Pneumoni hos barn
Bakgrund
- Pneumoni är en inflammatorisk reaktion i lungparenkymet i samband med en nedre luftvägsinfektion.
Epidemiologi
- Pneumoni och bronkiolit (vanligen RS-virusinfektion hos spädbarn) är de vanligaste allvarliga infektionerna hos barn.
- I världen är lunginflammation en av huvudorsakerna till dödsfall bland barn <5 år (15 %).
Etiologi och patogenes
- Ofta är etiologin okänd, men de flesta lunginflammationer är virala och vissa är troligtvis blandat viral-bakteriella:
- Efter neonatalperioden är S. pneumoniae den vanligaste bakteriella orsaken medan Haemophilus influenzae typ B, grupp A-streptokocker och Moraxella catarrhalis är mindre vanliga
- Virusinfektioner är vanliga hos barn och anses vara orsaken i upp till hälften av unga barn:
- RS-virus är vanligast medan andra virus är influensa A, parainfluensa och adenovirus
- Mycoplasma pneumoniae och Chlamydia pneumoniae är vanligare efter femårsåldern och under ungdomstiden.
ICD-10
- J12 Viruspneumoni som ej klassificeras annorstädes
- J13 Pneumoni orsakad av Streptococcus pneumoniae
- J14 Pneumoni orsakad av Haemopilus influenzae
- J15 Bakteriell pneumoni som ej klassificeras annorstädes
- J16 Pneumoni orsakad av andra infektiösa organismer som ej klassificeras annorstädes
- J17 Pneumoni vid sjukdomar som klassificeras annorstädes
- J18 Pneumoni orsakad av icke specificerad mikroorganism
Anamnes
- Vanliga symtom och fynd är feber, hosta och snabb andning/andnöd:
- Hosta och andra luftvägssymtom kan dock saknas vid bakteriell pneumoni
- Hos vissa barn kan buksmärtorna vara det dominerande symtomet
- Allmäntillståndet kan vara påverkat:
- Utmattning, matvägran, kräkningar, diarré, buksmärtor, irritabilitet
- Andningsbesvär:
- Andnöd (äldre barn)
- Särskilt hos små barn kan snabb andning vara det enda tecknet
- Indragningar kan förekomma
- Näsvingespel
- Cyanos förekommer sent och i de allvarligaste fallen
- Föregående symtom:
- Pågående/tidigare luftvägsinfektion/förkylning? Kan tala för en virusinfektion
- Atypisk presentation:
- Mer atypiska symtom och fynd som akuta magsmärtor och blekhet, och som ett tyst och medtaget barn utan fokala fynd
- Mykoplasma-lunginflammation:
- Sjukdomen är sällsynt hos barn under fem år
- Den börjar ofta med huvudvärk och mag-tarmbesvär
- Typiska symtom är torrhosta, ledsmärtor och långvarig feber mellan 38–39 ºC
- Klamydia-lunginflammation (TWAR):
- Typiskt är långvarig halsinfektion, heshet, feber, produktiv hosta och förstorade halsmandlar
- Allmänt:
- Vaccinationsstatus, exponering för luftvägssjuka personer, resor, sjukhusinläggning, användning av antibiotika.
- Kända sjukdomar, såsom underliggande hjärt- eller lungsjukdom, immunsvikt, neuromuskulär sjukdom.
- Kan barnet ha aspirerat en främmande kropp? Eventuellt giftiga ämnen?
Kliniska fynd
- Barn ser i regel sjuka ut.
- Temperatur – feber?
- Tecken på uttorkning eller hypovolemi (viktnedgång, torra slemhinnor i munnen, förlängd kapillär återfyllnad, kalla händer och fötter)?
- Tecken på respirationssvikt:
- Näsvingespel, interkostala indragningar, användning av accessoriska andningsmuskler, takypné, gruntande andning, cyanos
- Takypné är ett viktigt tecken på pneumoni:
- Andningsfrekvens > 50/min hos barn <1 år respektive > 40/min hos barn >1 år eller subjektiva andningsbesvär hos äldre barn
- Kan förutom vid pneumoni också ses vid bronkiter och acidos
- Perkussion/auskultation kan vara svårt att bedöma hos små barn:
- Rassel, krepitationer, nedsatta andningsljud, sidoskillnad kan auskulteras
- I många fall är försvagat respirationsljud ett tidigt tecken, men det kräver tålamod och erfarenhet för att höra det. Frånvaro av krepitationer utesluter inte diagnosen
- Äldre barn kan ha mer typiska fynd, som rassel, försvagat eller bronkiellt andningsljud, dämpning vid perkussion
Utredning av pneumoni hos barn
- Diagnosen baseras på anamnes, kliniska fynd, provtagning och eventuellt röntgenfynd.
- Provtagning:
- CRP kan ge vägledning hos barn som har viss allmänpåverkan och feber, som är trötta men inte slöa, och som har lätt förhöjd andningsfrekvens men inte takypné
- Är inte nödvändigt vid kliniskt klar pneumoni, men kan vara av värde för att följa förloppet
- Är av begränsat värde och kan inte skilja mellan virala och bakteriella infektioner vid måttligt förhöjda värden (CRP 50–80 mg/L)
- I klinisk praxis talar ett CRP-värde på >80 mg/L hos barn med en typisk klinisk bild ganska starkt för bakteriell infektion
- CRP <10 mg/L efter ett dygn utesluter med hög sannolikhet pneumoni
Prokalcitonin kan vara ett alternativ för att påvisa bakteriell genes
- Syremättnad:
- Blodets syrgasmättnad bedöms hos alla barn
- En syremättnad ≤ 96 % ökar sannolikheten för pneumoni
- En syremättnad ≤92 % bör föranleda akut remiss till akutmottagning
- Mikrobiologi:
- PCR-test på nasofarynxaspirat kan användas bland annat för att snabbt påvisa Mycoplasma pneumoniae, Chlamydia pneumoniae, Bordetella pertussis samt de flesta virus inklusive influensa
- Näsodling har sannolikt inget värde på grund av den ständiga koloniseringen av näsmukosan
- Identifiering av etiologisk agens är framför allt viktig hos kritiskt sjuka barn
- Lungröntgen:
- Kan användas vid osäkerhet om diagnosen, terapisvikt, vid behov av inläggning och misstanke om komplikationer som pleuravätska
- Lobär förtätning beror nästan alltid på bakteriell infektion. Interstitiella infiltrater kan inte med säkerhet användas för att skilja mellan bakteriell och viral infektion
Differentialdiagnoser
- Förkylning
- Bronkiolit (oftast RSV)
- Mykoplasma-lunginflammation
- Klamydia-lunginflammation (TWAR)
- Bronkit
- Astma
- Metabol acidos
Behandling av pneumoni hos barn
- Vid tecken på dehydrering eller respirationssvikt ges stödjande behandling.
- Vid misstanke om bakteriell infektion efter utförd diagnostik kan antibiotika ges.
Egenbehandling
- Febernedsättande kan användas.
- Tillräckligt vätskeintag vid infektioner rekommenderas då barn med feber lättare kan bli dehydrerade.
Läkemedelsbehandling
- Barn < cirka 5 år: PcV oral suspension 20 mg/kg x 3 i 7 dygn eller (hos de minsta barnen) alternativt amoxicillin oral suspension 15 mg/kg x 3 i 5 dygn
- Barn > cirka 5 år: PcV-tabletter 12,5 mg/kg × 3 i 7 dygn
- Vid penicillinallergi ges erytromycin:
- <35 kg: Oral suspension 10 mg/kg x 4 i 7 dygn
- >35 kg: Enterokapslar 250 mg x 4 i 7 dagar eller tabletter och oral suspension 500 mg x 4 i 7 dygn
- Initial täckning mot mykoplasma behövs inte eftersom självläkningen är hög.
- Antibiotikabehandling vid atypisk pneumoni:
- <35 kg erytromycin mixtur 20 mg/kg x 2 eller 10 mg/kg x 4 i 7 dygn
- >35 kg erytromycin enterokapslar 250 mg x 4, alternativt tabletter eller oral suspension 500 mg x 4
- Totalt i 7 dygn
- Barn >8 år doxycyklin 4 mg/kg kroppsvikt under första behandlingsdagen, därefter 2 mg/kg under följande dagar (totalt i 7 dygn, maximalt 100 mg x 1)
- Antibiotikabehandling vid atypisk pneumoni:
Annan behandling
- Eventuellt syrgasbehandling vid syremättnad ≤92 %.
- Pneumokockvaccination (förebyggande behandling).
Komplikationer
- Möjliga komplikationer är bland annat sepsis, abscesser, andningssvikt, atelektas, pleuraexudat, pleuraempyem och bronkiektasier.
Prognos
- Dödsfall som följd av lunginflammation hos annars friska barn är sällsynt i industrialiserade länder, men det är en av de vanligaste orsakerna till dödsfall hos barn i utvecklingsländer.
Källor
- Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård. Smi, Läkemedelsverket, Strama (2019).
- World Health Organization (WHO). Pneumonia. 2019-09-02 (hämtad 2019-09-19).
- Jain S, Williams DJ, Arnold SR, et al. Community-acquired pneumonia requiring hospitalization among U.S. children. N Engl J Med 2015; 372(9): 835.
- British Thoracic Society Standards of Care Committee. British Thoracic Society guidelines for the management of community acquired pneumonia in children: update 2011. Thorax 2011; 68(7):682-3.
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Mässling (morbilli)
Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomar vi känner till. Att vaccinera är viktigt för att undvika allvarliga komplikationer, som exempelvis encefalit som drabbar 1 av 1000 sjuka.
-
Ny teknik kartlägger varför skärmtid för småbarn är skadligt
Hjärnforskaren Patricia Kuhls studie visar att en timmes skärmtid per vecka minskar småbarns ordförråd med fem till sex ord jämfört med barn som inte ser på skärm alls.
-
Så bemöter du kunskapsmotstånd om vaccin
I takt med att fler vaccin gör entré i vården växter oron hos allmänheten, i synnerlighet bland föräldrar som ska ta beslut om att vaccinera sina barn. Hur bemöter du som läkare denna typ av kunskapsmotstånd? Den frågan lockade över 200 läkare, sjuksköterskor och andra berörda till årets Vaccindag.
-
Återkommande smärta av icke organisk orsak hos barn och ungdom
Smärta en gång i månaden eller oftare under minst tre månader där ingen organisk orsak påvisats. Man räknar med att 50–75 procent av befolkningen under sin barndom lider av återkommande smärta under någon period.
-
Sekretorisk mediaotit (SOM), sekretorisk otit
Den vanligaste öronsjukdomen och orsaken till hörselnedsättning hos barn. Det är ett inflammatoriskt tillstånd där de dominerande symtomen är hörselnedsättning med upplevelse av lockkänsla.
-
Därför är enures vanligare hos barn med adhd eller aspergers syndrom
I varje lågstadieklass med sjuåringar lider i snitt två barn av enures, ofrivillig nattlig sängvätning. Dessutom är tillståndet överrepresenterat hos barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, såsom adhd. ”Det är en intressant iakttagelse”, säger överläkare Sven Mattsson vid Universitetssjukhuset i Linköping.
-
Rapport från möte om barnneurologi i Wien
Vartannat år anordnar EPNS (European Paediatric Neurology Society) en stor barnneurologisk konferens någonstans i Europa. I år genomfördes mötet i undersköna Wien där det samlades över 1 100 deltagare, varav ett 40-tal kom från Sverige.