Forskning: Så påverkas hjärnan av Graves sjukdom
Trots behandling är det inte ovanligt att patienter med Graves sjukdom, som ger förhöjda värden av sköldkörtelhormoner, påverkas av problem i vardagen. Det handlar om oförmåga att hålla många bollar i luften, trötthet, minnesproblem och stresskänslighet. För att kunna utforma mer specifika behandlingar ska forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset nu kartlägga vad som händer i hjärnan vid denna autoimmuna sjukdom. Det skriver Sköldkörtelförbundet i ett pressmeddelande.
Varje år drabbas omkring 2 100 personer, främst kvinnor, av sköldkörtelsjukdomen Graves. En av dem är Jennifer Jaffa Williams som fick sin diagnos för fyra år sedan. Trots att hon får behandling påverkar sjukdomen Jennifers liv mycket och hon upplever att hennes problem inte tas på allvar av sjukvården.
– Sjukvården släpper en som en het potatis när det inte finns mer läkemedel att ge. Vi måste få läkarna att gå mer på måendet, och att lyssna på patienterna. För hur det än är så känner man sin egen kropp, och man vet om det är något som inte stämmer, säger hon i ett pressmeddelande från Sköldkörtelförbundet.
För Jennifers del handlar det om att minsta lilla stress, påfrestning eller dålig sömn gör att hon börjar glömma saker och blir fysiskt sjuk med hjärtklappning och skakningar. Enligt förbundet är hon inte ensam. Uppemot var tredje patient med Graves sjukdom upplever liknande problem.
FILM: “Många får höra att deras sjukdom är en del av övergångsåldern”
Utforma specifika behandlingar vid Graves
Genom den så kallade Cogthy-studien hoppas forskare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset kunna ta reda på hur Graves påverkar hjärnan. Syftet är att komma vidare när det gäller att utforma specifika behandling.
– Vi vet inte varför vissa får kvarstående problem och andra inte. Kanske handlar det om en genetisk sårbarhet eller något i autoimmuniteten. Det finns också forskning som visar att psykiska sjukdomar är vanligare hos de som får Graves, både före och efter diagnos, säger Helena Filipsson Nyström, universitetssjukhusöverläkare vid sjukhuset och docent vi Sahlgrenska Akademin, i pressmeddelandet.
Forskningen bygger på magnetkameraundersökning som mäter volymen av centrala delar och blodflödesmätning över pannloberna, samt psykologiska undersökningar såsom livskvalitetuppskattningar. Studien omfattar patienter med Graves sjukdom som jämförs med en kontrollgrupp. De första resultaten från studien väntas komma redan senare i år.
- Sköldkörtelförbundet - http://www.mynewsdesk.com/se/skoeldkoertelfoerbundet/pressreleases/skoeldkoertelsjukdom-saetter-spaar-i-hjaernan-2711247
Källor
-
Diabetes mellitus typ 1
För 90 år sedan var typ 1-diabetes en ovanlig sjukdom i Sverige och i världen, men har ökat gradvis de senaste decennierna. I Sverige uppskattas antalet individer med typ 1-diabetes till cirka 50 000.
-
Så är det att leva med hypogonadism
Manlig hypogonadism ger ofta diffusa symtom och det kan vara svårt att ställa diagnos. I en patientenkät berättar män om hur de upplever sin testosteronbrist, vilket kan vara till hjälp för att känna igen dessa patienter.
-
Testosteronbrist: 6 utmaningar för dig som primärvårdsläkare
Det finns flera utmaningar vid utredning och behandling av testosteronbrist. Mikael Lehtihet, docent och överläkare i endokrinologi vid Capio S:t Görans sjukhus, går igenom några av dem.
-
Man med symtom som ses vid hypogonadism – men även andra tillstånd
En 53-årig man kommer till vårdcentralen på grund av errektionsproblematik, nedsatt lust, trötthet samt bristande fysisk och psykisk ork. Beror detta på testosteronbrist eller något helt annat?
-
Diabetesfotsår (diabetesfot)
Cirka 25 procent av alla med diabetes får ett diabetesfotsår, som uppstår som en följd av senkomplikationerna neuropati och perifer arteriell sjukdom. Utredningen bygger på anamnes och kliniska fynd.
-
Typ 2-diabetes
Typ 2-diabetes är en kronisk metabol sjukdom med många bakomliggande orsaker. Globalt har cirka 419 miljoner vuxna personer typ 2-diabetes. Minst två tredjedelar av patienterna är överviktiga.
-
Binjurebarksvikt (Addisons sjukdom)
Binjurebarksvikt definieras oftast som kortisolbrist, men ibland förekommer samtidig brist på mineralokortikoider och androgener beroende på genes till tillståndet.
-
Hyperparatyreoidism
Sjukdomen innebär en överproduktion av paratyroideahormon. I de flesta fall är de kliniska fynden få men i långt gångna fall kan patienten få njursymtom och osteoporos-tecken.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu