Laktosintolerans
Allergin yttrar sig som bukbesvär i form av diarré, magsmärtor och gasbildning som beror på intag av laktos och samtidig brist på enzymet laktas. Laktosintolerans kan debutera i alla åldrar.
Definition Laktosintolerans definieras som bukbesvär i form av diarré, magsmärtor och gasbildning som beror på intag av laktos (mjölksocker). Förekomst Symtom Se ovan. Kliniska fynd Diagnosen kan misstänkas om laktosfri kost leder till klinisk förbättring. Diagnostik I klinisk praktik räcker det hos majoriteten att pröva laktosreduktion och provokation. BehandlingSammanfattning:
Definition
- Laktosintolerans definieras som bukbesvär i form av diarré, magsmärtor och gasbildning som beror på intag av laktos (mjölksocker) och samtidig brist på enzymet laktas.
- Laktos bryts normalt ned till glukos och galaktos av laktas från tunntarmens slemhinna innan det absorberas.
- Andra beteckningar på laktosintolerans är laktasbrist och laktosmalabsorption.
- Sekundär laktosintolerans är en övergående reduktion av laktasaktiviteten på grund av exempelvis gastroenterit eller obehandlad celiaki.
Bakgrund och epidemiologi
Förekomst
- 75-100 procent av individer från länder runt ekvatorn är laktosintoleranta; 90 procent av den vuxna befolkningen i Afrika, Asien och Sydamerika saknar laktas.
- I Västeuropa är prevalensen 2-8 procent.
- I Finland anges en förekomst på 16 procent bland vuxna, medan den i övriga nordiska länder understiger 10 procent.
- I sydliga delar av Europa är prevalensen 30–80 procent.
Etiologi och patogenes
- Det finns en genetisk orsak till att skandinaver och nordeuropéer behåller laktasaktiviteten (laktaspersistens) i vuxen ålder.
- Hos spädbarn och småbarn upprätthålls laktasaktiviteten genom en oberoende reglering, och det är individuellt när under barndomen laktasaktiviteten avtar.
- När icke-spjälkad – hydrolyserad – laktos kommer ned i kolon, producerar bakteriell fermentering flyktiga kortkedjiga fettsyror, vätgas eller metan och koldioxid. Detta resulterar i de typiska symtomen: gasbildning och magsmärtor, diarré och uppsvälldhet.
- Laktasbrist hos vuxna är en recessiv, autosomal genetisk egenskap.
Anamnes
- Hos många är laktasbrist asymtomatisk.
- Laktosintolerans kan debutera i alla åldrar.
- Obehaget är ofta relaterat till intag av mjölk eller mjölkprodukter. Eftersom symtomen kan uppträda från 15 minuter till sex timmar efter intag av mjölk, kan laktosmalabsorption förbises som orsak.
- Diagnosen kan misstänkas om laktosfri kost leder till klinisk förbättring.
- Tröskeln för hur mycket mjölk/mjölkprodukter som kan intas varierar mellan olika personer.
- Vanligen tolererar dock laktosintoleranta en mindre mängd mjölk dagligen, till exempel som tillsats i mat.
- Primär laktosintolerans debuterar sällan före två till tre års ålder, och misstänks i praktiken alltför ofta hos de minsta barnen.
Diagnostik och undersökning
- I klinisk praktik räcker det hos majoriteten att pröva laktosreduktion och provokation:
Mängden laktos i kosten minskas under två veckor genom att undvika mejeriprodukter (mjölk, fil, yoghurt och glass). Därefter återintroduceras dessa mejeriprodukter under två veckor. Symtomen ska försvinna under reduktionstiden och återkomma när man börjar med vanlig kost igen.
- Om utfallet av laktosreduktion och provokation är svårvärderat kan i sällsynta fall diagnosen bekräftas genom att påvisa att patienten är homozygot 13910 C/C (utfall osäkert för barn under tolv år).
- Laktosbelastning (där patienten får 25–50 g laktos per os, med efterföljande blodsockermätning) har låg sensitivitet och specificitet samt ger endast information om laktaskapacitet/laktosmalabsorbtion, men ingen information om laktosintolerans.
Differentialdiagnoser
- Celiaki
- Ulcerös kolit
- Crohns sjukdom
- IBS (Irritable Bowel Syndrome)
- Mjölkproteinallergi
Behandling
Egenbehandling
- Begränsat intag av mjölk.
- De flesta vuxna tål cirka 10 g mjölksocker per dag och tål syrade mjölkprodukter bättre än vanlig mjölk.
- Hårdost och smör innehåller lite eller ingen laktos.
- Laktosfri mjölk kan användas och rekommenderas särskilt när kalciumintaget är viktigt, som hos barn under 18 år samt hos äldre personer.
- Laktas i tablett- eller droppform finns att köpa receptfritt på apotek. Effekten är omdiskuterad, men tillförsel av laktas kan prövas i situationer där det är svårt att undvika intag av mjölkprodukter.
- Kalciumtillskott rekommenderas när intaget av kalcium är lägre än vad som rekommenderas av Livsmedelsverket.
ICD-10
E73.8 Annan laktosintolerans
E78.9 Laktosintolerans, ospecificerad
-
Allergisk rinit
En vanlig sjukdom både hos barn och vuxna, som orsakas av en allergiskt utlöst inflammation i nässlemhinnan. Karakteristiska symtom är rinnsnuva, nästäppa, nysningar och klåda.
2 Kommentarer -
Astma
Ett tillstånd med akut och/eller kronisk inflammation av de nedre luftvägarna men majoriteten med astma har samtidigt engagemang av de övre luftvägarna (rinit).
-
Celiaki
En kronisk inflammation som kan yttra sig på olika sätt. Värt att notera är att det under de senaste decennierna skett en förskjutning i symtombilden i så motto att patienter vid diagnostillfället oftare har icke-klassiska besvär än klassiska besvär.
-
Har din astmapatient en optimal inhalatortyp?
Ofrivillig underbehandling är ett av astmavårdens stora problem, menar specialistläkaren Lars Ahlbeck.
-
Läkarna får lära sig mer om urtikaria
Nu lanserar NetdoktorPro en ny webbaserad läkarutbildning om urtikaria, nässelutslag. Ta chansen och genomför utbildningen här.
-
Checklista: Att tänka på när du misstänker kronisk hosta
Hosta är en av de vanligaste besöksorsakerna i öppenvården, oftast i samband med förkylning. Men cirka en miljon svenskar lider av kronisk hosta vilket kräver mer omfattande utredningar. NetdoktorPro har satt ihop en checklista som du kan använda när du misstänker att hostan är kronisk.
-
Läkare: Vissa med psoriasisartrit mår bättre av glutenfri kost
Efter att Erika Dingfors fick diagnosen psoriasisartrit var det varken rörelseträningen eller medicinerna som fick henne att faktiskt må bättre. Förändringen kom när hon la om kosten.
-
Lätt att missförstå astmapatientens symtom
Sedan i november 2015 finns det nya nationella riktlinjer som ska göra det enklare för sjukvården att välja rätt behandling för patienter som har astma.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu