Läkare: färre fall av felmedicinering med generisk förskrivning
Hallå där Claes Lagerstedt, överläkare och medicine doktor, på Medicinkliniken vid Hallands sjukhus samt ordförande i Läkemedelskommittén i Halland.
Vad innebär ett generiskt utbyte av läkemedel?
– Syftet är att minska kostnaden för läkemedel. Min roll som läkare är att förskriva ett produktnamn, och därefter ser farmaceuten till att patienten får med sig det billigaste likvärdiga läkemedlet hem från apoteket.
Men inte alla generiska läkemedel är utbytbara. Dessutom finns generika som inte byts automatiskt på apotek, exempelvis om produkten ligger utanför läkemedelsförmånen. Vilka läkemedelskopior som ingår i förmånen kan skifta från en månad till en annan och som läkare kan det vara svårt att hålla sig uppdaterad med aktuell information. Därför har apotekspersonal en viktig roll i att upplysa patienten om generiska produkter.
Vad tror du patienterna tycker om systemet?
– Med generiskt utbyte frigörs flera miljarder kronor om året – pengar som exempelvis används för att hålla fler vårdplatser öppna. Men ur patientsynpunkt kan systemet vara förvirrande. Om jag har en äldre patient som hämtar ut läkemedel var tredje månad kan det hända att personen får nya förpackningar med olika namn vid varje apotekstillfälle – eftersom periodens vara skiftar månadsvis. Det kan bli väldigt rörigt för patienten. Dessutom ökar risken för dubbelmedicinering – den äldre kan tro att man ska ta tabletter från samtliga förpackningar trots att de innehåller samma läkemedel.
Många gånger finns inte heller alla generiska preparat på apoteken. Om jag skriver in Simvastatin, ett läkemedel mot höga blodfetter, i förskrivarsystemet får jag upp elva generiska läkemedel i fyra olika styrkor. Det rör sig därmed om 44 skilda produkter, och det är inte säkert att apoteken har samtliga läkemedelpreparat i lager. Jag ser exempelvis att Simvastatin Bluefish inte finns hos Apotek Hjärtat i Mellby i dagsläget. Antingen förses då patienten med ett annat läkemedel, eller så får personen vänta.
Hur tänker du vid förskrivning av läkemedel?
– Läkares förskrivarsystem skiljer sig mellan landstingen. Men i Halland har vi ett system där generiska alternativ listas jämte originalpreparatet, och jag kan även se vilka produkter som Läkemedelskommittén rekommenderar.
Om jag söker på ett specifikt läkemedel, och flera alternativ dyker upp på dataskärmen, väljer jag oftast produkten överst i rullistan – främst av tidsskäl. Men om jag vet att min patient tidigare har förskrivits ett särskilt generiskt läkemedel kan det vara fördelaktigt att välja detta på nytt, och kryssa i att läkemedlet inte ska bytas. Därmed underlättar man för patienten. Så förskrivningen bottnar både i en tidsaspekt, vad patienten brukar ordineras samt vad som rekommenderas för månaden.
Vad anser du om generisk förskrivning?
– Jag ser det som en stor fördel gentemot generiskt utbyte - både för läkare och patienter. Det skulle innebära att förskrivaren anger substansnamnet på receptet – vilket även farmaceuten använder i dialog med patienten på apoteket. Därmed heter ett visst läkemedel alltid samma sak, oavsett tillverkare. Jag tror det skulle leda till färre fall av felmedicinering till följd av namnförväxling.
Flera europeiska länder har redan infört generisk förskrivning, däribland England och Danmark. Men i Sverige säger Läkemedelsverket nej till ett sådant införande trots att både Läkarförbundet, Svenska Läkarsällskapet och Vårdförbundet förordar generisk förskrivning. Även TLV har nyligen tagit ställning för generisk förskrivning i sitt remissvar på Läkemedelsverkets utredning - kanske tar regeringen hänsyn till detta.
Öka din kunskap om migrän
Migrän är en typ av neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Sjukdomen leder till nedsättning av både fysisk och psykisk funktionsförmåga, och har därför en stor negativ inverkan på livskvaliteten och medför dessutom stora samhällskostnader.
-
Depression
Det mest typiska symtomet för depression är sänkt grundstämning och glädjelöshet. Siffror på hur vanlig depression är uppskattas till 15–20 procent av befolkningen när det gäller livstidsrisk.
-
Lär dig känna igen patienter med riskbeteende för hepatit C-smitta
Kunskapen om risktagande och möjlighet till behandling för hepatit C är otillräcklig på flera håll inom vården.
-
Drogfri och frisk från hepatit C – nu hjälper han andra
Tommy, 53 år, har mångårig narkotikabruk och hemlöshet bakom sig. Han fick hepatit C innan behandling fanns tillgänglig. Idag är han drogfri, frisk från sin hepatit och arbetar som uppsök på Stockholms Brukarförening.
-
Nytt arbetssätt når majoriteten hepatit C-smittade
Med ett mer flexibelt arbetssätt och en kunskap om patientgruppen har de lyckats få in cirka 300 patienter i behandling sedan projektet Linkage C startade för två år sedan. Något som har bidragit till att Sverige är ett av de 13 länder i världen som ser ut att uppnå WHO...
-
Läkare: Otillräcklig vård av hepatit C vid injektionsmissbruk
För att lyckas fånga upp fler med hepatit C krävs gemensamma satsningar mellan samtliga enheter som kommer i kontakt med målgruppen, menar specialistläkaren Marianne Alanko Blomé.