymmet i skallen. Här kan du ta del av ett patientfall om primära hjärntumörer.
-
Stroke
Riskfaktorerna till stroke är idag väl kartlagda. En stor internationell studie visade att tio åtgärdbara riskfaktorer förklarade 90 procent av risken för stroke. Läs mer om vilka här.
-
Ryggmärgsskada
Ryggmärgsskador drabbar omkring 300 svenskar per år och kan orsaka varaktiga förlamningar, sensoriska bortfall och bortfall av autonoma regleringsmekanismer.
-
ME/CFS/Kroniskt trötthetssyndrom
Kärnsymtomen vi ME/CFS är nytillkommen och oförklarad trötthet som inte går att vila bort. Besvären försämras av ansträngning – och försämringen kvarstår i över 24 timmar.
-
Cervikogen huvudvärk
Ensidig huvudvärk utan byte av sida, med klara hållpunkter för att smärtan härstammar från benstrukturer eller mjukvävnad i nacken, ofta men inte alltid med nacksmärtor.