Diabetesnefropati
Bakgrund
- Diabetesnefropati karakteriseras av albuminuri och/eller progressiv försämring av njurfunktionen.
Epidemiologi
- Cirka 20–50 % av alla personer med diabetes utvecklar diabetesnefropati.
Etiologi och patogenes
- Diabetesnefropatis utveckling och progression är komplex och multifaktoriell.
- Typ 1-diabetes:
- Utveckling av diabetesnefropati inom 5–10 år efter diagnos eller senare än 25–30 år efter diagnos är ovanligt
- Retinopati förekommer i 95 % av alla patienter med typ 1-diabetes och diabetesnefropati
- Typ 2-diabetes:
- Retinopati förekommer i två tredjedelar av patienter med typ 2-diabetes och diabetesnefropati
ICD-10
- E10.2 Diabetes mellitus typ 1 med njurkomplikation UNS
- E11.2 Diabetes mellitus typ 2 med njurkomplikation UNS
Anamnes
- Vanligen har patienten inga symtom som beror på diabetesnefropati vid diagnos.
- Diabetes:
- Typ av diabetes och debut
- Metabol kontroll över tiden
- Tidigare retinopati eller andra komplikationer (till exempel neuropati)
- Behandling (läkemedel, kost, fysisk aktivitet)
- Samsjuklighet:
- Rökning
- Känd hypertoni eller dyslipidemi
- Tidigare stroke, hjärtinfarkt eller kärlkramp
- Aktuella tecken på kranskärlssjukdom eller perifer kärlsjukdom
Nytt resevaccin ska förebygga denguefeber
Qdenga är det nya resevaccinet som numera är godkänt i Sverige för att förebygga denguefeber.
C-APROM/SE/QDE/0013
Kliniska fynd
- Status görs främst för att hitta eventuella andra orsaker till nedsatt njurfunktion:
- Blodtryck
- Palpation: perifer cirkulation
- Auskultation: hjärtrytm, blåsljud, karotisstenos, njurartärstenos
- Övrigt:
- Synundersökning
- Tecken på neuropati
- Perifert ödem
Utredning av diabetesnefropati
- Bedömning av eGFR.
- Bedömning av graden av albuminuri.
Differentialdiagnoser
- Andra orsaker till albuminuri och nedsatt eGFR.
Behandling av diabetesnefropati
- Grunden för att förebygga diabetesnefropati är behandling av tillståndets kända riskfaktorer, som samtidigt är kända riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom:
- Hyperglykemi
- Hypertension
- Rökning
- Dyslipidemi
- Övervikt
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
Egenbehandling
- Rökstopp.
- Åtgärder för att bibehålla normalvikt (BMI 20–25 kg/m2), inklusive tillräcklig fysisk aktivitet (minst 150 minuter fysisk aktivitet per vecka).
- Proteinrestriktion.
- Maximalt saltintag på 5 gram per dag.
Läkemedelsbehandling
Metabol kontroll
- Låg risk för hypoglykemier:
- Målvärde HbA1c <52 mmol/mol, HbA1c kan vara falskt för lågt vid njursvikt (särskilt vid anemi)
- Hög risk för hypoglykemier:
- Särskilt vid kronisk njursvikt stadium 4–5
- Vid eGFR <45 mL/min/1,73 m2 och ökad risk för hypoglykemier rekommenderas ett målvärde på <70 mmol/mol
- SGLT-2-hämmare kan bromsa försämringen i GFR hos patienter med typ 2-diabetes med eGFR <60 mL/min/1,73 m2 och patienter med (makro-)albuminuri.
Hypertoni
- <140/90 mmHg (allmänt)
- <130/80 mmHg vid albuminuri (U-albumin/kreatinin >30 g/mol)
RAS-blockad
- ACE-hämmare eller ARB rekommenderas i första hand hos alla patienter med albuminuri, med mål att minska graden av albuminuri och hypertoni:
- Rekommenderad U-albumin/kreatinin-kvot är <30 gram/mol
Komplikationer
- Terminal njursvikt och behov av dialys.
- Kardiovaskulär sjukdom.
Prognos
- Diabetesnefropati medför en ökad dödlighet jämfört med personer med diabetes utan diabetesnefropati och normalbefolkningen.
- Ökad albuminuri är korrelerad till sämre prognos.
Källor
-
Hon vill förbättra kunskapen kring jod och struma
Med ett fullspäckat schema arbetar NetdoktoPro:s endokrinologiexpert Helena Filipsson Nyström bland annat för att öka kunskapen kring jod och struma.
-
Diabetes mellitus typ 1
Blodglukosstegring på grund av bristande egenproduktion av insulin. Någon helt entydig klar definition för avgränsning av tillståndet mot andra diabetestyper finns inte men låg c-peptid och förekomst av ö-cellsantikroppar stärker diagnosen.
-
Fråga efter symtom på hypogonadism hos män med depressiva besvär
Den generella uppfattningen bland läkarna är att män med hypogonadism är svåra att diagnostisera. En av förklaringarna kan vara att de diagnostiska kriterierna för testosteronbrist är ganska diffusa.
-
Så bör du som läkare resonera vid frågor om testosteronbrist
Vad räknas som testosteronbrist och vilka ska behandlas? Här pågår det ett intensivt kunskapssökande runt om i världen just nu, menar Mats Holmberg, androlog och endokrinolog vid Karolinska Universitetssjukhuset.
-
ASCO: Livsavgörande upptäckter inom prostatacancer
Här lyfter Jan-Erik Damber, specialist i urologi, det viktigaste som presenterades inom prostatacancerområdet.