Fortsatt långa väntetider för glaukompatienter
Artikel | Ögon

Fortsatt långa väntetider för glaukompatienter

Väntetiden på återbesök för glaukompatienter är fortsatt lång. Orsaken är att botbara åkommor prioriteras högre än kroniska ögonsjukdomar, det menar Boel Bengtsson, docent vid Lunds universitet. Nya och osäkra ST-läkare är sannolikt en annan orsak till att väntetiderna fördröjs. 


Publicerad den: 2019-02-26
Författare: Veronica Alvarez, Redaktör

Annons

I flera år har hälso- och sjukvårdens hantering av glaukompatienter kritiserats av läkare och professorer, varav en av kritikerna är docenten Boel Bengtsson. Under de senaste två åren har det inte hänt särskilt mycket inom fältet berättar hon, bortsett från en programuppdatering som gjort synfältsmätningar snabbare.

– Tanken är att man ska hinna med att mäta fler patienter och följa riktlinjerna som finns. Man kan mäta synfältet med samma noggrannhet, men det går mycket fortare, säger Boel Bengtsson.

Patienter blir blinda av dröjsmålet

Kritik har länge riktats mot långa väntetider för patienter i väntan på diagnos, men framför allt kritiseras försenade återbesök för de redan diagnostiserade. Även Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har kritiserat flera huvudmän för kraftiga förseningar. I förlängningen menar Boel Bengtsson att de försenade återbesöken leder till att många patienter förlorar synförmågan på grund av fördröjd vård.

– Det beror på för långa väntetider, oftast i alla fall. Man skulle kunna prioritera bättre och individualisera behandlingen. Man skulle kunna öka tiderna mer än vad man gör idag, så man inte behandlar alla på samma sätt, utan individualiserar behandlingen, säger Boel Bengtsson.

Resurser läggs på “quick fix”- diagnoser

Glaukom är en av de vanligaste orsakerna till synhandikapp i Sverige. Ungefär hälften av fallen är oupptäckta och patienten märker ofta ingenting innan hälften av synfältet är borta.

Antalet personer i Sverige med känt glaukom är osäkert, men kan uppskattas till cirka 100 000. Den vanligaste formen av sjukdomen är öppenvinkelglaukom, där synnerven skadas och försämras över en lång tid. Prevalensen är två procent hos personer över 40 år, och sex procent för de över 70.

Läs även medicinsk översikt: Glaukom (grön starr)

Trots att det handlar om en stor patientgrupp är underprioriteringen en faktum, menar Boel, och jämför med resursbrist för andra kroniska sjukdomar. Hon menar att det finns en viss lockelse till att ta sig an det botbara åkommorna.  

– Generellt sett så är det ju så att kroniska sjukdomar får lägre prioritet i vården. Det är ju naturligtvis också trevligare om man kan bota en patient, en “quick fix”, men det kan du inte här. Öppenvinkelglaukom är ett långsamt förlopp över tid.

Det som går att bota blir också någonting mätbart och kan utnyttjas i politiska debatter om var resurser bör fördelas. Boel tar Katarakt, grå starr, som exempel.

– Det klart att man ska operera katarakt, men det är egentligen ingen sjukdom, utan ett åldrande av ögats lins. Plockar de bort den så ser patienten jättebra. Sjukdomar och åkommor som är reversibla får oftast lite företräde. Men glaukom är ett ganska segt förlopp.

Nya och osäkra ST-läkare tar resurser

En annan möjlig orsak till resursbristen är, enligt Boel, ST-läkares osäkerhet i sin specialitet. Detta kommer av att deras handledare många gånger inte har tid för konsultation kring beslut om vårdåtgärd.

Följden blir då att ST-läkare, på grund av osäkerhet, bokar in patienter på egentligen onödiga återbesök.

– Man vet inte riktigt hur man ska behandla dem och kanske inte vågar säga att man inte förstår det här. Så skickar de tillbaka patienter ganska ofta fast att det inte behövs egentligen. ST är ju en utbildningsperiod och det ska ju finnas en handledare. Men de hinner ju inte alltid med. Jag tror inte att man utnyttjar resurserna optimalt på det här sättet. 

Annons
Annons

Omstritt förslag om optiker fortsätter splittra

För att få ned de långa väntetiderna för återbesök och nybesök har förslaget om utvidgad ansvarsområde hos optiker varit på tapeten i många år, ett kontroversiellt förslag tycker vissa. Boel Bengtsson tror på möjligheten att införa screening av synfältet hos optiker, men hon understryker att det också skulle öka trycket på ögonmottagningarna i landet.

– De skulle kunna lära sig att titta efter exfoliationer och studera papiller. Problemet är att det är svårt att tolka papiller, det är svårt även för ögonläkarna. Dels så får man då många falska positiva och det tar mycket resurser inom ögonsjukvården.

År 2017 beslutade Socialstyrelsen att optiker som genomgått en utbildning motsvarande 30 högskolepoäng har rätt att använda vissa receptbelagda läkemedel vid undersökning. Dels för att vidga pupillen och dämpa smärta. 

Annons
Annons

Kommentarer

Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons
Annons
Annons