Så förändras IBD-patientens tarmflora över tid
Förutom att IBD, Inflammatory bowel disease, orsakar obalans i tarmfloran är de encelliga organismerna ständigt varierande. Hur dessa förändras över tid presenteras i den hittills största studien av sitt slag, som nu publicerats i tidskriften Nature Microbiology.
Tarmfloran hos personer med IBD, så som Crohns sjukdom eller Ulcerös kolit, förändras över tid. Förändringarna verkar vara så snabba att man i framtiden skulle behöva mäta mikrobiomet mycket tätt, närmast i realtid. Det kunde forskarna se efter att ha följt 137 örebroare under två år, som var tredje månad fick lämna avföringsprover. Från ett mätningstillfälle till ett annat hade vissa mikrober nästan helt försvunnit för att nästa gång ha återkommit. Inom loppet av tre månader hade närmare hälften av mikrobiomet hos vissa försökspersoner bytts ut mot andra bakterietyper. Något som ofta sammanföll med svåra skov. I jämförelse med kontrollgruppen var skillnaden signifikant och mikrobiomet höll sig inom ett smalare spann.
Studien, som är den hittills största i sitt slag, är ett samarbete mellan forskare i USA, Tyskland och Spanien.
Genetiken inte hela förklaringen till ökningen av IBD
Den senaste tiden har det skett en dramatisk ökning av antalet IBD-fall – inte minst bland barn. Orsaken bakom IBD har flera möjliga förklaringar men som standard ligger ärftlighet och rökning bakom sjukdomen. De senaste åren har forskare lyckats identifiera ett stort antal gener som kopplats till en förhöjd risk för IBD, vissa till Crohns sjukdom och andra till Ulcerös kolit. Vidare innebär rökning en risk för ett mer komplicerat sjukdomsförlopp.
Samtidigt torde arv och rökning vara långt ifrån hela förklaringen till ökningen. Här spelar även livsstil in, så som kostval och antibiotikaanvändning. Det har man förstått bland annat genom att IBD ökar mest och är vanligast i västvärlden, vilket antyder att flera andra faktorer i livsföringen kan vara av betydelse.
Fyndet gör nu att forskning ska riktas mot att utveckla metoder för att enkelt testa mikrobiomet för att sedan ta fram behandlingar för att kunna kontrollera dem.
Kostens inverkan på IBD
En teori är att en stor konsumtion av fleromättat fett kan hämma bildningen av antiinflammatoriska cytokiner, och därmed öka risken för till exempel Crohns sjukdom. Medan stora mängder av exempelvis frukt, grönsaker och fisk antas ha motsatt effekt.
Kostens inverkan på utvecklingen av IBD är inte klarlagt och mer forskning krävs.
-
Dysfagi (ät- och sväljsvårigheter)
Dysfagi är ett symtom och utgör ett samlingsbegrepp för ät- och sväljsvårigheter. Denna medicinska översikt avser förvärvad dysfagi hos vuxna, inte medfödda missbildningar som kan innebära olika ät- och sväljsvårigheter.
-
IBD-patienter vittnar om bristande information om behandling
Det finns ingen behandling som passar alla patienter med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. Dessutom visar ny forskning att tarmfloran hos dessa patienter förändras över tid – den behandling som passar nu kanske inte gör det om ett år. Något som gör det extra viktigt att involvera patienten genom att diskutera behandlingsalternativ och sätta upp mål.
-
Crohns sjukdom
Crohns sjukdom kan angripa hela magtarmkanalen, från munhålan till analkanalen. Detta är en viktig skillnad gentemot ulcerös colit som enbart angriper tjock- och ändtarm.
-
Biosimilarer
Läkemedel som utgörs av proteiner som produceras av levande organismer, vilket skiljer preparaten från generiska produkter som framställs genom kemisk syntes. Biosimilarer är biologiska läkemedel som till stor del liknar originalläkemedlen.
-
Förstoppning
Man kan dela upp orsakerna i primär respektive sekundär förstoppning. Denna översikter belyser båda delarna.
-
Ulcerös kolit, UC
I Sverige har idag cirka 40–50 000 Ulcerös kolit (UC), vilket ingår i inflammatoriska tarmsjukdomar. Den sammanlagda prevalensen för IBD närmar sig en procent, som en följd av låg insjuknandeålder och minskad mortalitet.
-
Kolorektalcancer (tjock- och ändtarmscancer)
En vanligt förekommande cancerform i Sverige, och i stora delar av världen, samt den tredje vanligaste orsaken till cancerdöd. Kolorektalcancer har varit modell för studier om canceruppkomst och under de senaste decennierna har stora framgångar gjorts i diagnostik och behandling med minskad dödlighet.
-
Patienter med Crohns ska bli symtomfria
Istället för att bli bättre strävar sjukvården idag efter att IBD-patienten ska bli symtomfri – samtidigt som behandlingen succesivt ska trappas ned. Det är en utmaning, likaså att hitta verktyg för prognostisering och markörer för aggressiv sjukdom. Detta diskuteras under Gastrodagarna den 17-19 maj och på plats och föreläser är överläkaren Jonas Halfvarson.
Det är kostnadsfritt och du kan enkelt avsäga dig fler utskick genom ett klick i ett nyhetsbrev. 
Genom NetdoktorPros medicinska nyhetsbrev håller vi dig uppdaterad om de senaste medicinska nyheterna. Prenumerationen är kostnadsfri och du kan enkelt avsäga dig fler e-postutskick genom att klicka på en länk i ett nyhetsbrev.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu