Nyheter och insikter från Svenska Gastrodagarna 2024 – specialistsjuksköterskan sammanfattar
Immunoterapi, AI i endoskopi och vikten av teamarbete stod i fokus under 2024 års Gastrodagar i Linköping. Katarina Pihl Lesnovska, som är specialistsjuksköterska och medicine doktor, verksam inom området inflammatorisk tarmsjukdom vid Linköpings universitetssjukhus, var på plats i Linköping. Här delar hon med sig av sina erfarenheter.
Svenska Gastrodagarna har hållits i Linköping var tionde år från 1994 och som seden bjuder, välkomnade Linköping årets deltagare med ett strålande vackert majväder. De olika sessionerna fördelade sig mellan inflammatorisk tarmsjukdom, leversjukdom, neurogastroenterologi och endoskopi.
Medelhavsdieten återkommer som en ”golden standard”
Hedersföreläsningen för Bengt Ihre öppnade svenska gastrodagarna med en föreläsning av Charlie Lees från England med titeln ”Impact of Microbiota, Diet and other Environmental Factors on Inflammatory Bowel Disease”. Charlie Lees sammanfattade forskning inom dessa områden på ett pedagogiskt sätt och konklusionen han landade i är att mycket forskning återstår, men att undvika att äta ultraprocessad mat, öka sin fysiska aktivitet och lära sig hantera stress med olika metoder verkar vara en framgångsfaktor för att undvika skov och påverka hälsan i allmänhet positivt. Om man tycker att det är svårt att navigera mellan olika dieter/kost är medelhavsdieten den som återkommer i studier hela tiden som en ”golden standard”.
Levercirrossjukdom och upplevelser av vården
Ett upplägg i årets Gastrodagar som funnits i programmet i två år nu är att samla fria föredrag i två ”General Sessions”. Första dagens fria föredrag bjöd på bland annat ett föredrag från specialistsjuksköterska Maria Hjort som presenterade en kvalitativ studie där man intervjuat patienter med levercirrossjukdom och deras vårdupplevelser.
Det framkom att patienterna efterfrågar lättförståelig information, att de vill vara delaktiga och känna sig respekterade. De flesta patienter som intervjuades kände en nöjdhet med vården i stort, men kunde trots det känna sig vilsna i den stora vårdorganisationen. Sammanfattningsvis är det viktigt att det ges utrymme för patientens egen erfarenhet och att bygga upp en tillitsfull relation mellan patient och vårdpersonal.
Behöver patienter med ulcerös kolit undvika fibrer?
En annan intressant presentation från General Session 1 presenterades av Alexandra Verveda med titeln, ”Effect of Dietary Fibers on Gastrointestinal Symptoms in Patients with Ulcerative Colitis in remission: a randomized, double-blind, placebo-controlled study”. Många patienter med ulcerös kolit undviker fibrer eftersom de kan uppleva ökade gastrointestinala symtom, trots att vi vet att fibrer påverkar tarmens mikrobiota positivt.
Vad vet du om biosimilarer?
Vi på NetdoktorPro vore tacksamma om du ville genomföra enkäten som bara tar några minuter. Du får samtidigt uppdaterade kunskaper om t ex vad som krävs för att en biosimilar ska godkännas, skillnaden mellan ett generiskt läkemedel och biosimilarer och vad som egentligen menas med en "switch".
I en randomiserad studie fick patienter med ulcerös kolit och friska kontroller randomiseras till antingen tillskott av kostfiber eller placebo under sex veckor. De fick sedan fylla i symtomformuläret Gastrointestinal Symptom Rating Scale, GSRS, och modifierad Mayo Score (endast patienterna med ulcerös kolit). Sammanfattningsvis orsakade inte intag av kostfibrer någon förändring i gastrointestinala symtom, varken för friska kontroller eller patienter med ulcerös kolit och intag av kostfibrer är säkert att rekommendera.
Att se kirurgi som en chans istället för en sista utväg eller risk
Flera föredrag handlade om när det är dags för kirurgi och när inte den medicinska behandlingen räcker till. Ett viktigt budskap från kirurgerna var att inte se kirurgi som en sista utväg eller risk utan kanske snarare som en chans.
Flera studier visar att tidig kirurgi vid Crohns sjukdom har god effekt och gör att patienterna är i remission och kan undvika långvarig medicinsk behandling. En annan viktig del är också behandlingsprinciper som börjar med mer avancerad behandling tidigare än vad man traditionellt gjort samt kombinationsbehandlingar.
I föredraget "Prediktorer vid IBD" av Charlotte Hedin diskuterades även skillnader i behandlingsresultat jämfört med placebo i studier och hur dessa resultat ofta är bättre i ”real world data”. Det framgår tydligt att förutsättningarna i studierna är striktare och patientinklusionen mer begränsad än i den kliniska verkligheten, vilket är ett viktigt budskap att ta med sig vid val av behandling.
Att se på beroende som genetiska faktorer som gör någon sårbar
Markus Heilig, professor i neuropsykiatri från Linköping höll ett föredrag med titeln ”Den kidnappade hjärnan”. En viktig och intressant genomgång om hur komplext beroende är, där 50 procent kan förklaras av genetiska faktorer. Han påpekade även vikten av att skilja mellan bruk och missbruk. Hans budskap var till stor del att bidra med att få oss att se på människor med beroendeproblematik med nya ögon. Att väcka en förståelse för att det inte handlar om ett karaktärsfel utan om hur ett antal genvarianter anhopats till att göra någon väldigt sårbar.
SSRD och low FODMAP är likvärdiga för behandling av IBS
Bodil Ohlsson, gastroenterolog från Skånes Universitetssjukhus presenterade på General Session 2 ett abstract med titeln ”Socker och stärkelsereducerad kost (SSDR) är lika effektivt som low FODMAP vid IBS”. Den mest effektiva behandlingen av IBS är reducerat intag av fermenterbara oligo-, di- och monosackarider samt polyoler, så kallad low FODMAP. Nyligen har även socker och stärkelsereducerad diet (SSRD) visat sig vara effektivt.
De båda dieterna överlappar delvis varandra då low FODMAP även innebär mindre socker och stärkelse, och SSRD innebär reducerat fruktosintag genom sockerreduktion.
Syftet med studien var att jämföra effekten mellan de båda dieterna. 155 patienter (131 kvinnor (84,5%) inkluderades i studien. 77 randomiserades till SSRD (5 avbröt) och 78 till low FODMAP (6 avbröt). Total IBS-SSS var 301 (233-348) i SSRD gruppen vid baslinjen och minskade till 116 (66-230) (p<0.001) under interventionen. Motsvarande score i low FODMAP gruppen var 300 (238-360) som sjönk till 116 (63-176) (p<0.001) under studien. Det var ingen skillnad i score mellan grupperna vid baslinjen eller vid studieavslut (p=0,845 respektive p=0,433). Andelen respondenter var 79,2% i SSRD gruppen och 78,2% i low FODMAP gruppen. 19 i varje grupp (26.4% vs. 26.8%) hade total IBS-SSS<75 efter 4 veckor.
Slutsatsen man kunde dra av resultatet är att SSRD och low FODMAP är likvärdiga för att effektivt behandla IBS. Val av diet kan baseras på matpreferenser hos patienterna
Ett fint avslut på gastrodagarna var sessionen om ”Modern IBD-sjukvård” där Marie Andersson, sjuksköterska från Borås berättade om deras omställning från att ha över 900 patienter i kö till att vara i fas med deras väntelistor och vikten av teambaserat arbete. Ulrika Fyrhake berättade om den sjuksköterskeledda mottagningen på Ersta sjukhus som man i flera år utvecklat den till en självständig mottagning där sjuksköterskor följer upp patienter med IBD. Pär Myrelid, IBD-kirurg från Linköping avslutade sessionen med hur viktigt det är med optimering av patientens tillstånd inför kirurgi och att det är en multidisciplinär utmaning för alla i teamet.
Sist men inte minst var det naturligtvis så roligt att åter få träffa alla kollegor från hela landet, interaktionen oss emellan och erfarenhetsutbytet har i sig ett värde. Nästa år ses vi i Stockholm!
Katarina Pihl Lesnovska, specialistsjuksköterska, medicine doktor
