Ett helt annat sätt att se på patienter med luftvägssjukdom
Stort fokus på precisionsmedicin, särskilt inom astma men även KOL. Det diskuterades även kring ett helt annat sätt att se på patienter med luftvägssjukdom, där symtomen får avgöra behandlingen snarare än diagnosen. Ett smalare men allt mer växande område är hur smartare behandlingsval kan påverka klimatet i rätt riktning. Detta tar Christer Janson, professor och överläkare i lungmedicin och allergologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, med sig från årets ERS-kongress.
Den 5-8 september anordnades den årliga European Respiratory Society (ERS) internationella kongress, där världens experter inom lungmedicin/luftvägar samlas för att presentera och diskutera de senaste vetenskapliga och kliniska framstegen inom området. I år blev mötet digitalt. En av experter var Christer Janson, professor och överläkare i lungmedicin och allergologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. För NetdoktorPro berättar han om sin upplevelse och om de viktigaste nyheterna som han tog del av.
Enklare att individanpassa behandlingen
Precisionsmedicin var ett område som stod i fokus under ERS 2021, menar Christer Janson.
– Man blir bättre på att se olika typer av astma och rikta in behandlingen rätt. Cirka fem procent av alla patienterna har svår astma och där har val av behandling stor betydelse, säger han.
Vid mildare astma är det inte lika avgörande eftersom det inte finns så många olika behandlingsalternativ.
Motsvarande utveckling sker inom forskningen för kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL.
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
– Man har tittat noggrannare på vilka behandlingar som passar bäst för vilka KOL-patienter. Senaste fem åren har det gjorts en del framsteg även vid måttlig sjukdom. Det som kommit precis är att hos viss sorts KOL ser man även en ökad överlevnad tack vare detta, säger Christer Janson.
“Om det är astma eller KOL är inte den viktigaste frågan”
En annan gren som Christer Janson lyfter fram som intressant är så kallad “treatable trait”.
– Det vill säga behandlingsbara egenskaper. Det är ett annat sätt att se på patienter med luftvägssjukdom, där man inte är så noga med diagnos utan istället vad den har för egenskaper. Det handlar om till exempel symtom och andra sjukdomar som också måste tas omhand. Om det är astma eller KOL är inte den viktigaste frågan här, förklarar han.
Eftersom detta leder till en mer skräddarsydd behandling är den ofta mer effektiv. Detta är en gren som sedan en tid tillbaka är aktuell inom flera terapiområden, vilket Christer Janson främst tror kommer gynna sjukvårdens arbete.
– Det blir svårare med riktlinjer, men annars tror jag att det handlar om att bättre strukturera upp det jobb som till exempel en distriktsläkare redan gör. Kanske kommer man att använda checklistor och när man gjort en initial bedömning behöver inte uppföljningarna ta så lång tid, säger han.
Vad vet du om biosimilarer?
Vi på NetdoktorPro vore tacksamma om du ville genomföra enkäten som bara tar några minuter. Du får samtidigt uppdaterade kunskaper om t ex vad som krävs för att en biosimilar ska godkännas, skillnaden mellan ett generiskt läkemedel och biosimilarer och vad som egentligen menas med en "switch".
Val av inhalator har betydelse för miljön
Ett smalare men allt mer växande forskningsfält inom luftvägssjukdom är behandlingens inverkan på klimatet.
– Det handlar om inhalatorer som innehåller drivgas HFC, vilket har kraftig växthuseffekt. Eftersom detta är 1 500 starkare än koldioxid blir det en effekt som är betydande, säger Christer Janson.
Men genom smartare behandlingsval är det möjligt att påverka klimatet i rätt riktning, understryker han. Detta är något som Christer Janson fick upp ögonen för redan 2017 men som har fått allt större uppmärksamhet senaste åren. Och i år var det fler symposium under ERS som berörde ämnet.
– Idag finns det tre olika inhalatorer vid behandling av astma och KOL. Det är sprayinhalatorer som släpper ut HFC och alltså har denna negativa klimatpåverkan. I Sverige används mest pulver medan det i Storbritannien är spray som dominerar. Här visar undersökningar tydligt att Sverige har mycket lägre utsläpp än vad Storbritannien har till följd av just detta.
En välbehandlad patient positivt för både hälsa och klimat
Skillnaderna vad gäller utsläpp är stora mellan olika inhalatorer, men det är inte så enkelt som att bara byta ut dessa, menar Christer Janson.
– Det diskuteras. Hur viktigt är det och hur stor skillnad har det jämfört med andra klimataspekter? Är inte det viktigaste att ge en fungerande behandling? Mycket handlar om vana och det råder delade uppfattningar här. Men jag upplever att intresset för det här har ökat hos professionen.
En studie som presenterades under ERS i år visar samtidigt på flera fördelar med byte från spray till pulver.
– Från början var studien inte gjord utifrån ett klimatperspektiv men resultatet var tydligt. Astmapatienter fick byta behandling från spray till pulver. Det visade sig att patienterna mådde bättre med pulver. Skillnaden mellan att ha en astmabehandling med spray och pulver är ungefär ett halvt ton koldioxidutsläpp per patient och år. Det går att jämföra med att äta kött eller vegetariskt, eller att köra bensin- eller eldriven bil, säger Christer Janson.
Intressant resultat, tycker han men menar att det är något som måste fortsätta studeras. Något som däremot är tydligt är att en välbehandlad patient också innebär en mindre påverkan på klimatet.
– Ett problem man har vid kortverkande betastimulerande vid astma är att det lindrar för stunden, men det har ingen grundläggande effekt på sjukdomen. Därför är inhalationssteroider viktigt sett ur både hälsa- och miljösynpunkt. Får man bättre kontroll på astman så ger det också bättre effekt på klimat eftersom man använder mindre sprayer, säger Christer Janson.
