Analinkontinens
Definition
- Analinkontinens:
- Läckage av gas eller lös/fast avföring
- Fekal inkontinens:
- Läckage av fast/lös avföring
- Soiling:
- Nedsmutsning av underkläder eller skydd med slem eller vätska, ibland med små mängder avföring
Bakgrund och epidemiologi
- I Sverige räknar man med att cirka 2–10 % av befolkningen är avföringsinkontinent.
- Fler kvinnor än män lider av avföringsinkontinens, något som kopplas till förlossningsskador.
Etiologi och patogenes
- Försvagad intern sfinkter på grund av allmän försvagning/hög ålder är sannolikt den vanligaste orsaken till analinkontinens.
- Skadad sfinkter efter svåra eller instrumentella förlossningar är den vanligaste orsaken bland yngre kvinnor.
- En annan grupp av orsaker består av försvagad sfinkterfunktion efter kirurgiska ingrepp, till exempel vid analfistel.
- Hos äldre människor och små barn kan avföringsinkontinens bero på förstoppning.
- Sjukdomar i bäckenbotten, neuropati, diarré, medfödda missbildningar och funktionella orsaker kan också leda till analinkontinens.
ICD-10
- F98.1 Icke organisk enkopres
- R15 Fecesinkontinens
Anamnes och kliniska fynd
- Omfattningen kan variera från inkontinens för flatus, minimalt läckage och svårigheter med rengöring till betydande läckage.
- Utred om det har funnits komplikationer i samband med förlossning:
- Graviditeter? Vaginala förlossningar? Långdragna eller instrumentella förlossningar? Klipp? Bristningar?
- Bedöm om andra orsaker till inkontinensen kan föreligga:
- Tidigare sjukdomar och dess behandling?
- Tecken på avvikande konsistens – diarré?
- Anala symtom?
- Läkemedel som kan ge diarré – metformin, statiner?
- Kartlägg omfattningen av problemet:
- Inkontinens för gas, lös och/eller hård avföring, frekvens, behov av hjälpmedel
- Passiv läckage eller trängningar?
- Konsekvenser på arbete, sexliv, fritid
- Inkontinens för urin?
- Vilka metoder har patienten själv testat för att behandla tillståndet? Loperamid? Bulkmedel?
- Kostvanor:
- Intag av allsidig kost med fibrer?
- Klinisk undersökning utförs bäst i gynekologiskt läge:
- Inspektera det perianala området med avseende på ärr efter förlossningsskador eller kirurgi, prolaps, fistel eller fissur
- Hemorrojder, hudflikar och större kondylom kan bidra till läckage
- Rektal inspektion:
- Utvärdera sfinktertonus och kraft– introducera ett finger i analöppningen och bedöm tonus i vila, be patienten att klämma och slappna av för att bedöma kraften. Kontrollera sensibilitet analt och perianalt (trubbigt och vasst)
Känn efter eventuella palpabla defekter i sfinktern - Bedöm om det föreligger tecken på obstipation såsom fekalier i rektum/kolon som är särskilt vanligt hos äldre
- Utvärdera sfinktertonus och kraft– introducera ett finger i analöppningen och bedöm tonus i vila, be patienten att klämma och slappna av för att bedöma kraften. Kontrollera sensibilitet analt och perianalt (trubbigt och vasst)
Inflammationsfrihet är inte tillräckligt för god livskvalitet hos patienter med IBD
Ett otillräckligt uppmärksammat område enligt Stefan Lindgren, professor emeritus vid Lunds universitet och tidigare överläkare i gastroenterologi vid Skånes universitetssjukhus.
Diagnostik och undersökning
- Rektoskopi (eller proktoskopi) rekommenderas för att utesluta andra orsaker (såsom tumörer, inflammation, fissur).
Differentialdiagnoser
- Obstipation med sterkoral diarré.
- Obstruktion med diarré, till exempel kolorektal cancer.
- Nytillkomna trängningar till avföring eller läckage ska föranleda misstanke om analcancer, oavsett ålder.
Allmänt
- Behandlingen är i första hand icke-kirurgisk.
- Kirurgisk behandling kan vara ett alternativ.
Egenbehandling
- Allmänna råd om av kost (mycket fiber) och avföringsvanor, bäckenbottenmuskelträning, inkontinenshjälpmedel.
- Tarmreglerande medel eller lavemang vid underliggande obstipation. Eventuellt medel mot diarré (loperamid).
- Bäckenbottenträning med eller utan biofeedback. Elektrisk stimulering av bäckenbotten.
- Analpropp kan övervägas men alla patienter tål inte denna behandling.
Läkemedelsbehandling
- Bulkmedel:
- Bör försökas först, särskilt hos patienter med förstoppning (anamnes, kliniska fynd), till exempel loppfrö och vitt loppfrö eller sterkuliagummi
-
Loperamid:
- Kan leda till målet hos vissa som har diarréproblem
- Gäller först och främst patienter med trängningar och läckage av lös avföring
- Till exempel: Loperamid: 1–2 tabletter vid behov, maximalt 8 tabletter (16 mg) per dygn
- Transanal irrigation:
- Kontrollerad vattenlavemang med hjälp av en ballong som gör att vattnet inte rinner ur vid fyllning
- Används framför allt vid neurologiska skador
- Laxantia och klysma?
- Hos patienter med förstoppning och sekundär uppkomst av analinkontinens kan detta rekommenderas
- Särskilt vanligt hos äldre och barn (enkopres)
Kirurgi
- Kan övervägas i vissa fall.
- Stomi kan övervägas när alla andra alternativ inte har gett önskad effekt.
Källor
- Bharucha AE, Dunivan G, Goode PS, et al. Epidemiology, pathophysiology, and classification of fecal incontinence: state of the science summary for the National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases (NIDDK) workshop. Am J Gastroenterol 2015; 110:127.
- LaCross A, Groff M, Smaldone A. Obstetric anal sphincter injury and anal incontinence following vaginal birth: a systematic review and meta-analysis. J Midwifery Womens Health. 2015;60:37-47.
- Deutekom M, Dobben AC. Plugs for containing faecal incontinence. Cochrane Database of Systematic Reviews 2015, Issue 7. Art. No.: CD005086.
- Benezech A, Bouvier M, Vitton V. Faecal incontinence: Current knowledges and perspectives. World J Gastrointest Pathophysiol 2016; 7(1): 59-71.
-
Ulcerös kolit, UC
I Sverige har idag cirka 33 000 Ulcerös kolit (UC), vilket ingår i inflammatoriska tarmsjukdomar. Den sammanlagda prevalensen för IBD närmar sig en procent, som en följd av låg insjuknandeålder och minskad mortalitet.
-
Nyheter och insikter om IBD från DDW 2023 - Mikael Lördal sammanfattar
Viktig forskning och nya upptäckter inom gastroenterologi presenterades på Digestive Disease Week (DDW) 2023 i Chicago. Här sammanfattar Mikael Lördal, överläkare inom gastroenterologi, sektionen för gastroenterologi och hepatologi, Medicinkliniken, Danderyds sjukhus, s...
-
Gastrodagarna 2023: Framtidens behandlingar och utmaningar vid IBD
Fokus låg på precisionsmedicin, framtidens behandlingar och följsamhet vid inflammatorisk tarmsjukdom på årets Gastrodagar i Örebro. Specialistsjuksköterska och medicine doktor Katarina Pihl Lesnovska delar med sig av sina erfarenheter från kongressen.
-
Psykisk hälsa och IBD – se webbinariet
Den 19 maj på Världs IBD-dagen 2023 sändes ett webbinarium om inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) och psykisk hälsa. Syftet med webbinariet var att belysa ämnet, bryta stigmatiseringen samt ge konkreta tips och råd gällande den psykiska hälsan. Här kan du se en inspeln...
-
Mikroskopisk kolit
En inflammatorisk tarmsjukdom som leder till kroniska, icke blodiga diarréer och indelas i två subgrupper: kollagen kolit och lymfocytär kolit.