Fabrys sjukdom
Fabrys (eller Anderson-Fabrys) sjukdom är en ärftlig lysosomal sjukdom som orsakas av brist på enzym alfa-galaktosidas A. Enzymbristen leder till att skadliga kemiska substanser i lysosomer inte bryts ner utan istället lagras i olika celler.
Bakgrund och epidemiologi
Två hudläkare, J. Fabry i Tyskland och W. Anderson i England, beskrev oberoende av varandra sjukdomen 1898.
Prevalens: 1:17 000-1:117 000 invånare. Med andra ord en ovanlig sjukdom.
Etiologi och patogenes
Sjukdomen beror på mutation i genen GLA (belägen i kromosom X) som kodar för enzymet alfa-galaktosidas A. Alfa-galaktosidas A är en av lysosomernas enzymer, som bryter ner olika ämnen som därefter kan vara tillgängliga för produktion av nya ämnen.
Ansamlingen av dom så kallade glykosfingolipider (framför allt globotriaocylceramid, Gb3), som skulle brytas ner av alfa-galaktosidas A, skadar bland annat blodkärlen, hjärtat, njurarna och nervsystemet.
Ärftlighet
Fabrys sjukdom är en X-kromosombunden recessivt ärftlig sjukdom, vilket innebär att alla män med en muterad gen utvecklar sjukdomen. Kvinnor med en muterad gen kan också utveckla sjukdomen och bli i värsta fall lika sjuka som män. Denna variation hos kvinnor beror på den slumpmässiga inaktiveringen av den ena X-kromosomen under det tidiga embryostadiet.
Klinik
Sjukdomens manifestationer är associerade med enzymets kvarvarande funktion. Det är därför män (i jämförelse med kvinnor) ofta utvecklar de olika manifestationerna tidigare i livet samt får en mer typisk sjukdomsbild.
Sjukdomens första manifestationer brukar komma i barnåren i form av:
- neuropatiska smärtor i händer och fötter (akroparestesier),
- minskad svettningsförmåga (hypohidros),
- hudförändringar (angiokeratom, telangiektasier) och
- ögonförändringar i hornhinna (cornea verticillata).
Akroparestesierna, som kan utlösas av bland annat feber, fysisk eller psykisk belastning, försvinner med tiden.
Fabry sjukdomens sena komplikationer som uppträder i vuxen ålder är:
- kryptogen stroke,
- hypertrof kardiomyopati (av vänster kammare), klaffel, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi,
- kronisk njursvikt och njurcystor,
- dyspné, obstruktivitet och kronisk bronkit,
- diarré, förstoppning och buksmärtor och
- Raynauds fenomen.
Diagnostik och undersökning
Misstanke om sjukdomen uppstår på grund av manifestationerna ovan och/eller att en släktning har sjukdomen. Att upptäcka och diagnostisera Fabrys sjukdom hos en individ, utan känd sjukdom i familjen, kräver stor uppmärksamhet av läkare inom flera olika specialiteter (såsom neurolog, dermatolog, oftalmolog, kardiolog, nefrolog, reumatolog).
Diagnostiska verktyg:
- Cornea verticillata anses patognomont för Fabrys sjukdom och vid misstänkt sjukdom bör personen remitteras till oftalmolog.
- Hos män bekräftas diagnosen genom låg aktivitet av enzymet alfa-galaktosidas A i leukocyter. Denna metod kan dock inte utesluta sjukdomen hos kvinnor med medellåg enzymaktivitet.
- DNA-diagnostik i en av familjens medlemmar: GLA-gen i kromosom X.
- Hud- eller njurbiopsi i enstaka fall.
Differentialdiagnoser
- Reumatiska sjukdomar
- Idiopatisk hypertrof kardiomyopati
- Hereditär hemorragisk telangiektasi
- Porfyri
- Multipel skleros
- Kolon irritabile, med flera
Behandling
Det finns två typer av specifika behandlingar för Fabrys sjukdom:
Intravenös infusion av enzymersättning: rekombinant humant alfa-galaktosidas A (Replagal) eller B (Fabrazym). Replagal administreras med en dos om 0,2 mg/kg kroppsvikt varannan vecka under cirka 40 minuter. Fabrazym administreras med en dos om 1 mg/kg kroppsvikt varannan vecka under cirka 2 timmar. Indikation att starta behandlingen bedöms av behandlade barn- eller vuxenendokrinolog med stöd av publicerade riktlinjer (se nedan).
Per oral ”chaperone” behandling. Migalastat (Galafold) är en eskorterande farmakologisk substans som är utformad för att binda till de aktiva ställena på vissa mutanta former av alfa-galaktosidas A; dessa genotyper refereras till som behandlingsbara mutationer. Migalastatbindningen stabiliserar och återställer enzymaktiviteten och leder till nedbrytning av Gb3. Galafold är en ny medicin och ges en gång (1 kapsel) varannan dag hos patienter över 16 års ålder.
Prognos
- Stroke
- Hypertrof kardiomyopati (av vänster kammare)
- Hjärtinfarkt
- Kronisk njursvikt
Med anledning av detta, sker uppföljning av vuxna personer med diagnostiserad sjukdom (med eller utan behandling) i princip en gång årligen via Centrum för sällsynta diagnoser, med bland annat blod- och urinprover, EKG, UCG och Iohexol clearence.
Särskilda och/eller förebyggande råd
Rökning, som skadar lungorna och bidrar till angiopati, bör undvikas.
Övrigt
I samband med diagnostisering, erbjuds genetisk vägledning till den berörda familjen. Anlagsbärar- och fosterdiagnostik samt preimplantatorisk genetisk diagnostik i samband med provrörsbefruktning är möjliga.
Vidare information
- Kanadensiska riktlinjer
- Engelska riktlinjer
- Europeiska riktlinjer
- Fabryföreningen i Sverige som är medlem i Riksförbundet Sällsynta diagnoser: www.fabry.se, www.sallsyntadiagnoser.se
- Centrum för sällsynta diagnoser vid Karolinska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Akademiska Sjukhuset.
ICD-10
E75.2F: Fabry-Andersons sjukdom
Referenser
- Socialstyrelsens hemsida för ovanliga diagnoser: ”Fabrys sjukdom”, 2014
- ”Endokrinologi”, redaktör Sibritt Werner, 3 upplagan, 2015
- ”Klinisk Endokrinologi”, redaktörer Stefan Sjöberg och C
-
Diabetes mellitus typ 1
För 90 år sedan var typ 1-diabetes en ovanlig sjukdom i Sverige och i världen, men har ökat gradvis de senaste decennierna. I Sverige uppskattas antalet individer med typ 1-diabetes till cirka 50 000.
-
Forskare: Utvecklingen inom sköldkörtelvården har stannat av
Idag lever 458 000 svenska med en underfunktion i sköldkörteln men trots behandling är det många av patienterna som inte mår bra, visar en sifo-undersökning. Netdoktor frågar politiker, läkare och patientföreträdare om vad de vill se för åtgärder inom sköldkörtelvården.
-
Tyreoiditer / Tyreotoxikos
Tyreotoxikos innebär förhöjd nivå av tyreoideahormon i blod. Det kan bero på antingen en ökat produktion av tyreoideahormon från sköldkörteln – hypertyreos, eller orsakas av ett ökat utflöde av hormon från tyreoidea på grund av destruktion av tyreoideaceller, så kallad tyreoidit.
-
Atoxisk benign struma
Struma innebär en förstoring av tyreoidea och säger ingenting om dess funktion. Struma kan förekomma vid såväl hypotyreos som tyreotoxikos men också utan att funktionen är påverkad, så kallad atoxisk struma.
-
Addisons sjukdom
Även kallad primär binjurebarksinsufficiens, är en kronisk sjukdom och orsakas av nedsatt eller upphört funktion av binjurebarken. Något som gör att förmågan att producera kortisol, aldosteron och könshormon minskar.
-
Hypertyreos och tyreotoxikos
Symtomatologin vid hypertyreos speglar de perifera effekterna av tyreoideahormon samt den ökade sympaticustonus som föreligger. Ibland förekommer också lokala symtom från sköldkörteln.
-
Nokturi hos män
Dålig sömn orsakad av psykiatriska eller andra orsaker är starkt associerat till nokturi, liksom även insomningssvårigheter och sömnapné. Patienten vaknar en eller flera gånger på natten för att tömma urinblåsan.
-
Infertilitet (Ofrivillig barnlöshet)
Omkring 10-15 procent av alla par drabbas av ofrivillig barnlöshet. Orsakerna till detta finns lika ofta hos mannen som hos kvinnan eller hos båda. Genom behandling och assisterad befruktning kan en stor andel av de drabbade få hjälp att bli föräldrar.
Anna, 44 år, är frånskild och har två barn på åtta respektive tolv år. Hon har besvärats av sömnsvårigheter tidigare i livet och under en period fick hon tillfällig hjälp med sömnmedel. Nu söker hon vård då problemet har kommit tillbaka, vilket påverkar henne med huvudvärk och trötthet på dagtid. Anna medicineras sedan tre år för hypertoni (betablockerare). Hon har måttlig övervikt, oregelbundna menstruationer samt nattliga svettningar. Hur resonerar du?
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu