Streptokockinfektion i halsen
Bakgrund
- Infektion i bakre svalget och/eller tonsillerna till följd av en infektion med streptokocker, vanligen grupp A-streptokocker (GAS).
Epidemiologi
- Under 2017–2021 anmäldes cirka 560 fall årligen (incidens 5,4 fall/100 000 invånare), varav en tredjedel var >80 år.
- Landsomfattande utbrott och lokala epidemier i förskolor, inom familjen och liknande är vanligt.
- Vanligast under vinter och vår.
- I en asymtomatisk befolkning kan bakterien påvisas hos 3–11 % av de undersökta personerna.
Etiologi och patogenes
- GAS är vanligast förekommande hos barn >2 år och hos ungdomar, men förekommer i alla åldersgrupper.
- Grupp C eller G-streptokocker är ovanligare orsak till halsinfektion än GAS, men de kan ge samma sjukdomsbild och rekommenderas samma behandling som halsinfektion på grund av GAS.
ICD-10
- A49.1 Streptokockinfektion, ospecificerad lokalisation
- J02.0 Streptokockfaryngit
Utredning av streptokockinfektion i halsen
Kliniskt sannolikt fall av GAS
- Minst 3 av 4 uppfyllda diagnoskriterier (Centorkriterier):
- (1) Feber >38,5 °C
- (2) Beläggning på tonsillerna (hos barn 3–6 år räcker rodnade och svullna tonsiller)
- (3) Svullna, ömma lymfkörtlar i käkvinkeln
- (4) Frånvaro av hosta
- 3 av 4 uppfyllda Centorkriterier kombinerat med positiv snabbtest ger diagnosen GAS-tonsillit:
- Vid <3 Centorkriterier finns ingen visad nytta med antibiotika även om GAS påvisas:
- Om patienten uppvisar <3 Centorkriterier bör både snabbtest och behandling undvikas
- Vid negativt snabbtest för GAS övervägs diagnostik för mononukleos
- Vid <3 Centorkriterier finns ingen visad nytta med antibiotika även om GAS påvisas:
- CRP kan inte skilja mellan bakteriell och virusorsakad faryngotonsillit
- Barn <3 år får sällan streptokocktonsillit. Vid allmänpåverkan hos små barn bör annat fokus än faryngotonsillit uteslutas.
- Vanliga symtom vid en virusorsakad luftvägsinfektion är snuva, hosta, heshet eller mun- och svalgblåsor. Provtagning för streptokocker bör då undvikas.
Scharlakansfeber
- Förekommer främst hos barn 3–10 år.
- Scarlatina-exantem orsakas av GAS (men kan även ses vid streptokockgrupp B och C).
- Diffust, rött exantem i ansiktet med undantag för området runt munnen.
- Exantemet sprids perifert och palperas som gåshud.
- Utslaget når sin maximala utbredning inom 2 dagar:
- Kan även förekomma flyktigt, särskilt vid penicillinbehandling
- Exantemet bleknar vid tryck.
- Flagning, oftast i handflator och på fotsulor, kan vara i flera veckor.
Differentialdiagnoser
- Infektiösa:
- Viral faryngotonsilit – rinnande näsa och sårig hals
- Bakteriell faryngotonsillit av icke-GAS-typ
- Mononukleos – ofta konfluerande beläggning på tonsiller, lymfkörtelsvullnad på flera ställen
- Kawasakis sjukdom– kan likna scharlakansfeber, systemisk vaskulit
- Fusobactrium necroforum – kan ge svår halsinfektion och allvarlig djupare halsinfektion med trombos i v. jugularis.
- Sällsynta diagnoser: difteri, gonorré, primär HIV
- Vid ensidig sjukdom:
- Peritonsillär cellulit eller abscess
- Tuberkulos
- Angina Vincentii – orsakas av bakterien Treponema Vincentii och ger oftast ensidig nekrotiserande ulceration i tonsillen.
- Tonsillcancer.
- Leukemi.
Behandling av streptokockinfektion i halsen
- Eventuellt antibiotika vid minst 3 av 4 uppfyllda diagnoskriterier (Centorkriterier) samt positivt snabbtest.
- Vid färre <3 diagnoskriterier finns ingen visad nytta med antibiotika även om snabbtest är positivt.
Egenbehandling
- Vid lätta fall av måttliga sväljbesvär och ökad temperatur rekommenderas lugn och ro, eventuell sängvila och antipyretika/analgetika mot smärta och feber.
- Halstabletter och näsdroppar kan lindra besvären något men förkortar inte sjukdomsförloppet.
- Gurgling med koksaltlösning kan verka lindrande vid sväljsmärtor.
- Rökstopp – eller minskning rekommenderas.
Läkemedelsbehandling
Primärinfektion | Recidiv |
Penicillin V:
Vid penicillinallergi:
|
eller Cefadroxil, om inte typ 1-allergi föreligger:
|
Behandlingslängd
- Nuvarande rekommendationer anger en behandlingslängd på 10 dagar om antibiotika ges.
- En svensk studie visade dock att dosering av penicillin V med 800 mg x 4 i 5 dagar gav lika bra behandlingsresultat som penicillin V 1000 mg x 3 i 10 dagar.
Annan behandling
- Tonsillektomi kan övervägas hos patienter med 3–4 tonsilliter/år.
- Effekten av tonsillektomi verkar dock vara beskedlig, och det saknas dokumentation av långtidseffekt.
Komplikationer
- Peritonsillär abscess (halsböld):
- Para- eller retrofaryngeal abscess.
- Kronisk tonsillit.
- Invasiv GAS-infektion:
- Sepsisbild med takykardi och lågt blodtryck, meningit, nekrotiserande fasciit
- Inläggning för intensivvård
- Immunologiska komplikationer som glomerulonefrit och reumatisk feber och PANDAS är sällsynta i Sverige.
Prognos
- De flesta blir afebrila och symtomfria inom några dagar efter att behandling påbörjats.
- Terapisvikt eller recidiv ses hos en mindre andel.
Källor
- Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård. Läkemedelsverket, Folkhälsomyndigheten och Strama (2023)
- Skoog Ståhlgren G, Tyrstrup M, Edlund C, Giske CG, Mölstad S, Norman C, Rystedt K, Sundvall PD, Hedin K.. Penicillin V four times daily for five days versus three times daily for 10 days in patients with pharyngotonsillitis caused by group A streptococci: randomised controlled, open label, non-inferiority study. BMJ 2019; 367: 367:l5337. PMID: 31585944
- Kalra MG, Higgins KE, Perez ED. Common questions about streptococcal pharyngitis. Am Fam Physician. 2016 Jul 1;94(1):24-31. PMID: 27386721
- Shaikh N, Leonard E, Martin JM. Prevalence of streptococcal pharyngitis and streptococcal carriage in children: a meta-analysis. Pediatrics 2010; 126: e557-64.