Diabetes
Effektiva diabetesläkemedel nyttjas inte som de borde
Var fjärde person som drabbas av hjärtsvikt har diabetes, visar nya studier. Kopplingen mellan diabetes och hjärtkärlsjukdom har lett till nya behandlingsrekommendationer. Samtidigt går primärvården till mångt och mycket i gamla fotspår.
Läkare: Tidig fetmaoperation ger bäst effekt på typ 2-diabetes
I fjol presenterades för första gången evidensbaserade guidelines där kirurgi rekommenderas som en naturlig del i behandlingen av typ 2-diabetes.
-
Diabetes mellitus typ 1
För 90 år sedan var typ 1-diabetes en ovanlig sjukdom i Sverige och i världen, men har ökat gradvis de senaste decennierna. I Sverige uppskattas antalet individer med typ 1-diabetes till cirka 50 000.
-
Diabetes mellitus typ 2
6,7 procent av Sveriges befolkning uppskattades 2013 att ha diabetes, varav minst 90 procent typ 2-diabetes.
-
Jakten på en jämlik diabetesvård
Det handlar om att bemöta alla patienter, oavsett etnicitet, socioekonomisk bakgrund, kön, ålder och geografisk hemhörighet, lika. Trots att diabetes är vår tids största folksjukdom kännetecknas svensk diabetesvård av ojämlikhet.
-
Nokturi hos män
Dålig sömn orsakad av psykiatriska eller andra orsaker är starkt associerat till nokturi, liksom även insomningssvårigheter och sömnapné. Patienten vaknar en eller flera gånger på natten för att tömma urinblåsan.
-
Ögondiabetes stort inom diabetesforskningen
En av de största och mest väl genomförda studierna inom behandling av typ 2-diabetes. Så beskrivs LEADER-studien som presenterades under årets ADA-möte (American Diabetes Association) tidigare i somras. Något som har lett fram till användning av nya läkemedel och personalisering av behandlingen.
Medicinska nyheter inom diabetes
-
DEBATT: “Barn med typ 1-diabetes lever inte i ständig livsfara”
Det råder en stor missuppfattning om att barn med typ 1-diabetes när som helst kan kan dö av hypoglykemi, trots att det är sällsynt. Det skriver Johnny Ludvigsson, senior professor i pediatrik, vid Linköpings universitet i en debattartikel i Läkartidningen. Allmänheten och sjukvårdspersonal behöver bli bättre informerade.
-
Nya diabetesläkemedel kan öka risken för amputation
En ny klass av läkemedel, som används för behandling av typ 2-diabetes, kan öka risken för allvarliga biverkningar som benamputation och det allvarliga tillståndet diabetisk ketoacidos, det visar en nordisk registerstudien.
-
Debatt: “Framtidens diabetesvård ser oroande ut”
Vården av personer med typ 2-diabetes ligger långt ifrån de målnivåer som Socialstyrelsen slagit fast. Något som leder till lidande och onödigt höga vårdkostnader. Det lyfter Storstockholms Diabetesförening och Diabetsorganisationen i Sverige i en debattartikel.
-
Så kan ny teknik göra livet enklare för personer med diabetes
Nya typer av hjälpmedel gör det enklare för diabetiker att hålla koll på sockerhalten i underhudsfettet. Säkrare glukoskontroll ska förbättra livskvalién hos dessa patienter. Det framgår i Socialstyrelsens uppdaterade nationella riktlinjer för diabetesvård som publiceras idag.
-
Förbättrad folkhälsa med distansvård
Mycket av dagens sjukvård kan skötas från hemmet för att på så sätt öka patienttillfredsställelsen liksom spara på vårdresurser, menar Henrik Ahlén, rådgivare inom digitala hälsotjänster.
-
Förebyggande diabetesvård
Komplikationer från diabetes kan fördröjas eller i bästa fall förhindras genom att angripa de riskfaktorer som har starkast samband med förändringar i blodkärlen.
-
Att kvalitetssäkra framtidens vård
Vårdpersonal stöter dagligen på problem på sin arbetsplats som påverkar både arbetsmiljön och patientsäkerheten. Vi i "Arbetsgruppen för vårdreform" menar att den bristande kommunikationen mellan de anställda och beslutsfattarna måste åtgärdas.
-
Läkare: behandla fler diabetiker med insulin
Många av dagens läkare använder inte insulinanaloger eftersom det är mer tidskrävande än tablettbehandling, menar specialistläkaren Jonas Tovi.
-
GLP-1:s roll vid hjärtkärlsjukdomar
”Det reducerar flera riskfaktorer som fetma och diabetes ger upphov till”, sa professor Mansoor Husain under en föreläsning på det europeiska diabetesmötet i Stockholm.
Astrid är en aktiv pensionär på 77 år. Hon har en kostbehandlad diabetes samt en lindrig hypertoni. Nu söker hon akutmottagningen efter att sedan tre dygn märkt att vänster ben svullnat upp. Det stramar när hon går, och hon har fått lite feber och hosta samt har ont på höger sida av bröstkorgen vid djupandning. Smärtan i bröstet strålar även ut mot ryggen och ner mot ryggslutet. Har Astrid ventrombos?