Medicinsk översikt | Öron-näsa-hals

Streptokockinfektion i halsen

Symtomen vid en streptokockinfektion är halsont, sväljsvårigheter och feber, men inga förkylningssymtom. Patienten har intensivt röda tonsiller, ofta med beläggning och förstorade och ömma lymfkörtlar i käkvinkeln.


Publicerad den: 2018-09-10
Författare: Medicinska redaktionen, Bonnier Healthcare

Annons

Sammanfattning

Definition

Infektion i bakre svalget och/eller tonsillerna till följd av en infektion med streptokocker, vanligen grupp A-streptokocker (GAS).

Förekomst

Vanligt förekommande.

Symtom

Halsont, sväljsvårigheter och ökad temperatur (38–40 °C), men inga förkylningssymtom.

Kliniska fynd

Intensivt röda tonsiller, ofta med beläggning och förstorade och ömma lymfkörtlar i käkvinkeln.

Diagnostik

Klinisk diagnostik med hjälp av Centorkriterier samt positivt snabbtest för streptokocker.

Behandling

Svåra och måttliga fall behandlas med antibiotika (penicillin), vid milda symtom kan man avstå från antibiotika.

Definition

Infektion i bakre svalget och/eller tonsillerna till följd av en infektion med streptokocker, vanligen grupp A-streptokocker (GAS).

Bakgrund och epidemiologi

Förekomst

  • Infektionen är endemisk i den svenska befolkningen, men kommer i epidemiska utbrott, vanligen under vinter och vår.
  • Under streptokockepidemier kan man hitta grupp A-streptokocker (GAS) hos 30–40 procent av patienterna med halsont. Detta gäller även bland barn över fem år.
  • I en asymtomatisk befolkning kan bakterien påvisas hos tre till elva procent av de undersökta personerna.
  • Friska bärare är oftast barn mellan tre och 15 år, och är vanligare på sommaren än på vintern.
  • De flesta halsinfektioner är virala, och hos barn under tre år orsakas tonsillit nästan alltid av virus.

Etiologi och patogenes

  • GAS är vanligast förekommande hos barn över två år och hos ungdomar, men förekommer i alla åldersgrupper.
  • Grupp C eller G-streptokocker är ovanligare orsak till halsinfektion än GAS, men de kan ge samma sjukdomsbild och rekommenderas samma behandling som halsinfektion på grund av GAS.
  • Streptokockerna sprider sig som regel genom direktkontakt eller via droppsmitta.
  • Kan även smitta via kontaminerad mat eller mjölkprodukter.

Anamnes och kliniska fynd

Anamnes

  • Halsont, sväljsvårigheter och ökad temperatur (38–40 °C), men inga förkylningssymtom.
  • Små barn kan matvägra och vara slöa, ha feber, magsmärtor och illamående/kräkningar.

Kliniska fynd

  • Intensivt röda tonsiller, ofta med beläggning.
  • Förstorade och ömma lymfkörtlar i käkvinkeln.

Diagnostik och undersökning

Kliniskt sannolikt fall av GAS

  • Minst tre av fyra uppfyllda diagnoskriterier (Centorkriterier):
    • 1. Feber över 38,5 °C
    • 2. Beläggning på tonsillerna (hos barn på tre till sex år räcker rodnade och svullna tonsiller)
    • 3. Svullna, ömma lymfkörtlar i käkvinkeln
    • 4. Frånvaro av hosta
  • Tre av fyra uppfyllda Centorkriterier kombinerat med positiv snabbtest ger diagnosen GAS-tonsillit – vid färre än tre Centorkriterier finns ingen visad nytta med antibiotika även om GAS påvisas (både snabbtest och behandling bör undvikas).
  • Vid negativt snabbtest för GAS övervägs diagnostik för mononukleos (positivt först efter sju dagars sjukdom).
  • CRP kan inte skilja mellan bakteriell och virusorsakad faryngotonsillit.
  • Barn under tre år får sällan streptokocktonsillit. Vid allmänpåverkan hos små barn bör annat fokus än faryngotonsillit uteslutas.
  • Vanliga symtom vid en virusorsakad luftvägsinfektion är snuva, hosta, heshet eller mun- och svalgblåsor. Provtagning för streptokocker bör då undvikas.
  • Halsprov för odling kan vara aktuellt vid lokala utbrott och för övervakning av epidemiologisk situation.
  • Eventuellt urinprov för att utesluta nefrit.

Differentialdiagnoser

  • Infektiösa:
    • Viral faryngotonsilit: rinnande näsa och sårig hals
    • Bakteriell faryngotonsillit av icke-GAS-typ
    • Mononukleos: ofta konfluerande beläggning på tonsiller, lymfkörtelsvullnad på flera ställen
    • Kawasakis sjukdom: kan likna scharlakansfeber, systemisk vaskulit
    • Fusobactrium necroforum: kan ge svår halsinfektion och allvarlig djupare halsinfektion med trombos i v. jugularis
    • Sällsynta diagnoser: difteri, gonorré, primär HIV
  • Vid ensidig sjukdom:
    • Peritonsillär cellulit eller abcess
    • Tuberkulos
    • Angina Vincentii – orsakas av bakterien Treponema Vincentii och ger oftast ensidig nekrotiserande ulceration i tonsillen.
  • Tonsillcancer
  • Leukemi

Behandling

Egenbehandling

  • Lätta fall av måttliga sväljbesvär och ökad temperatur rekommenderas lugn och ro, eventuell sängvila och antipyretika/analgetika mot smärta och feber.
  • Halstabletter och näsdroppar kan lindra besvären något, men förkortar inte sjukdomsförloppet.
  • Gurgling med koksaltlösning kan verka lindrande vid sväljsmärtor.
  • Rökstopp eller -minskning rekommenderas.

Läkemedelsbehandling

Eventuellt antibiotika vid minst tre av fyra uppfyllda diagnoskriterier (Centorkriterier) samt positivt snabbtest.

Primärinfektion Recidiv
Penicillin V Klindamycin
Vuxna: 1 g x 3, 10 dagar Vuxna: 300 mg x 3, 10 dagar
Barn: Penicillin V 12,5 mg/kg kroppsvikt × 3, 10 dagar Barn: Klindamycin 5 mg/kg kroppsvikt × 3, 10 dagar
Vid penicillinallergi Alternativt
Klindamycin Cefadroxil, om inte typ 1-allergiföreligger
Vuxna: 300 mg × 3, 10 dagar Vuxna: 500 mg × 2, 10 dagar
Barn: 5 mg per kg kroppsvikt × 3, 10 dagar Barn: 15 mg per kg kroppsvikt × 2, 10 dagar
Annons
Annons

Annan behandling

Bedömning av tonsillektomi:

  • Vid frekvent recidiverande tonsilliter, det vill säga fyra till fem infektioner årligen två år i rad, eller vid upprepade fall av terapisvikt.
  • Genomgången peritonsillär abscess.
  • Kronisk tonsillit som varat i ett till två år.

Komplikationer

  • Peritonsillär abscess (remittering till ÖNH-läkare)
  • Para- eller retrofaryngeal abscess (inläggning för intensivvård)
  • Kronisk tonsillit
  • Invasiv GAS-infektion: sepsisbild med takykardi och lågt blodtryck, meningit, nekrotiserande fasciit (inläggning för intensivvård)
  • Immunologiska komplikationer som glomerulonefrit och reumatisk feber och PANDAS (pediatric autoimmune neuropsychiatric disorders associated with streptococcal infection) är sällsynta i Sverige

Prognos

  • Akut tonsillit går vanligtvis över inom loppet av en vecka. Komplikationer ökar varaktigheten.
  • Effektiv antibiotikabehandling minskar den infektiösa perioden till 24 timmar och minskar symtomens varaktighet med cirka en dag.
  • Terapisvikt eller recidiv inom två veckor efter avslutad penicillinbehandling ses hos cirka tio procent av patienterna med streptokockinfektion.

Annons
Annons

ICD-10

A49.1 Streptokockinfektion, ospecificerad lokalisation

J02.0 Streptokockfaryngit

Kommentarer

Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons