Fallbeskrivning: Alkoholberoende mamma Berit
Det är svårt att i förväg veta vilka som lyckas ändra vanor och gå ur ett beroende. Psykiatrisk sjuklighet, lång tids beroende och små negativa konsekvenser med svag mptivation är exemepl på negativa faktorer. Men för de flesta med alkoholberoende går det riktigt bra. Här nedan kan du läsa en första fallbeskrivning och kommentera vilka åtgärder du hade vidtagit.
Berit är 61 år, är ensamstående sedan länge och har en 21-årig son som fortfarande bor hemma. Hon försörjer sig någorlunda på halv sjukersättning men har ett bra liv.
Sedan hon slutade jobba för fem år sedan dricker hon mer. Hon träffar väninnor dagtid ett par gånger i veckan, och då dricker de alltid ett par glas vin. Efter träffarna dricker hon ytterligare ett par glas hemma, under det senaste året 2-4 glas nästan varje kväll när hon är ensam. Sommartid är hon isolerad i torpet i Jämtland, då dricker hon inget och tänker inte ens på alkohol.
Hon söker nu hjälp då hon märker att drickandet inte är bra för henne. Hon blir trött och har slutat motionera, vilket hon annars gjort regelbundet. Hon skäms för sig själv, över att inte ha kontroll och alltid tänka på alkohol. Hon skäms också inför sin son, som klagat på hennes drickande. Kartläggning med alkoholalmanacka visar tjugo standardglas per vecka, 3-5 glas per tillfälle. Fem av beroendekriterierna är uppfyllda. Ångestskala: måttlig ångest, depressionsskala: lätt depression. Leverprov normala, CDT förhöjt till 3,4. Blodtryck 142/85. I övrigt opåverkad somatiskt och psykiatriskt.
Bedömning: Berit har måttligt alkoholberoende, och det finns ett stort psykologiskt inslag i form av vanor och slentrian (som inte finns i torpet). I övrigt är hon en välfungerande person som vill ändra vanor, och eftersom problemen har funnits under en begränsad tid är prognosen god. Troligen lider hon sekundärt av lätt depression, trötthet, blodtrycksstegring (eller motionsbrist).
Vad bör göras? Hade du varit Berits läkare – vilka åtgärder hade du vidtagit? Kommentera direkt under artikeln.
Här nedan kan du läsa vilken åtgärd Sven Wåhlin, överläkare vid Beroendecentrum Stockholm, vidtog.
Åtgärd: Samtalet inleddes med frågan hur Berit skulle vilja dricka nu och på sikt. Hon ville faktiskt bryta helt och nu vara nykter en längre period (det är hon ju på sommaren). Olika alternativ diskuterades och hon ville ta Antabus för att inte kunna dricka. Hon fick stöd under fyra veckor genom att hämta Antabus en gång i veckan. Därtill tog hon Antabus helt själv tre gånger per vecka. Efter denna period tog hon Antabus helt själv tre gånger per vecka, men kom på korta besök en gång per månad för att berätta hur det gick för henne och ta blodprover. Till sommaren, när hon åkte till torpet, slutade hon med Antabus.
Hur gick det?
Det gick utmärkt fram till slutet av nästa höst, då Berit började glida in i de gamla vanorna igen och åter sökte till vården. Hon fick nu genomgå en kurs i återfallsprevention och lära sig hantera sug, planera sitt drickande i fölrväg etc. Hon tog också upp problemen med vänninorna, som faktiskt kände igen sig med liknande besvär. Hon dricker nu sällan vin på träffarna och har ingen alkohol hemma.
Fallbeskrivningen är hämtad från Sven Wåhlins bok ”Alkohol – en fråga för oss i vården”.
Patient- och läkarmaterial (sponsrat)
-
Info till dig som läkare
Hur remitterar man?
-
Psykiatri och kognition - Andra nationella konferensen i kognitiv medicin
Välkommen till en unik möjlighet att delta i vår tvärmedicinska konferens kring psykiatri och kognitiv funktion där vi kommer att tala om kognition i relation till depression, stress, psykossjukdomar, alkohol och psykopati. 27 november 2014
-
Kognitiv medicin
Svensk Förening för Kognitiv Medicin (SFK) är till för dig som arbetar inom fältet, oavsett yrkesgrupp. Boken Kognitiv medicin gavs ut år 2011 och har sedan dess kommit att användas både inom klinisk verksamhet och undervisning. Flera av SFK:s styrel
-
SFK Stipendium
Stipendiet vänder sig till person eller grupp som bidragit med en idé, arbetsmodell eller på annat sätt förbättrat den kognitionsmedicinskt inriktade vården i Sverige. Stipendiet kan endast sökas av medlemmar i SFK som erlagt sin medlemsavgift för 20
-
Patient med diagnostiserad psoriasis har fått ledbesvär
På din mottagning möter du 53-åriga Kerstin, som undrar om hon har fått psoriasisartrit. Kerstin har sedan fem år en mild form av plackpsoriasis och står på perorala glukokortikoider. Hur stor andel av de som får PsA har redan hudsymtom?
-
Psoriasis – inte bara i huden
"Låt oss hjälpas åt att ge dagens patienter med svår psoriasis tillgång till den kunskap och behandling som finns redan idag. Det kan förändra livet för många." Så inleder överläkare Mona Ståhle sin debattartikeln om psoriasis.
-
Ta i smärtpatienten
Det händer ofta att en patient kommer till smärtspecialist utan att ha blivit undersökt tidigare, säger smärtexperten Björn Bragée.
-
Hon vill nå ut med nya riktlinjer för antibiotikaanvändning
En klinisk infektion uppstår när hudfloran rubbas genom en förändring av immunförsvaret eller bakteriefloran. Tio snabba med Anita Groth, medicine doktor och specialist inom ÖNH.
-
Miniserie om polycetemia vera
Ta del av en kort filmserie om blodcancersjukdomen polycetemia vera (PV) där bland annat vår expert Peter Johansson, överläkare vid Hematologsektionerna/NU-sjukvården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, medverkar.
-
Ställa diagnosen polycetemia vera
I det andra avsnittet av miniserien om polycetemia vera berättar specialistläkarna Peter Johansson och Lina Wide om diagnos och symtom kring det kroniska tillståndet.
-
Många smärtpatienter lider i onödan
Omkring en fjärdedel av smärtpatienterna har smärtor som leder till sänkt livskvalitet med svårigheter att utföra sitt arbete eller sina studier, sjukskrivning, vårdsökande och social isolering. Många av de smärtdrabbade lider i onödan då de går obehandlade.
-
Ny subgrupp kan förhindra utvecklingen av psoriasisartrit
En ny studie pekar på en subgrupp som bör identifieras för att tidigt sätta in förebyggande behandling och stoppa utvecklingen av psoriasisartrit.
Det är kostnadsfritt och du kan enkelt avsäga dig fler utskick genom ett klick i ett nyhetsbrev. 
Genom NetdoktorPros medicinska nyhetsbrev håller vi dig uppdaterad om de senaste medicinska nyheterna. Prenumerationen är kostnadsfri och du kan enkelt avsäga dig fler e-postutskick genom att klicka på en länk i ett nyhetsbrev.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Kul med patientfall! Ett förslag från mig:Det är bra att det är klarlagt varför Berit söker, dvs varför hon vill ha hjälp, samt att objektivt fastslå att hon har ett måttligt alkoholberoende.Det är väl vidare viktigt att Berit kommer ur sitt beteende att alltid dricka alkohol i sociala sammanhang, genom att dels reda ut varför det är på det viset (känner hon sig tryggare, mer spontan etc då), dels uppmana henne att prova att vara nykter när hon träffar sina vänner, kanske bryta mönstret genom att byta miljö för träffarna (gå på bio, teater istället).Det är väl även bra att betona det positiva i att hon inte dricker när hon är ensam på sommaren, och ta fast på hur det kommer sig (ersätter hon drickandet med annat?). Betona de positiva effekterna av att vara nykter - inte minst vad gäller ångesten och de depressiva tendenserna. Utmärkt om hon vill motionera - det underlättar nykterheten!Gällande medicinering, är det väl inget som påtagligt tyder på att det behövs. Vill hon, kan man väl prova med Campral eller Revia?Det var några tankar från mig - ser fram emot Svens svar!
En tanke till! Om Berit är ensam och nestämd - och det hänger kanske ihop. Kanske bör man uppmana henne att hitta någon form av regelbunden social aktivitet - och möjligen prova med antidepressiva (på sikt). Betona vikten av fysisk aktiviet, som ju har positiva effekter på såväl det psykiska välbefinnandet som blodtrycket. Det bästa vore kanske om hon träffade en partner!
Inga har kommenterat på denna sida ännu