Hematologi
Hemofili A och B
Hemofili (blödarsjuka typ A och B) orsakas av brist på koagulationsfaktorn i blodet (faktor VIII och faktor IX). Dessa medfödda sjukdomar förekommer hos cirka 900 män i Sverige och kan ge komplicerade blödningar vid till exempel trauman och kirurgiska ingrepp.
Din patient har lågt blodvärde och förstorade lymfkörtlar på halsen
Carlos, 55 år, remitterades från primärvården till dig som läkare på en hematologisk mottagning. Genom denna inte alltför ”vanliga” fallbeskrivningen får du veta hur det kan te sig och vad man skall tänka på vid misstänkt lymfom.
-
Follikulära lymfom
Follikulära lymfom är inte botbara, det vill säga kroniska. Förloppet varierar mycket mellan individer och det går att leva länge även efter upprepade återfall. Det sker en snabb utveckling av nya läkemedel som på sikt kommer att förbättra överlevnaden ytterligare.
-
Primär myelofibros (PMF)
Kombinationen splenomegali, anemi, konstitutionella symtom som viktnedgång, nattliga svettningar, feberperioder kan vara en patient med myelofibros.
-
Blodcancersjuka dör i väntan på behandling
Tack vare framgångsrika behandlingar med nya läkemedel överlever allt fler blod- och blodcancersjuka i Europa. Samtidigt har införandet av dessa behandlingar varit trögt i Sverige. Detta diskuteras under en debatt i Almedalen.
-
Råd till din patient med polycytemia vera
I det fjärde avsnittet av miniserien om polycytemia vera ger specialistläkarna Peter Johansson och Lina Wide råd om vad patienten själv kan göra.
-
Ställa diagnosen polycytemia vera
I det andra avsnittet av miniserien om polycytemia vera berättar specialistläkarna Peter Johansson och Lina Wide om diagnos och symtom kring det kroniska tillståndet.
Medicinska nyheter inom hematologi
-
Debatt: ”Dags att förverkliga god cancervård i Sverige”
Personer med blodcancersjukdomen myelom får inte de insatser av sjukvården som de har rätt till, det visar Netdoktors undersökning Blodcancerkoll. ”Sjukvården måste ta till sig alla larmsignaler; det är dags att sluta prata och i stället förverkliga god cancervård,” skriver Blodcancerförbundet och Blodcancerföreningen i Stockholms län.
-
Studie: Enklare behandling mot blödarsjuka
En ny studie talar för att patienter med blödarsjuka, hemofili, kan slippa injektioner i vener flera gånger i veckan.
-
Få den senaste kunskapen om follikulära lymfom – På 15 minuter
Tack vare modern behandling är det möjligt att leva ett bra liv med hematologisk cancer under många år. Ett bra exempel på det är follikulära lymfom. Men det bygger på att professionen har den senaste kunskapen. Testa din kunskap om sjukdomen i vår nya läkarutbildning.
-
Tydliga brister inom blodcancervården
Bara varannan person med blodcancersjukdomen myelom uppger att de har en skriftlig vård- eller behandlingsplan. Och likaså endast hälften har haft samma läkare genom hela sjukdomsprocessen. Det är några anmärkningsvärda resultat från upplysningskampanjen och patientundersökningen Blodcancer-koll.se.
-
Miniserie om polycytemia vera
Ta del av en kort filmserie om blodcancersjukdomen polycytemia vera (PV) där bland annat vår expert Peter Johansson, överläkare vid Hematologsektionerna/NU-sjukvården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, medverkar.
-
Läkare: Just nu sker en fantastisk utveckling på blodcancerområdet
Nya mediciner ger hopp åt patienter med avancerad kronisk leukemi. Även utvecklingen inom diagnostisering och prognostisering är positiv, menar hematologen Honar Cherif.
-
Polycytemia vera (PV)
Polycytemia vera (PV) är en myeloproliferativ neoplasi (MPN) med ökning av framför allt erytrocyter men ofta är även leukocyter samt trombocyter kraftigt ökade. Ett högt hemoglobin (Hb) är det som oftast leder till misstanke om PV. Patienterna har oftast järnbrist vilket ger det paradoxala en järnbristpolycytemi.
-
Ställa diagnosen myelofibros
I det andra avsnittet av miniserien om myelofibros berättar specialistläkarna Björn Andreasson och Johanna Abelsson om diagnos och symtom kring det kroniska tillståndet.
-
Myelofibros och framtiden
I det fjärde avsnittet av miniserien om myelofibros samtalar specialistläkarna Björn Andreasson och Johanna Abelsson om framtiden för det kroniska tillståndet.
Astrid är en aktiv pensionär på 77 år. Hon har en kostbehandlad diabetes samt en lindrig hypertoni. Nu söker hon akutmottagningen efter att sedan tre dygn märkt att vänster ben svullnat upp. Det stramar när hon går, och hon har fått lite feber och hosta samt har ont på höger sida av bröstkorgen vid djupandning. Smärtan i bröstet strålar även ut mot ryggen och ner mot ryggslutet. Har Astrid ventrombos?