Neurologi
Logopedförbundet: "Läkare remitterar för få patienter med dysfagi"
Hälso- sjukvården missar många patienter med dysfagi, ät- och sväljsvårigheter, något som bland annat leder till många onödiga fall av lunginflammation hos äldre, det menar Ulrika Guldstrand, ordförande för Logogpedförbundet.
Krister fick diagnosen dystoni efter 9 år
Det tog lång tid för ingenjören Krister Johansson att få rätt diagnos för sina besvär. Han vittnar om en lång utredningsprocess och vårdmöten där kunskapen om rörelsestörningssjukdom dystoni varit låg bland läkare.
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Johanna, 35, fick dysfagi på grund av muskelsjukdom
Till följd av sjukdomen Dystrofia Myotonica typ 1, fick Johanna Sjögren från Trelleborgs kommun dysfagi. Idag beskriver hon ät- och sväljsvårigheten som ett socialt handikapp på grund av den stora okunskapen i samhället.
Medicinska nyheter inom neurologi
-
Sömnbrist kopplas till ökad risk för Alzheimer
Återkommande sömnbrist kan ge negativa effekter på hjärnan. I ny svensk studie kunde man se att alzheimerkopplade proteinet tau steg med 17 procent bland individer som varit vakna en helt natt jämfört med de som fått sova.
-
Nytt hopp om botande behandling mot MS
Kan personer med multipel skleros (MS) botas med hjälp av autolog blodstamcellsbehandling? Det är vad forskare vid Akademiska sjukhuset just nu tittar på.
-
Nya modeller kan räkna ut risken för demens
Av de personer som drabbas av MCI, lindrig minnestörning, är det hälften som inom några år drabbas av demenssjukdom. 50 procent av dessa personer insjuknar dock inte, och det kan nu finnas ett sätt att räkna ut vilka som har störst risk att bli sjuka, skriver Örebros Un...
-
Studie: Läkemedel minskar risk för funktionshinder vid ms
Tack vare bättre läkemedel har situationen för patienter med multipel skleros, MS, förbättrats avsevärt sedan mitten av 1990-talet.
-
Nästan 3 av 10 läkare osäkra på behandling av spasticitet
I NetdoktorPro:s enkätundersökning om spasticitet blottades en viss osäkerhet kring hur man som läkare på vårdcentral ska behandla patienter med spasticitet. Få tips från Patrik Säterö, rehabläkare och klinikchef på den privata kliniken Rehdo i Göteborg.
-
Botoxbehandling mot migrän: “Det blev som natt och dag”
NetdoktorPro har intervjuat tre patienter som använt botox som behandling mot kronisk migrän. För Anette och Jenny blev botox räddningen som gav livskvalitén tillbaka, men för Eva var resultatet ingenting att hänga i julgranen.
-
Patientfall: Yrkesverksam läkare, 66 år, med misstänkt hjärntumör
Det finns flera olika tumörtyper i centrala nervsystemet, och även benigna hjärntumörer kan bli livshotande på grund av det begränsade utrymmet i skallen. Här kan du ta del av ett patientfall om primära hjärntumörer.
-
Så ställer du diagnosen MS i ett tidigt skede
Då de första symtomen kan vara diffusa är det inte alltid lätt för primärvården att väcka misstanke om multipel skleros (MS). Dessutom har det visat sig att den progressiva patientgruppen inte är så homogen som man tidigare trott. Hur bör du som läkare resonera och vad bör du tänka på för att snabbare ställa diagnos? NetdoktorPro har frågat två ledande specialister inom området.
-
Patientfall: Kvinna, 66 år, med strokeskada
Här kan du ta del av ett patientfall om spasticitet, som följd av en stroke. På så sätt kan du testa din kunskap kring utredning och behandling. Fallet består av fem frågor.
