”Många vuxna vill ha en neuropsykiatrisk utredning (NPF)”

En neuropsykiatrisk utredning görs för att undersöka om det föreligger någon neuropsykiatrisk diagnos (NPF) hos en person. Det handlar främst om diagnoser som adhd, autism eller Tourettes syndrom. Utredningen syftar också till att ta reda på hur pass mycket den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen påverkar patientens funktion, menar David Ardler, biträdande avdelningschef och legitimerad psykolog på Akademiska sjukhuset i Uppsala. 

Utredningen kartlägger personens funktion

– Allra vanligast är det att personer i vuxen ålder genomgår en neuropsykiatrisk utredning för att de eller någon anhörig vill ta reda på om de har adhd. En neuropsykiatrisk utredning syftar till att identifiera symtom som är förenliga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, ta reda på hur dessa påverkar personen, kartlägga personens funktion, ställa diagnos och därefter göra individuella behandlingsanpassningar, säger David Ardler.

 

Neuropsykiatriska störningar som adhd ofta ärftliga

Det var intresset för hjärnans funktioner och hur dessa påverkar människans beteende som fick David Ardler att specialisera sig inom neuropsykiatri. Vad som egentligen orsakar neuropsykiatriska funktionsstörningar, som vi antar är ärftliga, är man fortfarande inte helt på det klara med.  

– Vi tror att hjärnan fungerar lite annorlunda hos personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Vi vet att de frontala delarna av hjärnan antagligen är inblandade. Dessa delar har en viktig roll bland annat när det gäller selektiv uppmärksamhet, igångsättning, långsiktigt tänkande och förmåga att hejda impulser, säger David Ardler.  

Vanligt förekommande hos personer som fått neuropsykiatriska diagnoser är att de på vägen utvecklat andra psykiatriska symtom såsom exempelvis ångestsyndrom och/eller depressiva syndrom. Man brukar tala om så kallad samsjuklighet menar David Ardler och förklarar vidare att dessa symtom ibland kan skymma bilden så att patienten i fråga inte alltid får rätt hjälp eller diagnos i ett första skede.

Vuxna vill utredas för adhd

I dag räknar man med att cirka 2,5 procent av den vuxna befolkning uppfyller symtomen för en adhd-diagnos enligt David Ardler. Det är dock barndomen man ofta återvänder till i en neuropsykiatrisk utredning. För att kunna få diagnosen adhd ska patienten nämligen ha haft en tydlig symtombild före tolv års ålder och problemen skall ha funnits med genom livet. Det ska ha funnits tydliga tecken på exempelvis uppmärksamhetssvårigheter.  

– Det kan handla om att patienten haft svårt att styra sin uppmärksamhet eller bibehålla sin uppmärksamhet i längre samtal. Kanske har patienten haft svårt att ta in vad andra säger. Många patienter berättar om en skolgång där man haft svårt att ta till sig uppgifter och där man driver i väg någon annanstans i sina tankar. Kanske sitter man och tittar ut genom ett fönster istället för på läraren, säger David Ardler. 

Han är dock noga med att poängtera att patientgruppen kan se väldigt olika ut och att det finns oändliga variationer när det kommer till symtombilder.  

Intervjua både drabbad och anhörig under NPF-utredningen

Rent praktiskt finns det många olika sätt att genomföra en neuropsykiatrisk utredning på. Att det saknas nationella riktlinjer för hur en utredning ska gå till bidrar dock till att NPF-utredningarna kan variera från mottagning till mottagning runt om i landet.  

– Här i Uppsala har vi har själva arbetat fram en klinisk handbok för hur en neuropsykiatrisk utredning ska genomföras och vilka moment vi tycker skall ingå. Det handlar dels om att man ska intervjua patienten men standard är även att en anhörig, som varit med när personen var ung och såg den som barn, också intervjuas, säger David Ardler. 

Mer fakta om adhd

Adhd brukar delas in i tre subgrupper:

• Uppmärksamhetssvårigheter i kombination med problem med hyperaktivitet/impulsivitet. Vanligast förekommande.
• Enbart uppmärksamhetssvårigheter, kallas i dagligt tal för ADD.
• Enbart hyperaktivitet/impulsivitet, ovanligt förekommande.

Neuropsykiatriska störningar som adhd ofta ärftliga

Det var intresset för hjärnans funktioner och hur dessa påverkar människans beteende som fick David Ardler att specialisera sig inom neuropsykiatri. Vad som egentligen orsakar neuropsykiatriska funktionsstörningar, som vi antar är ärftliga, är man fortfarande inte helt på det klara med.  

– Vi tror att hjärnan fungerar lite annorlunda hos personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Vi vet att de frontala delarna av hjärnan antagligen är inblandade. Dessa delar har en viktig roll bland annat när det gäller selektiv uppmärksamhet, igångsättning, långsiktigt tänkande och förmåga att hejda impulser, säger David Ardler.  

Vanligt förekommande hos personer som fått neuropsykiatriska diagnoser är att de på vägen utvecklat andra psykiatriska symtom såsom exempelvis ångestsyndrom och/eller depressiva syndrom. Man brukar tala om så kallad samsjuklighet menar David Ardler och förklarar vidare att dessa symtom ibland kan skymma bilden så att patienten i fråga inte alltid får rätt hjälp eller diagnos i ett första skede.

Vuxna vill utredas för adhd

I dag räknar man med att cirka 2,5 procent av den vuxna befolkning uppfyller symtomen för en adhd-diagnos enligt David Ardler. Det är dock barndomen man ofta återvänder till i en neuropsykiatrisk utredning. För att kunna få diagnosen adhd ska patienten nämligen ha haft en tydlig symtombild före tolv års ålder och problemen skall ha funnits med genom livet. Det ska ha funnits tydliga tecken på exempelvis uppmärksamhetssvårigheter.  

– Det kan handla om att patienten haft svårt att styra sin uppmärksamhet eller bibehålla sin uppmärksamhet i längre samtal. Kanske har patienten haft svårt att ta in vad andra säger. Många patienter berättar om en skolgång där man haft svårt att ta till sig uppgifter och där man driver i väg någon annanstans i sina tankar. Kanske sitter man och tittar ut genom ett fönster istället för på läraren, säger David Ardler. 

Han är dock noga med att poängtera att patientgruppen kan se väldigt olika ut och att det finns oändliga variationer när det kommer till symtombilder.  

Intervjua både drabbad och anhörig under NPF-utredningen

Rent praktiskt finns det många olika sätt att genomföra en neuropsykiatrisk utredning på. Att det saknas nationella riktlinjer för hur en utredning ska gå till bidrar dock till att NPF-utredningarna kan variera från mottagning till mottagning runt om i landet.  

– Här i Uppsala har vi har själva arbetat fram en klinisk handbok för hur en neuropsykiatrisk utredning ska genomföras och vilka moment vi tycker skall ingå. Det handlar dels om att man ska intervjua patienten men standard är även att en anhörig, som varit med när personen var ung och såg den som barn, också intervjuas, säger David Ardler. 

Mer fakta om adhd

Adhd brukar delas in i tre subgrupper:

• Uppmärksamhetssvårigheter i kombination med problem med hyperaktivitet/impulsivitet. Vanligast förekommande.
• Enbart uppmärksamhetssvårigheter, kallas i dagligt tal för ADD.
• Enbart hyperaktivitet/impulsivitet, ovanligt förekommande.