Neurologi
Krister fick diagnosen dystoni efter 9 år
Det tog lång tid för ingenjören Krister Johansson att få rätt diagnos för sina besvär. Han vittnar om en lång utredningsprocess och vårdmöten där kunskapen om rörelsestörningssjukdom dystoni varit låg bland läkare.
Johanna, 35, fick dysfagi på grund av muskelsjukdom
Till följd av sjukdomen Dystrofia Myotonica typ 1, fick Johanna Sjögren från Trelleborgs kommun dysfagi. Idag beskriver hon ät- och sväljsvårigheten som ett socialt handikapp på grund av den stora okunskapen i samhället.
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Raynauds fenomen – en checklista
Tillståndet kallas även “vita fingrar” då muskulaturen runt pulsådrorna drar ihop sig och orsakar smärta och vita fläckar på huden. Orsaken är okänd men anfallen kommer ofta i samband med kyla och emotionell stress.
-
Nytt rehabiliteringsfokus för patienter med dystoni
Inblick i Toxins 2019: Basic Science and Clinical Aspects of Botulinum and Other Neurotoxins i Köpenhamn.
-
Botoxbehandling mot migrän: “Det blev som natt och dag”
NetdoktorPro har intervjuat tre patienter som använt botox som behandling mot kronisk migrän. För Anette och Jenny blev botox räddningen som gav livskvalitén tillbaka, men för Eva var resultatet ingenting att hänga i julgranen.
-
Patientfall: Yrkesverksam läkare, 66 år, med misstänkt hjärntumör
Det finns flera olika tumörtyper i centrala nervsystemet, och även benigna hjärntumörer kan bli livshotande på grund av det begränsade utrymmet i skallen. Här kan du ta del av ett patientfall om primära hjärntumörer.
Medicinska nyheter inom neurologi
-
Grishjärnor gav livstecken– flera timmar efter döden
Länge har människor drömt om att kunna återuppstå efter döden. Nu har forskare i USA lyckats återställa viss aktivitet i grisars hjärnor hela fyra timmar efter att djuren dött. Det rapporterar Dagens Medicin.
-
Studie: Elektrisk stimulering förbättrar minnet hos äldre
Elektrisk stimulering kan förbättra arbetsminnet hos äldre och göra minnet så pass bra att det påminner om det hos unga vuxna, visar forskning från Boston University. Det är dock ännu oklart hur länge effekten håller i sig, rapporterar TT.
-
”Lovande behandlingsmetod för sväljsvårigheter”
Med enkel träning kan sväljförmågan hos äldre med sväljsvårigheter förbättras. På så sätt kan risken för näringsbrist, lunginflammation och för tidig död, visar en ny avhandling från Umeå universitet.
-
Nu är nationella riktlinjer för epilepsi här
I samband med Världsepilepsidagen publicerar Socialstyrelsen de första nationella riktlinjerna för vård vid epilepsi. Förhoppningen är att personer med epilepsi utreds i ett tidigare skede, följs upp bättre, och får tillgång till avancerad utredning och behandling.
-
Så ställer du diagnosen MS i ett tidigt skede
Då de första symtomen kan vara diffusa är det inte alltid lätt för primärvården att väcka misstanke om multipel skleros (MS). Dessutom har det visat sig att den progressiva patientgruppen inte är så homogen som man tidigare trott. Hur bör du som läkare resonera och vad bör du tänka på för att snabbare ställa diagnos? NetdoktorPro har frågat två ledande specialister inom området.
-
Patientfall: Kvinna, 66 år, med strokeskada
Här kan du ta del av ett patientfall om spasticitet, som följd av en stroke. På så sätt kan du testa din kunskap kring utredning och behandling. Fallet består av fem frågor.
-
Spasticitet
Spasticitet innebär en ökad spänning i skelettmuskulatur med livliga senreflexer. Svår spasticitet leder lätt till ledkontrakturer i de spastiska extremiteterna.
-
Åtgärder för undernäring hos äldre bortprioriteras
Närmare var tredje person inom äldrevården lider av undernäring och en av de vanligaste orsakerna till detta är ät- och sväljsvårigheter, dysfagi. Dessvärre saknas det ofta nutritionsteam inom äldreomsorg vilket leder till att åtgärder bortprioriteras, menar Johanna Raxén, logoped på Danderyds sjukhus.
-
Domningar och kramper i benen – har din patient MS?
52-åriga Hans söker vård då han sedan några månader tillbaka besväras av domningar, kramper och muskelförsvagning i benen. Nu undrar Hans om det kan vara diskbråck eller någon neurologisk sjukdom, såsom MS.
-
Rekordvärmen slår hårt mot personer med dysfagi
Hos de som är friska och och får i sig vätska gör den rådande sommarvärmen ingen skada. Men vissa grupper är mer känsliga för höga temperaturer och experter går ut och varnar för vätskebrist. Personer med sväljsvårigheter, dysfagi, är i farozonen.
-
Multipel skleros (MS)
Symtombilden vid multipel skleros (MS) kan vara komplex och mångfacetterad. I början av sjukdomen MS är besvären ofta beskedliga och övergående varför de kan förbises av patienten och primärvårdsläkaren som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”.
-
Dysfagi (ät- och sväljsvårigheter)
Dysfagi är ett symtom och utgör ett samlingsbegrepp för ät- och sväljsvårigheter. Denna medicinska översikt avser förvärvad dysfagi hos vuxna, inte medfödda missbildningar som kan innebära olika ät- och sväljsvårigheter.
52-åriga Hans söker vård då han är orolig över sina symtom. Sedan några månader tillbaka besväras han av domningar och kramper i båda benen samt muskelförsvagning i högerbenet. Han har dessutom fått svårare att kontrollera urinblåsan vid trängningar. Nu undrar Hans om det kan vara diskbråck eller någon neurologisk sjukdom, såsom MS.