Kronisk prostatit, kroniskt bäckenbottensmärtsyndrom
Bakgrund
- Kronisk prostatit delas in i olika undergrupper (se tabell), och karakteriseras vanligen av smärta och/eller urinvägssymtom och/eller sexuell dysfunktion.
Kategori | Begrepp | Kommentar |
I | Akut bakteriell prostatit (ABP) | Tecken på akut bakteriell infektion i prostata |
II | Kronisk bakteriell prostatit (KBP) | Tecken på bakteriell infektion i prostata |
III | Kronisk prostatit/kroniskt bäckenbottensmärtsyndrom (KBSS) |
Utan tecken på bakteriell infektion i prostata eller urinvägsinfektion IIIA – inflammatorisk sjukdom IIIB – icke-inflammatorisk sjukdom |
IV | Asymtomatisk inflammatorisk prostatit | Tecken på prostatit utan symtom |
- Vid kronisk prostatit föreligger symtomen i minst 3 månader av de senaste 6 månaderna.
Epidemiologi
- Livstidsprevalensen har uppskattats till 35–50 %.
- Prevalensen har uppskattats till cirka 5–9 %.
- Den vanligaste formen, >90 %, är kategori III kronisk prostatit (icke-bakteriell). Kronisk bakteriell prostatit är sällsynt.
- Tillståndet förekommer hos såväl yngre som äldre.
Etiologi och patogenes
- Kronisk bakteriell prostatit uppges kunna bero på flera olika bakterier, varav E.coli är vanligast. KBP kan vara en komplikation till akut prostatit, ABP.
- Kroniskt bäckenbottensmärtsyndrom (KBSS):
- Det finns viss evidens för en ökad förekomst av inflammatoriska substanser vid KBSS
- Autoimmunitet kan vara en bidragande orsak till icke-bakteriell prostatit
- Central sensitisering kan vara en förklaring till tillståndet
- Psykologisk stress, såsom ångest och oro för allvarlig sjukdom, verkar vara vanligt bland män med dessa symtom och kan vara bidragande faktorer
- Infektion spelar ingen säker roll vid KBSS
ICD-10
- N41.1 Kronisk prostatit
Anamnes
- Den kliniska presentationen av kronisk prostatit/bäckensmärta liknar den för kronisk bakteriell prostatit, men låggradig feber är typisk för bakteriell prostatit.
- De två tillstånden är svåra att skilja men anamnesen bör fokusera på följande:
- Smärta, urineringsproblem, sexuell dysfunktion, depressiva symtom, livskvalitet
- Det vara svårt att skilja symtomen från dem vid godartad prostataförstoring/nedre urinvägssymtom (LUTS – förekommer i cirka 40–70 %)
- Samsjuklighet:
- Det är också associerat till svårigheter att utföra dagliga aktiviteter, depression och nedsatt livskvalitet
- Det finns en association till andra (kroniska) smärtsyndrom såsom IBS och fibromyalgi.
- Symtom:
- Mest typiskt är smärtor, tryck eller obehag i perineum eller bakom symfysen. Smärtorna strålar ofta ut till eller känns i skrotum, penis (särskilt ollon), ändtarmsområdet, ljumske, rygg eller mage.
- Vattenkastningsproblem yttrar sig genom smärtsam miktion, tömningsproblem, nokturi, trängningar och inkontinens:
- Erektil dysfunktion, störning av ejakulationen och smärta under eller efter ejakulation (80 % av alla personer) förekommer
- Minskad sexlust förekommer
- Sekretion/flytning från urinröret och hematospermi förekommer
Kliniska fynd
- Den kliniska undersökningen är oftast normal.
- Externa genitalier, perineum och palpation per rektum:
- Palpation av muskulaturen utifrån och vid palpation per rektum
- Muskelömhet av bäckenbotten eller andra muskler i bäckenet
- Funktionen av bäckenbottenmuskulaturen (knip, fullständig relaxation)
- Öm och diffust förstorad prostatan talar mer för en bakteriell genes
- Penis, testiklar och bitestiklar bör palperas för att bedöma risken för lokal patologi.
- Ljumskar bör inspekteras/palperas för att bedöma risken för lokal patologi.
- Bukstatus bör utföras för att bedöma om besvären kan härledas till patologi i buken.
Utredning av kronisk prostatit och bäckenbottensmärtsyndrom
- Urinsticka:
- För att bedöma leukocyturi/mikroskopisk hematuri
- Urinodling:
- Bakteriuri förekommer vanligen inte vid kroniskt bäckenbottensyndrom, men förekommer däremot vid bakteriell kronisk prostatit i samband med de akuta skoven
- STI-prover vid risk för sexuellt överförda infektioner
- PSA vid misstanke om eller förhöjd risk för prostatacancer
- Ultraljudsundersökning ingår inte rutinmässigt i utredningen. Kan göras vid misstanke om patologi i skrotum.
- Urodynamisk utredning kan övervägas.
- Vid tecken på uretrit (sekretion, flytning) kan mikroskopi eller ytterligare mikrobiologi göras.
Differentialdiagnoser
- Akut bakteriell prostatit
- Urinvägsinfektion
- Njursten
- Prostatacancer
- Benign prostatahyperplasi
- Njursten
- Interstitiell cystit
- Epididymit
- Inklämning av n. pudendus
FORTBILDNING: Hypogonadism – Genom att följa ett patientfall får du den senaste kunskapen om symtomgivande testosteronbrist »
Behandling av kronisk bakteriell prostatit och kroniskt bäckenbottensmärtsyndrom
- Kronisk bakteriell prostatit:
- Smärtlindring
- Långtidsbehandling med antibiotika
- KBSS:
- Ofta behövs ett multimodalt behandlingssätt där läkemedel endast är en del av behandlingen
- Symtomlindrande läkemedel
- Icke-farmakologiska behandlingsalternativ, såsom akupunktur och stötvägsterapi
Egenbehandling
- Lokal värme kan dämpa symtomen, till exempel ett varmt bad och vistelse i länder med ett varmt klimat.
- Undvik faktorer (stress, inaktivitet) som utlöser eller förvärrar symtomen.
Läkemedelsbehandling
- Kronisk bakteriell prostatit:
- Antibiotika ges beroende på identifierad bakterie
- Ofta används ciprofloxacin och/eller trimetoprim, vid misstanke om klamydiaprostatit kan makrolider användas
- Duration 4(–6) veckor
- Smärtlindring:
- Paracetamol
- NSAID kan prövas i 4–6 veckor
- Alfablockerare (se nedan) kan användas vid tömningssvårigheter.
- Antibiotika ges beroende på identifierad bakterie
- Kroniskt bäckenbottensmärtsyndrom:
- Paracetamol och NSAID kan övervägas
- Behandling med gabapentin, pregabalin, amitryptilin och duloxetin kan övervägas, särskilt vid andra symtom/tecken på sensitisering (till exempel IBS eller fibromyalgi)
- Alfablockerare kan prövas
- Det saknas stöd för användning av antibiotika vid KBSS
- Det finns evidens att behandling med antiinflammatoriska läkemedel inte har någon effekt
- Det finns ett antal studier som har visat effekt av behandling med pollenextrakt och bioflavonoid
Annan behandling (KBSS)
- Fysioterapi:
- Olika metoder kan användas, bland annat generella avslappningsövningar, biofeedback, mindfullness, töjning, TENS och blåsträning
- Konditionsträning har visat sig ha effekt vid KBSS, men fler studier behövs
- Avslappningsövningar för bäckenbottenmuskulatur kan prövas
- Akupunktur, elektroakunpunktur, stötvågsbehandling och transrektal termoterapi har viss evidens.
- Kognitiv beteendeterapi kan övervägas om psykologiska faktorer bedömas spela en roll i sjukdomsprocessen.
Komplikationer
- Kronisk bakteriell prostatit:
- Allvarligare infektion
- Utveckling av kroniskt bäckenbottensmärtsyndrom
- Kroniskt bäckenbottensmärtsyndrom:
- Nedsatt livskvalitet, som kan vara påtaglig
Prognos
- Kronisk bakteriell prostatit:
- Med korrekt behandling läker många KBP ut
- Kroniskt bäckenbottensmärtsyndrom:
- Symtomen kommer ofta i skov
- Tillståndet är kroniskt, kan vara i flera år, och det kan vara psykiskt belastande, även om de flesta fungerar socialt och på arbetet
Källor
- Magistro G, Wagenlehner FM, Grabe M, et al. Contemporary Management of Chronic Prostatitis/Chronic Pelvic Pain Syndrome. Eur Urol. 2016;69(2):286–297.
- Rees J, Abrahams M, Doble A, et al; Prostatitis Expert Reference Group (PERG). Diagnosis and treatment of chronic bacterial prostatitis and chronic prostatitis/chronic pelvic pain syndrome: a consensus guideline. BJU Int. 2015;116(4):509–525.
- Franco JV, Turk T, Jung JH et al. Non‐pharmacological interventions for treating chronic prostatitis/chronic pelvic pain syndrome. Cochrane Database Syst Rev 2018; 5: CD012551.
-
Prostatacancer
En cancerform som drabbar blåshalskörteln, prostata, och är den vanligaste maligna sjukdomen hos svenska män. Närmare 11 000 nya fall av prostatacancer diagnostiseras varje år.
-
Följ fem patientfall om njurcancer i ny fortbildning
“Vårt sätt att tänka kring behandling vid metastaserad njurcancer har ändrats tydligt senaste åren och året, och därför är utbildningen högaktuell”, säger Magnus Lindskog, docent och överläkare i urologisk onkologi.
-
Här är årets största framsteg inom vården av prostatacancer
Hur ser införandet av ett screeningprogram ut? Och vilka är de senaste framstegen inom forskningen gällande prostatacancer? Dessa frågor besvarar vår expert Jan-Erik Damber, professor och specialist i urologi vid Sahlgrenska Akademin och Universitetssjukhuset.
-
Så bör du som läkare resonera vid frågor om testosteronbrist
Vad räknas som testosteronbrist och vilka ska behandlas? Här pågår det ett intensivt kunskapssökande runt om i världen just nu, menar Mats Holmberg, androlog och endokrinolog vid Karolinska Universitetssjukhuset.
-
Man med symtom som ses vid hypogonadism – men även andra tillstånd
En 53-årig man kommer till vårdcentralen på grund av errektionsproblematik, nedsatt lust, trötthet samt bristande fysisk och psykisk ork. Beror detta på testosteronbrist eller något helt annat?
-
Epididymit
Inflammation eller infektion i bitestikel. Mannen upplever ofta långsamt insättande tyngdkänsla och ensidiga smärtor i skrotum, ofta strålande upp i buken och/eller flanksmärta.
-
Urinvägskonkrement (Njursten Uretärsten Blåssten)
Smärtan vid njursten är i typiska fall ofta lokaliserad till flankregionen med typisk dunkömhet och till sin karaktär intervallartad. Stenbildning i urinvägarna orsakas av utfällning av saltkristaller i urinen. Anledningen till denna utfällning är antingen hög koncentration av ämnen som kan utfällas eller låg koncentration av ämnen som hämmar kristallisering av salter.
-
Parafimos