Analinkontinens


Uppdaterad den: 2019-05-28
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Definition

  • Analinkontinens: 
    • Läckage av gas eller lös/fast avföring
  • Fekal inkontinens:
    • Läckage av fast/lös avföring
  • Soiling:
    • Nedsmutsning av underkläder eller skydd med slem eller vätska, ibland med små mängder avföring

Bakgrund och epidemiologi

  • I Sverige räknar man med att cirka 2–10 % av befolkningen är avföringsinkontinent.
  • Fler kvinnor än män lider av avföringsinkontinens, något som kopplas till förlossningsskador.

Etiologi och patogenes

  • Försvagad intern sfinkter på grund av allmän försvagning/hög ålder är sannolikt den vanligaste orsaken till analinkontinens.
  • Skadad sfinkter efter svåra eller instrumentella förlossningar är den vanligaste orsaken bland yngre kvinnor.
  • En annan grupp av orsaker består av försvagad sfinkterfunktion efter kirurgiska ingrepp, till exempel vid analfistel.
  • Hos äldre människor och små barn kan avföringsinkontinens bero på förstoppning.
  • Sjukdomar i bäckenbotten, neuropati, diarré, medfödda missbildningar och funktionella orsaker kan också leda till analinkontinens.

ICD-10

  • F98.1 Icke organisk enkopres
  • R15 Fecesinkontinens

Anamnes och kliniska fynd

  • Omfattningen kan variera från inkontinens för flatus, minimalt läckage och svårigheter med rengöring till betydande läckage.
  • Utred om det har funnits komplikationer i samband med förlossning:
    • Graviditeter? Vaginala förlossningar? Långdragna eller instrumentella förlossningar? Klipp? Bristningar?
  • Bedöm om andra orsaker till inkontinensen kan föreligga:
    • Tidigare sjukdomar och dess behandling?
    • Tecken på avvikande konsistens – diarré?
    • Anala symtom?
    • Läkemedel som kan ge diarré – metformin, statiner?
  • Kartlägg omfattningen av problemet:
    • Inkontinens för gas, lös och/eller hård avföring, frekvens, behov av hjälpmedel
    • Passiv läckage eller trängningar?
    • Konsekvenser på arbete, sexliv, fritid
    • Inkontinens för urin?
  • Vilka metoder har patienten själv testat för att behandla tillståndet? Loperamid? Bulkmedel?
  • Kostvanor:
    • Intag av allsidig kost med fibrer?
  • Klinisk undersökning utförs bäst i gynekologiskt läge:
    • Inspektera det perianala området med avseende på ärr efter förlossningsskador eller kirurgi, prolaps, fistel eller fissur
    • Hemorrojder, hudflikar och större kondylom kan bidra till läckage
    • Rektal inspektion:
      • Utvärdera sfinktertonus och kraft– introducera ett finger i analöppningen och bedöm tonus i vila, be patienten att klämma och slappna av för att bedöma kraften. Kontrollera sensibilitet analt och perianalt (trubbigt och vasst)
        Känn efter eventuella palpabla defekter i sfinktern
      • Bedöm om det föreligger tecken på obstipation såsom fekalier i rektum/kolon som är särskilt vanligt hos äldre

Diagnostik och undersökning

  • Rektoskopi (eller proktoskopi) rekommenderas för att utesluta andra orsaker (såsom tumörer, inflammation, fissur).

Differentialdiagnoser

  • Obstipation med sterkoral diarré.
  • Obstruktion med diarré, till exempel kolorektal cancer.

Allmänt

  • Behandlingen är i första hand icke-kirurgisk.
  • Kirurgisk behandling kan vara ett alternativ.

Egenbehandling

  • Allmänna råd om av kost (mycket fiber) och avföringsvanor, bäckenbottenmuskelträning, inkontinenshjälpmedel.
  • Tarmreglerande medel eller lavemang vid underliggande obstipation. Eventuellt medel mot diarré (loperamid).
  • Bäckenbottenträning med eller utan biofeedback. Elektrisk stimulering av bäckenbotten.
  • Analpropp kan övervägas men alla patienter tål inte denna behandling. 

Läkemedelsbehandling

  • Bulkmedel:
    • Bör försökas först, särskilt hos patienter med förstoppning (anamnes, kliniska fynd), till exempel loppfrö och vitt loppfrö eller sterkuliagummi
  • Loperamid:
    • Kan leda till målet hos vissa som har diarréproblem
    • Gäller först och främst patienter med trängningar och läckage av lös avföring
  • Till exempel: Loperamid: 1–2 tabletter vid behov, maximalt 8 tabletter (16 mg) per dygn
  • Transanal irrigation:
    • Kontrollerad vattenlavemang med hjälp av en ballong som gör att vattnet inte rinner ur vid fyllning
    • Används framför allt vid neurologiska skador
  • Laxantia och klysma?
    • Hos patienter med förstoppning och sekundär uppkomst av analinkontinens kan detta rekommenderas
    • Särskilt vanligt hos äldre och barn (enkopres)

Kirurgi

  • Kan övervägas i vissa fall. 
  • Stomi kan övervägas när alla andra alternativ inte har gett önskad effekt. 

Källor

  • Bharucha AE, Dunivan G, Goode PS, et al. Epidemiology, pathophysiology, and classification of fecal incontinence: state of the science summary for the National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases (NIDDK) workshop. Am J Gastroenterol 2015; 110:127.
  • LaCross A, Groff M, Smaldone A. Obstetric anal sphincter injury and anal incontinence following vaginal birth: a systematic review and meta-analysis. J Midwifery Womens Health. 2015;60:37-47.
  • Deutekom M, Dobben AC. Plugs for containing faecal incontinence. Cochrane Database of Systematic Reviews 2015, Issue 7. Art. No.: CD005086.
  • Benezech A, Bouvier M, Vitton V. Faecal incontinence: Current knowledges and perspectives. World J Gastrointest Pathophysiol 2016; 7(1): 59-71.

Annons
Annons
Annons