Streptokockinfektion i halsen
Symtomen vid en streptokockinfektion är halsont, sväljsvårigheter och feber, men inga förkylningssymtom. Patienten har intensivt röda tonsiller, ofta med beläggning och förstorade och ömma lymfkörtlar i käkvinkeln.
Definition Infektion i bakre svalget och/eller tonsillerna till följd av en infektion med streptokocker, vanligen grupp A-streptokocker (GAS). Förekomst Vanligt förekommande. Symtom Halsont, sväljsvårigheter och ökad temperatur (38–40 °C), men inga förkylningssymtom. Kliniska fynd Intensivt röda tonsiller, ofta med beläggning och förstorade och ömma lymfkörtlar i käkvinkeln. Diagnostik Klinisk diagnostik med hjälp av Centorkriterier samt positivt snabbtest för streptokocker. Behandling Svåra och måttliga fall behandlas med antibiotika (penicillin), vid milda symtom kan man avstå från antibiotika.Sammanfattning
Definition
Infektion i bakre svalget och/eller tonsillerna till följd av en infektion med streptokocker, vanligen grupp A-streptokocker (GAS).
Bakgrund och epidemiologi
Förekomst
- Infektionen är endemisk i den svenska befolkningen, men kommer i epidemiska utbrott, vanligen under vinter och vår.
- Under streptokockepidemier kan man hitta grupp A-streptokocker (GAS) hos 30–40 procent av patienterna med halsont. Detta gäller även bland barn över fem år.
- I en asymtomatisk befolkning kan bakterien påvisas hos tre till elva procent av de undersökta personerna.
- Friska bärare är oftast barn mellan tre och 15 år, och är vanligare på sommaren än på vintern.
- De flesta halsinfektioner är virala, och hos barn under tre år orsakas tonsillit nästan alltid av virus.
Etiologi och patogenes
- GAS är vanligast förekommande hos barn över två år och hos ungdomar, men förekommer i alla åldersgrupper.
- Grupp C eller G-streptokocker är ovanligare orsak till halsinfektion än GAS, men de kan ge samma sjukdomsbild och rekommenderas samma behandling som halsinfektion på grund av GAS.
- Streptokockerna sprider sig som regel genom direktkontakt eller via droppsmitta.
- Kan även smitta via kontaminerad mat eller mjölkprodukter.
Anamnes och kliniska fynd
Anamnes
- Halsont, sväljsvårigheter och ökad temperatur (38–40 °C), men inga förkylningssymtom.
- Små barn kan matvägra och vara slöa, ha feber, magsmärtor och illamående/kräkningar.
Kliniska fynd
- Intensivt röda tonsiller, ofta med beläggning.
- Förstorade och ömma lymfkörtlar i käkvinkeln.
Diagnostik och undersökning
Kliniskt sannolikt fall av GAS
- Minst tre av fyra uppfyllda diagnoskriterier (Centorkriterier):
- 1. Feber över 38,5 °C
- 2. Beläggning på tonsillerna (hos barn på tre till sex år räcker rodnade och svullna tonsiller)
- 3. Svullna, ömma lymfkörtlar i käkvinkeln
- 4. Frånvaro av hosta
- Tre av fyra uppfyllda Centorkriterier kombinerat med positiv snabbtest ger diagnosen GAS-tonsillit – vid färre än tre Centorkriterier finns ingen visad nytta med antibiotika även om GAS påvisas (både snabbtest och behandling bör undvikas).
- Vid negativt snabbtest för GAS övervägs diagnostik för mononukleos (positivt först efter sju dagars sjukdom).
- CRP kan inte skilja mellan bakteriell och virusorsakad faryngotonsillit.
- Barn under tre år får sällan streptokocktonsillit. Vid allmänpåverkan hos små barn bör annat fokus än faryngotonsillit uteslutas.
- Vanliga symtom vid en virusorsakad luftvägsinfektion är snuva, hosta, heshet eller mun- och svalgblåsor. Provtagning för streptokocker bör då undvikas.
- Halsprov för odling kan vara aktuellt vid lokala utbrott och för övervakning av epidemiologisk situation.
- Eventuellt urinprov för att utesluta nefrit.
Differentialdiagnoser
- Infektiösa:
- Viral faryngotonsilit: rinnande näsa och sårig hals
- Bakteriell faryngotonsillit av icke-GAS-typ
- Mononukleos: ofta konfluerande beläggning på tonsiller, lymfkörtelsvullnad på flera ställen
- Kawasakis sjukdom: kan likna scharlakansfeber, systemisk vaskulit
- Fusobactrium necroforum: kan ge svår halsinfektion och allvarlig djupare halsinfektion med trombos i v. jugularis
- Sällsynta diagnoser: difteri, gonorré, primär HIV
- Vid ensidig sjukdom:
- Peritonsillär cellulit eller abcess
- Tuberkulos
- Angina Vincentii – orsakas av bakterien Treponema Vincentii och ger oftast ensidig nekrotiserande ulceration i tonsillen.
- Tonsillcancer
- Leukemi
Behandling
Egenbehandling
- Lätta fall av måttliga sväljbesvär och ökad temperatur rekommenderas lugn och ro, eventuell sängvila och antipyretika/analgetika mot smärta och feber.
- Halstabletter och näsdroppar kan lindra besvären något, men förkortar inte sjukdomsförloppet.
- Gurgling med koksaltlösning kan verka lindrande vid sväljsmärtor.
- Rökstopp eller -minskning rekommenderas.
Läkemedelsbehandling
Eventuellt antibiotika vid minst tre av fyra uppfyllda diagnoskriterier (Centorkriterier) samt positivt snabbtest.
Primärinfektion | Recidiv |
Penicillin V | Klindamycin |
Vuxna: 1 g x 3, 10 dagar | Vuxna: 300 mg x 3, 10 dagar |
Barn: Penicillin V 12,5 mg/kg kroppsvikt × 3, 10 dagar | Barn: Klindamycin 5 mg/kg kroppsvikt × 3, 10 dagar |
Vid penicillinallergi | Alternativt |
Klindamycin | Cefadroxil, om inte typ 1-allergiföreligger |
Vuxna: 300 mg × 3, 10 dagar | Vuxna: 500 mg × 2, 10 dagar |
Barn: 5 mg per kg kroppsvikt × 3, 10 dagar | Barn: 15 mg per kg kroppsvikt × 2, 10 dagar |
Annan behandling
Bedömning av tonsillektomi:
- Vid frekvent recidiverande tonsilliter, det vill säga fyra till fem infektioner årligen två år i rad, eller vid upprepade fall av terapisvikt.
- Genomgången peritonsillär abscess.
- Kronisk tonsillit som varat i ett till två år.
Komplikationer
- Peritonsillär abscess (remittering till ÖNH-läkare)
- Para- eller retrofaryngeal abscess (inläggning för intensivvård)
- Kronisk tonsillit
- Invasiv GAS-infektion: sepsisbild med takykardi och lågt blodtryck, meningit, nekrotiserande fasciit (inläggning för intensivvård)
- Immunologiska komplikationer som glomerulonefrit och reumatisk feber och PANDAS (pediatric autoimmune neuropsychiatric disorders associated with streptococcal infection) är sällsynta i Sverige
Prognos
- Akut tonsillit går vanligtvis över inom loppet av en vecka. Komplikationer ökar varaktigheten.
- Effektiv antibiotikabehandling minskar den infektiösa perioden till 24 timmar och minskar symtomens varaktighet med cirka en dag.
- Terapisvikt eller recidiv inom två veckor efter avslutad penicillinbehandling ses hos cirka tio procent av patienterna med streptokockinfektion.
ICD-10
A49.1 Streptokockinfektion, ospecificerad lokalisation
J02.0 Streptokockfaryngit
-
Hon vill nå ut med nya riktlinjer för antibiotikaanvändning
En klinisk infektion uppstår när hudfloran rubbas genom en förändring av immunförsvaret eller bakteriefloran. Tio snabba med Anita Groth, medicine doktor och specialist inom ÖNH.
-
Akut tonsillit
Akut tonsillit definieras som akut ont i halsen på grund av en inflammation i tonsillen eller båda tonsillerna orsakad av bakterier eller virus. Detta tillstånd är en av de vanligaste orsakerna till besök inom primärvården.
-
Övre luftvägsinfektion (ÖLI)
En mycket vanlig och oftast virusorsakad infektion som också benämns vanlig förkylning. Symtomen typiskt spridda från flera organ i övre luftvägar som exempelvis halsont, lockkänsla för öronen, rinnsnuva, irritation och svullnadskänsla i näsan.
-
Checklista – att tänka på vid hosta hos barn
Titt som tätt besöker barn vårdcentralen på grund av hosta och liknande förkylningssymtom. Många gånger beror hostan på ofarliga tillstånd, men vissa tecken och symtom bör du som sjukvårdspersonal och allmänläkare vara extra uppmärksam på.
-
Håll koll på säsongsinfluensan och vaccinet mot den
Vilken influensa kommer dominera 2018? I fjol fungerade inte vaccinet optimalt – hur ska man förhindra att samma sak händer även i år? Här berättar Mia Brytting, mikrobiolog vid Folkhälsomyndigheten, mer om säsongsinfluensan. Du som läkare kan hjälpa till att övervaka sjukdomen.