Minnessvårigheter och aktivitetshinder i fokus på konferens i kognitiv medicin

Svensk Förening för Kognitiv Medicin (SFK) hade sin tredje konferens den 1/12 på Läkarsällskapets lokaler i Stockholm. Ett femtiotal åhörare deltog och temat var ”Arbete och hälsa”. Syftet med mötet, var att försöka analysera minnessvikt och hur detta funktionshinder bidrar till nedsatt aktivitet i arbetslivet.

Mild kognitiv störning är vanligt. Ungefär en halv miljon svenskar lider av det. Alzheimers sjukdom är, (som väl är), mer ovanlig. Ungefär 90 000 svenskar har sjukdomen, men den ska dock betraktas som en folksjukdom.

Nya diagnostiska kriterier för lindrig och allvarligare minnessjukdomar har bidragit till att konferensen kommit till. Vad är skillnaden på en mindre och en större minnesstörning i förhållande till funktionerna – att utföra en aktivitet, ett arbete och att betraktas som frisk?
Vilken betydelse har exempelvis närminnet, fjärrminnet eller planerings – och utförandesvårigheter (dysexekutiva symtom) för aktivitet på arbetsmarknaden?

Viktigt att tolka könsskillnader vid psykiatriska sjukdomstillsstånd 

Företagshälsovården har stor erfarenhet av dessa fenomen. Försäkringskassan (FK) får dessutom regelbundet ta ställning till funktionsnedsättningens betydelse för aktivitet.
Sjuktalen i Sverige har ökat, och flera psykiatriska sjukdomstillstånd som utmattningssyndrom och depression kan bidra till kognitiv svikt. Fokus under konferensen var därför på vilka sätt minnessvårigheter bidrar till aktivitetshinder.

Sålunda poängterade Ingibjörg Jonsdottir, professor och verksamhetschef vid Institutet för Stressmedicin, Göteborg, vikten av att inte bara titta på sjuktalen, utan istället tolka könsskillnader. Detta eftersom utmattningstillstånd är betydligt vanligare hos kvinnor, vilket i sig har att göra med att de arbetar inom områden som ställer höga krav på inlevelse och empati – något som skulle drabba män i lika stor utsträckning om de haft samma yrken!
Ytterligare ett faktum är att chefen måste ta ett större ansvar idag för att återställa balansen mellan högt tempo; höga krav – låg känsla av sammanhang och låg möjlighet till påverkan.

Kvinnor blir oftast sjukskrivna efter första barnet

Att kvinnor dessutom tar stort ansvar i familjesituationen, diskuterades flitigit. Studier har visat att kvinnor oftast blir sjukskrivna efter sitt första barn. I synnerhet i familjer där ett barn har en sjukdom som astma, ADHD eller andra kroniska funktionshinder.
Men det diskuterades inte bara mjuka variabler. Professor Lars Nyberg gav en exposé om hur hjärnan som organ, tolkar och förstår omgivningen. Hur varseblivning, korttidsminne, närminne och fjärrminne interagerar genom komplexa system för att kunna bearbeta såväl information, synintryck som känslor. Hans föreläsningar är alltid uppseendeväckande att lyssna till.

Orvar Nyström från FK gav en annan vinkel på förhållandet mellan Diagnos-Funktion-Aktivitet. Har man till exempel diagnosen artros och denna funktionsnedsättning hindrar dig att reparera bilar – då kan man inte utföra en aktivitet som bilmekaniker. Däremot kan man kanske utföra något annat.

Mentala hinder

Men hur fungerar det med mentala hinder som fokussvårigheter vid ADHD, koncentrationsstörningar vid depression eller andra stressrelaterade minnesproblem vid ångest? Och hur är det med exekutiva funktioner som mer är relaterade till sjukdomstillståndet utmattningssyndrom?
Ja, här lyfts plötsligt allt fram till en juridisk position. Har man till exempel sömnstörningar blir det svårt utföra en aktivitet dagtid inom utvalda yrken. Har man smärta, diabetes eller i synnerhet neurologiska sjukdomar, påverkar även detta minnesfunktionerna. Den juridiska diagnosen blir den sista utposten för samhällets stöd – sjukskrivningen.

Professor Anders Wallin gav en introduktion till ”Hälsa och livsstil.” Han definierade kognition som ”människans förmåga att lära, tänka och bearbeta information” – såväl i hjärnan som socialt (social kognition, min anm).
Dr Wallin gav sedermera flera exempel på varför verksamhetsområdet kognitiv medicin behövs vid såväl arbets- som levnadsomständigheter – för såväl aktivitet som god livskvalité.

Är minnet verkligen viktigt?

Avslutningsvis, drog neuropsykolog Arto Nordlund igenom de bedömningsinstrument som är av betydelse för att hitta kognitiv svikt för att uppmärksamma de funktionshinder som kanske inte uppfattas i ett ”vanligt” samtal. Ett kognitivt skattningsbatteri kan mycket väl, om det är modifierat, plocka ut kognitiv svikt. Men detta kan behöva kompletteras med andra intervjuenkäter som fokuserar på symtom vid utmattningsfenomen.

Men är då minnet verkligen viktigt?
Det kan man fråga sig.
Sorgen, vad betyder den? Sinnesstämningen och sömnen? Smärttillstånd. Psykosociala faktorer?

Att utföra eller inte utföra – det är kanske frågan?
Eller är genus det?