Medicinsk översikt | Urologi

Kronisk prostatit, kroniskt bäckenbottensmärtsyndrom


Uppdaterad den: 2020-02-19
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Bakgrund

  • Kronisk prostatit delas in i olika undergrupper (se tabell), och karakteriseras vanligen av smärta och/eller urinvägssymtom och/eller sexuell dysfunktion.
Kategori Begrepp Kommentar
I Akut bakteriell prostatit (ABP) Tecken på akut bakteriell infektion i prostata
II Kronisk bakteriell prostatit (KBP) Tecken på bakteriell infektion i prostata
III Kronisk prostatit/kroniskt bäckenbottensmärtsyndrom (KBSS)

Utan tecken på bakteriell infektion i prostata eller urinvägsinfektion

IIIA – inflammatorisk sjukdom

IIIB – icke-inflammatorisk sjukdom 

Annons
Annons
IV Asymtomatisk inflammatorisk prostatit Tecken på prostatit utan symtom
  • Vid kronisk prostatit föreligger symtomen i minst 3 månader av de senaste 6 månaderna.

Epidemiologi

  • Livstidsprevalensen har uppskattats till 35–50 %.
  • Prevalensen har uppskattats till cirka 5–9 %.
  • Den vanligaste formen, >90 %, är kategori III kronisk prostatit (icke-bakteriell). Kronisk bakteriell prostatit är sällsynt.
  • Tillståndet förekommer hos såväl yngre som äldre.

Etiologi och patogenes

  • Kronisk bakteriell prostatit uppges kunna bero på flera olika bakterier, varav E.coli är vanligast. KBP kan vara en komplikation till akut prostatit, ABP.
  • Kroniskt bäckenbottensmärtsyndrom (KBSS):
    • Det finns viss evidens för en ökad förekomst av inflammatoriska substanser vid KBSS
    • Autoimmunitet kan vara en bidragande orsak till icke-bakteriell prostatit
    • Central sensitisering kan vara en förklaring till tillståndet
    • Psykologisk stress, såsom ångest och oro för allvarlig sjukdom, verkar vara vanligt bland män med dessa symtom och kan vara bidragande faktorer
    • Infektion spelar ingen säker roll vid KBSS

ICD-10

  • N41.1 Kronisk prostatit

Anamnes

  • Den kliniska presentationen av kronisk prostatit/bäckensmärta liknar den för kronisk bakteriell prostatit, men låggradig feber är typisk för bakteriell prostatit.
  • De två tillstånden är svåra att skilja men anamnesen bör fokusera på följande:
    • Smärta, urinproblem, sexuell dysfunktion, depressiva symtom, livskvalitet
    • Det vara svårt att skilja symtomen från dem vid godartad prostataförstoring/nedre urinvägssymtom (LUTS – förekommer i cirka 40–70 %)
  • Samsjuklighet:
    • Det är också associerat till svårigheter att utföra dagliga aktiviteter, depression och nedsatt livskvalitet
    • Det finns en association till andra (kroniska) smärtsyndrom såsom IBS och fibromyalgi.
  • Symtom:
    • Mest typiskt är smärtor, tryck eller obehag i perineum eller bakom symfysen. Smärtorna strålar ofta ut till eller känns i skrotum, penis (särskilt ollon), ändtarmsområdet, ljumske, rygg eller mage.
    • Vattenkastningsproblem yttrar sig genom smärtsam miktion, tömningsproblem, nokturi, trängningar och inkontinens:
    • Erektil dysfunktion, störning av ejakulationen och smärta under eller efter ejakulation (80 % av alla personer) förekommer
    • Minskad sexlust förekommer
    • Sekretion/flytning från urinröret och hematospermi förekommer

Kliniska fynd

  • Den kliniska undersökningen är oftast normal.
  • Externa genitalier, perineum och palpation per rektum:
    • Palpation av muskulaturen utifrån och vid palpation per rektum
    • Muskelömhet av bäckenbotten eller andra muskler i bäckenet
    • Funktionen av bäckenbottenmuskulaturen (knip, fullständig relaxation)
    • Öm och diffust förstorad prostatan talar mer för en bakteriell genes
  • Penis, testiklar och bitestiklar bör palperas för att bedöma risken för lokal patologi.
  • Ljumskar bör inspekteras/palperas för att bedöma risken för lokal patologi.
  • Bukstatus bör utföras för att bedöma om besvären kan härledas till patologi i buken.

Utredning av kronisk prostatit och bäckenbottensmärtsyndrom

  • Urinsticka:
    • För att bedöma leukocyturi/mikroskopisk hematuri
  • Urinodling:
    • Bakteriuri förekommer vanligen inte vid kroniskt bäckenbottensyndrom, men förekommer däremot vid bakteriell kronisk prostatit i samband med de akuta skoven
  • STI-prover vid risk för sexuellt överförda infektioner
  • PSA vid misstanke om eller förhöjd risk för prostatacancer
  • Ultraljudsundersökning ingår inte rutinmässigt i utredningen. Kan göras vid misstanke om patologi i skrotum.
  • Urodynamisk utredning kan övervägas.
  • Vid tecken på uretrit (sekretion, flytning) kan mikroskopi eller ytterligare mikrobiologi göras.

Differentialdiagnoser

  • Akut bakteriell prostatit
  • Urinvägsinfektion
  • Njursten
  • Prostatacancer
  • Benign prostatahyperplasi
  • Njursten
  • Interstitiell cystit
  • Epididymit
  • Inklämning av n. pudendus

Behandling av kronisk bakteriell prostatit och kroniskt bäckenbottensmärtsyndrom 

  • Kronisk bakteriell prostatit:
    • Smärtlindring
    • Långtidsbehandling med antibiotika
  • KBSS:
    • Ofta behövs ett multimodalt behandlingssätt där läkemedel endast är en del av behandlingen
    • Symtomlindrande läkemedel
    • Icke-farmakologiska behandlingsalternativ, såsom akupunktur och stötvägsterapi

Egenbehandling

  • Lokal värme kan dämpa symtomen, till exempel ett varmt bad och vistelse i länder med ett varmt klimat.
  • Undvik faktorer (stress, inaktivitet) som utlöser eller förvärrar symtomen.

Läkemedelsbehandling

  • Kronisk bakteriell prostatit:
    • Antibiotika ges beroende på identifierad bakterie
      • Ofta används ciprofloxacin och/eller trimetoprim, vid misstanke om klamydiaprostatit kan makrolider användas
      • Duration 4(–6) veckor
    • Smärtlindring:
      • Paracetamol
      • NSAID kan prövas i 4–6 veckor
      • Alfablockerare (se nedan) kan användas vid tömningssvårigheter.
  • Kroniskt bäckenbottensmärtsyndrom:
    • Paracetamol och NSAID kan övervägas
    • Behandling med gabapentin, pregabalin, amitryptilin och duloxetin kan övervägas, särskilt vid andra symtom/tecken på sensitisering (till exempel IBS eller fibromyalgi)
    • Alfablockerare kan prövas
    • Det saknas stöd för användning av antibiotika vid KBSS
    • Det finns evidens att behandling med antiinflammatoriska läkemedel inte har någon effekt
    • Det finns ett antal studier som har visat effekt av behandling med pollenextrakt och bioflavonoid

Annan behandling (KBSS)

  • Fysioterapi:
    • Olika metoder kan användas, bland annat generella avslappningsövningar, biofeedback, mindfullness, töjning, TENS och blåsträning
    • Konditionsträning har visat sig ha effekt vid KBSS, men fler studier behövs
    • Avslappningsövningar för bäckenbottenmuskulatur kan prövas
  • Akupunktur, elektroakunpunktur, stötvågsbehandling och transrektal termoterapi har viss evidens. 
  • Kognitiv beteendeterapi kan övervägas om psykologiska faktorer bedömas spela en roll i sjukdomsprocessen.

Komplikationer

  • Kronisk bakteriell prostatit:
    • Allvarligare infektion
    • Utveckling av kroniskt bäckenbottensmärtsyndrom
  • Kroniskt bäckenbottensmärtsyndrom:
    • Nedsatt livskvalitet, som kan vara påtaglig

Prognos

  • Kronisk bakteriell prostatit:
    • Med korrekt behandling läker många KBP ut
  • Kroniskt bäckenbottensmärtsyndrom:
    • Symtomen kommer ofta i skov
    • Tillståndet är kroniskt, kan vara i flera år, och det kan vara psykiskt belastande, även om de flesta fungerar socialt och på arbetet

Källor

  • Magistro G, Wagenlehner FM, Grabe M, et al. Contemporary Management of Chronic Prostatitis/Chronic Pelvic Pain Syndrome. Eur Urol. 2016;69(2):286–297.
  • Rees J, Abrahams M, Doble A, et al; Prostatitis Expert Reference Group (PERG). Diagnosis and treatment of chronic bacterial prostatitis and chronic prostatitis/chronic pelvic pain syndrome: a consensus guideline. BJU Int. 2015;116(4):509–525.
  • Franco JV, Turk T, Jung JH et al. Non‐pharmacological interventions for treating chronic prostatitis/chronic pelvic pain syndrome. Cochrane Database Syst Rev 2018; 5: CD012551.

Annons
Annons
Annons