Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Medicinsk översikt | Öron-näsa-hals

Streptokockinfektion i halsen


Uppdaterad den: 2023-11-23

Annons

Bakgrund

  • Infektion i bakre svalget och/eller tonsillerna till följd av en infektion med streptokocker, vanligen grupp A-streptokocker (GAS).

Epidemiologi

  • Under 2017–2021 anmäldes cirka 560 fall årligen (incidens 5,4 fall/100 000 invånare), varav en tredjedel var >80 år.
  • Landsomfattande utbrott och lokala epidemier i förskolor, inom familjen och liknande är vanligt.
  • Vanligast under vinter och vår.
  • I en asymtomatisk befolkning kan bakterien påvisas hos 3–11 % av de undersökta personerna.

Etiologi och patogenes

  • GAS är vanligast förekommande hos barn >2 år och hos ungdomar, men förekommer i alla åldersgrupper.
  • Grupp C eller G-streptokocker är ovanligare orsak till halsinfektion än GAS, men de kan ge samma sjukdomsbild och rekommenderas samma behandling som halsinfektion på grund av GAS.
Annons
Annons

ICD-10

  • A49.1 Streptokockinfektion, ospecificerad lokalisation
  • J02.0 Streptokockfaryngit

Utredning av streptokockinfektion i halsen

Kliniskt sannolikt fall av GAS

  • Minst 3 av 4 uppfyllda diagnoskriterier (Centorkriterier):
    • (1) Feber >38,5 °C
    • (2) Beläggning på tonsillerna (hos barn 3–6 år räcker rodnade och svullna tonsiller)
    • (3) Svullna, ömma lymfkörtlar i käkvinkeln
    • (4) Frånvaro av hosta
  • 3 av 4 uppfyllda Centorkriterier kombinerat med positiv snabbtest ger diagnosen GAS-tonsillit:
    • Vid <3 Centorkriterier finns ingen visad nytta med antibiotika även om GAS påvisas:
      • Om patienten uppvisar <3 Centorkriterier bör både snabbtest och behandling undvikas
    • Vid negativt snabbtest för GAS övervägs diagnostik för mononukleos
  • CRP kan inte skilja mellan bakteriell och virusorsakad faryngotonsillit
  • Barn <3 år får sällan streptokocktonsillit. Vid allmänpåverkan hos små barn bör annat fokus än faryngotonsillit uteslutas.
  • Vanliga symtom vid en virusorsakad luftvägsinfektion är snuva, hosta, heshet eller mun- och svalgblåsor. Provtagning för streptokocker bör då undvikas.

Scharlakansfeber

  • Förekommer främst hos barn 3–10 år.
  • Scarlatina-exantem orsakas av GAS (men kan även ses vid streptokockgrupp B och C).
  • Diffust, rött exantem i ansiktet med undantag för området runt munnen.
  • Exantemet sprids perifert och palperas som gåshud.
  • Utslaget når sin maximala utbredning inom 2 dagar:
    • Kan även förekomma flyktigt, särskilt vid penicillinbehandling
  • Exantemet bleknar vid tryck.
  • Flagning, oftast i handflator och på fotsulor, kan vara i flera veckor.

Differentialdiagnoser

  • Infektiösa:
    • Viral faryngotonsilit – rinnande näsa och sårig hals
    • Bakteriell faryngotonsillit av icke-GAS-typ
    • Mononukleos – ofta konfluerande beläggning på tonsiller, lymfkörtelsvullnad på flera ställen
    • Kawasakis sjukdom– kan likna scharlakansfeber, systemisk vaskulit
    • Fusobactrium necroforum – kan ge svår halsinfektion och allvarlig djupare halsinfektion med trombos i v. jugularis.
    • Sällsynta diagnoser: difteri, gonorré, primär HIV
  • Vid ensidig sjukdom:
    • Peritonsillär cellulit eller abscess
    • Tuberkulos
    • Angina Vincentii – orsakas av bakterien Treponema Vincentii och ger oftast ensidig nekrotiserande ulceration i tonsillen.
  • Tonsillcancer.
  • Leukemi.

Behandling av streptokockinfektion i halsen

  • Eventuellt antibiotika vid minst 3 av 4 uppfyllda diagnoskriterier (Centorkriterier) samt positivt snabbtest.
  • Vid färre <3 diagnoskriterier finns ingen visad nytta med antibiotika även om snabbtest är positivt.
Annons
Annons

Egenbehandling

  • Vid lätta fall av måttliga sväljbesvär och ökad temperatur rekommenderas lugn och ro, eventuell sängvila och antipyretika/analgetika mot smärta och feber.
  • Halstabletter och näsdroppar kan lindra besvären något men förkortar inte sjukdomsförloppet.
  • Gurgling med koksaltlösning kan verka lindrande vid sväljsmärtor.
  • Rökstopp – eller minskning rekommenderas.

Läkemedelsbehandling

Primärinfektion Recidiv

Penicillin V:

  • Vuxna: 1 g x 3, 10 dagar
  • Barn: Penicillin V 12,5 mg/kg kroppsvikt × 3, 10 dagar

Vid penicillinallergi:

Klindamycin:

  • Vuxna: 300 mg x 3, 10 dagar
  • Barn: Klindamycin 5 mg/kg kroppsvikt × 3, 10 dagar

                                eller

Cefadroxil, om inte typ 1-allergi föreligger:

  • Vuxna: 500 mg × 2, 10 dagar
  • Barn: 15 mg per kg kroppsvikt × 2, 10 dagar

Behandlingslängd

  • Nuvarande rekommendationer anger en behandlingslängd på 10 dagar om antibiotika ges.
  • En svensk studie visade dock att dosering av penicillin V med 800 mg x 4 i 5 dagar gav lika bra behandlingsresultat som penicillin V 1000 mg x 3 i 10 dagar.

Annan behandling

  • Tonsillektomi kan övervägas hos patienter med 3–4 tonsilliter/år.
  • Effekten av tonsillektomi verkar dock vara beskedlig, och det saknas dokumentation av långtidseffekt.

Komplikationer

  • Peritonsillär abscess (halsböld):
  • Para- eller retrofaryngeal abscess.
  • Kronisk tonsillit.
  • Invasiv GAS-infektion:
    • Sepsisbild med takykardi och lågt blodtryck, meningit, nekrotiserande fasciit
    • Inläggning för intensivvård
  • Immunologiska komplikationer som glomerulonefrit och reumatisk feber och PANDAS är sällsynta i Sverige.

Prognos

  • De flesta blir afebrila och symtomfria inom några dagar efter att behandling påbörjats.
  • Terapisvikt eller recidiv ses hos en mindre andel.
Vill du lära dig mer? Prenumerera på våra utskick

Du kan avsäga dig våra utskick när som helst genom att klicka på en länk som finns i alla utskick. Läs mer om NetdoktorPros personuppgiftspolicy här .

Källor


Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.

Annons