Streptokockinfektion i halsen
Bakgrund
- Infektion i bakre svalget och/eller tonsillerna till följd av en infektion med streptokocker, vanligen grupp A-streptokocker (GAS).
Epidemiologi
- Under 2017–2021 anmäldes cirka 560 fall årligen (incidens 5,4 fall/100 000 invånare), varav en tredjedel var >80 år.
- Landsomfattande utbrott och lokala epidemier i förskolor, inom familjen och liknande är vanligt.
- Vanligast under vinter och vår.
- I en asymtomatisk befolkning kan bakterien påvisas hos 3–11 % av de undersökta personerna.
Etiologi och patogenes
- GAS är vanligast förekommande hos barn >2 år och hos ungdomar, men förekommer i alla åldersgrupper.
- Grupp C eller G-streptokocker är ovanligare orsak till halsinfektion än GAS, men de kan ge samma sjukdomsbild och rekommenderas samma behandling som halsinfektion på grund av GAS.
ICD-10
- A49.1 Streptokockinfektion, ospecificerad lokalisation
- J02.0 Streptokockfaryngit
Utredning av streptokockinfektion i halsen
Kliniskt sannolikt fall av GAS
- Minst 3 av 4 uppfyllda diagnoskriterier (Centorkriterier):
- (1) Feber >38,5 °C
- (2) Beläggning på tonsillerna (hos barn 3–6 år räcker rodnade och svullna tonsiller)
- (3) Svullna, ömma lymfkörtlar i käkvinkeln
- (4) Frånvaro av hosta
- 3 av 4 uppfyllda Centorkriterier kombinerat med positiv snabbtest ger diagnosen GAS-tonsillit:
- Vid <3 Centorkriterier finns ingen visad nytta med antibiotika även om GAS påvisas:
- Om patienten uppvisar <3 Centorkriterier bör både snabbtest och behandling undvikas
- Vid negativt snabbtest för GAS övervägs diagnostik för mononukleos
- Vid <3 Centorkriterier finns ingen visad nytta med antibiotika även om GAS påvisas:
- CRP kan inte skilja mellan bakteriell och virusorsakad faryngotonsillit
- Barn <3 år får sällan streptokocktonsillit. Vid allmänpåverkan hos små barn bör annat fokus än faryngotonsillit uteslutas.
- Vanliga symtom vid en virusorsakad luftvägsinfektion är snuva, hosta, heshet eller mun- och svalgblåsor. Provtagning för streptokocker bör då undvikas.
Scharlakansfeber
- Förekommer främst hos barn 3–10 år.
- Scarlatina-exantem orsakas av GAS (men kan även ses vid streptokockgrupp B och C).
- Diffust, rött exantem i ansiktet med undantag för området runt munnen.
- Exantemet sprids perifert och palperas som gåshud.
- Utslaget når sin maximala utbredning inom 2 dagar:
- Kan även förekomma flyktigt, särskilt vid penicillinbehandling
- Exantemet bleknar vid tryck.
- Flagning, oftast i handflator och på fotsulor, kan vara i flera veckor.
Differentialdiagnoser
- Infektiösa:
- Viral faryngotonsilit – rinnande näsa och sårig hals
- Bakteriell faryngotonsillit av icke-GAS-typ
- Mononukleos – ofta konfluerande beläggning på tonsiller, lymfkörtelsvullnad på flera ställen
- Kawasakis sjukdom– kan likna scharlakansfeber, systemisk vaskulit
- Fusobactrium necroforum – kan ge svår halsinfektion och allvarlig djupare halsinfektion med trombos i v. jugularis.
- Sällsynta diagnoser: difteri, gonorré, primär HIV
- Vid ensidig sjukdom:
- Peritonsillär cellulit eller abscess
- Tuberkulos
- Angina Vincentii – orsakas av bakterien Treponema Vincentii och ger oftast ensidig nekrotiserande ulceration i tonsillen.
- Tonsillcancer.
- Leukemi.
Behandling av streptokockinfektion i halsen
- Eventuellt antibiotika vid minst 3 av 4 uppfyllda diagnoskriterier (Centorkriterier) samt positivt snabbtest.
- Vid färre <3 diagnoskriterier finns ingen visad nytta med antibiotika även om snabbtest är positivt.
Egenbehandling
- Vid lätta fall av måttliga sväljbesvär och ökad temperatur rekommenderas lugn och ro, eventuell sängvila och antipyretika/analgetika mot smärta och feber.
- Halstabletter och näsdroppar kan lindra besvären något men förkortar inte sjukdomsförloppet.
- Gurgling med koksaltlösning kan verka lindrande vid sväljsmärtor.
- Rökstopp – eller minskning rekommenderas.
Läkemedelsbehandling
Primärinfektion | Recidiv |
Penicillin V:
Vid penicillinallergi:
|
eller Cefadroxil, om inte typ 1-allergi föreligger:
|
Behandlingslängd
- Nuvarande rekommendationer anger en behandlingslängd på 10 dagar om antibiotika ges.
- En svensk studie visade dock att dosering av penicillin V med 800 mg x 4 i 5 dagar gav lika bra behandlingsresultat som penicillin V 1000 mg x 3 i 10 dagar.
Annan behandling
- Tonsillektomi kan övervägas hos patienter med 3–4 tonsilliter/år.
- Effekten av tonsillektomi verkar dock vara beskedlig, och det saknas dokumentation av långtidseffekt.
Komplikationer
- Peritonsillär abscess (halsböld):
- Para- eller retrofaryngeal abscess.
- Kronisk tonsillit.
- Invasiv GAS-infektion:
- Sepsisbild med takykardi och lågt blodtryck, meningit, nekrotiserande fasciit
- Inläggning för intensivvård
- Immunologiska komplikationer som glomerulonefrit och reumatisk feber och PANDAS är sällsynta i Sverige.
Prognos
- De flesta blir afebrila och symtomfria inom några dagar efter att behandling påbörjats.
- Terapisvikt eller recidiv ses hos en mindre andel.
Källor
- Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård. Läkemedelsverket, Folkhälsomyndigheten och Strama (2023)
- Skoog Ståhlgren G, Tyrstrup M, Edlund C, Giske CG, Mölstad S, Norman C, Rystedt K, Sundvall PD, Hedin K.. Penicillin V four times daily for five days versus three times daily for 10 days in patients with pharyngotonsillitis caused by group A streptococci: randomised controlled, open label, non-inferiority study. BMJ 2019; 367: 367:l5337. PMID: 31585944
- Kalra MG, Higgins KE, Perez ED. Common questions about streptococcal pharyngitis. Am Fam Physician. 2016 Jul 1;94(1):24-31. PMID: 27386721
- Shaikh N, Leonard E, Martin JM. Prevalence of streptococcal pharyngitis and streptococcal carriage in children: a meta-analysis. Pediatrics 2010; 126: e557-64.
-
Hon vill nå ut med nya riktlinjer för antibiotikaanvändning
En klinisk infektion uppstår när hudfloran rubbas genom en förändring av immunförsvaret eller bakteriefloran. Tio snabba med Anita Groth, medicine doktor och specialist inom ÖNH.
-
Akut tonsillit
Akut tonsillit definieras som akut ont i halsen på grund av en inflammation i tonsillen eller båda tonsillerna orsakad av bakterier eller virus. Detta tillstånd är en av de vanligaste orsakerna till besök inom primärvården.
-
Övre luftvägsinfektion (ÖLI)
En mycket vanlig och oftast virusorsakad infektion som också benämns vanlig förkylning. Symtomen typiskt spridda från flera organ i övre luftvägar som exempelvis halsont, lockkänsla för öronen, rinnsnuva, irritation och svullnadskänsla i näsan.
-
Checklista – att tänka på vid hosta hos barn
Titt som tätt besöker barn vårdcentralen på grund av hosta och liknande förkylningssymtom. Många gånger beror hostan på ofarliga tillstånd, men vissa tecken och symtom bör du som sjukvårdspersonal och allmänläkare vara extra uppmärksam på.
-
Håll koll på säsongsinfluensan och vaccinet mot den
Vilken influensa kommer dominera 2018? I fjol fungerade inte vaccinet optimalt – hur ska man förhindra att samma sak händer även i år? Här berättar Mia Brytting, mikrobiolog vid Folkhälsomyndigheten, mer om säsongsinfluensan. Du som läkare kan hjälpa till att övervaka sjukdomen.