Spontan bakteriell peritonit
Bakgrund
- Primär eller spontan bakteriell peritonit (SBP) är en intraabdominal infektion som uppträder utan att det föreligger en kirurgiskt behandlingsbar intraabdominal orsak till infektionen.
Epidemiologi
- Förekommer nästan enbart hos patienter mer avancerad levercirros med portahypertension.
Etiologi och patogenes
- Man tror att portahypertension leder till bakteriell överväxt i tarmen, som leder till spridning av bakterier i lymfkörtlar. Olika faktorer kan leda till bakteremi som misstänks leda till bakterier i ascites. Vid minskat immunförsvar kan SBP uppstå.
ICD-10
- K65 Peritonit
- K65.0 Akut peritonit
- K65.8 Andra specificerade sjukdomar i peritoneum
Anamnes
- Tillståndet inleds ofta akut med feber, buksmärtor och ändrat psykiskt status (förvirring).
- Vissa personer har inga symtom alls (ovanligt).
Kliniska fynd
- Feber.
- Utspänd buk med ascites, ömhet vid direkt tryck och indirekt släppömhet. Oftast saknas lokal peritonealretning.
- Hypotoni.
- De flesta har kliniska manifestationer av framskriden cirros eller nefros.
Utredning av spontan bakteriell peritonit
- Spontan bakteriell peritonit bör misstankas hos alla personer med avancerad levercirros med plötslig försämring.
- Diagnosen bekräftas genom undersökning av ascitesvätska:
- >250 polymorfonukleära leukocyter per mm3
- Odling kan stödja diagnosen men är inget krav för diagnos, falskt positiva och falskt negativa resultat är vanliga
- Cellantal, albumin/protein, glukos, LD och amylas
Differentialdiagnoser
- Sekundär peritonit.
- Ascites med bakterier:
- Kolonisering av ascites med bakterier
Behandling av spontan bakteriell peritonit
- Systemisk antibiotikabehandling och stödbehandling bör inledas så snart diagnosen ställs.
Läkemedelsbehandling
- Empirisk antimikrobiell behandling:
- Cefotaxim 1 g x 2 eller 2 g x 2 intravenöst i 5 dagar enligt svenska riktlinjer alternativt ciprofloxacin 500 mg x 2 i 5 dagar
- Albumin:
- 1,5 gram per kilo vid diagnos och 1 gram per kilo två dagar senare
Annan behandling
- Profylax:
- Ciprofloxacin 500 mg dagligen fram till levertransplantation
- Hos patienter med cirros som får en övre gastrointestinal blödning rekommenderas cefotaxim 1 gram x 3 i 7 dagar
Komplikationer
- Dödsfall genom systemiskt inflammatoriskt svarssyndrom, sepsis och multiorgansvikt.
Prognos
- Vid SBP ligger mortaliteten mellan 10–50 % med en mortalitet på 30–93 % efter ett år.
Källor
- Pericleous M, Sarnowski A, Moore A, et al. The clinical management of abdominal ascites, spontaneous bacterial peritonitis and hepatorenal syndrome: a review of current guidelines and recommendations. Eur J Gastroenterol Hepatol 2016; 28(3): e10-8.
- Hagström H, Rorsman F. Infektioner vanliga vid akut och kronisk leversjukdom. Läkartidningen 2016; 113: DL6L
-
3 oväntade levercancerpatienter
Det finns viktiga undantag att observera där den vårdsökande går ifrån den stereotypa bilden av patienten med levercancer.
-
Hepatocellulärt carcinom
I Sverige insjuknar cirka 400 till 500 personer årligen i hepatocellulärt carcinom, HCC. Det är en cancerform som vanligtvis är en följd av kronisk leversjukdom, särskilt virushepatit.
-
Crohns sjukdom
Crohns sjukdom kan angripa hela magtarmkanalen, från munhålan till analkanalen. Detta är en viktig skillnad gentemot ulcerös colit som enbart angriper tjock- och ändtarm.
-
Dysfagi (ät- och sväljsvårigheter)
Dysfagi är ett symtom och utgör ett samlingsbegrepp för ät- och sväljsvårigheter. Denna medicinska översikt avser förvärvad dysfagi hos vuxna, inte medfödda missbildningar som kan innebära olika ät- och sväljsvårigheter.
-
IBD-patienter vittnar om bristande information om behandling
Det finns ingen behandling som passar alla patienter med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. Dessutom visar ny forskning att tarmfloran hos dessa patienter förändras över tid – den behandling som passar nu kanske inte gör det om ett år. Något som gör det extra viktigt att involvera patienten genom att diskutera behandlingsalternativ och sätta upp mål.
-
Ulcerös kolit, UC
I Sverige har idag cirka 33 000 Ulcerös kolit (UC), vilket ingår i inflammatoriska tarmsjukdomar. Den sammanlagda prevalensen för IBD närmar sig en procent, som en följd av låg insjuknandeålder och minskad mortalitet.
-
Analcancer
Analcancer är en ovanlig cancerform i Sverige men incidensen har stigit under senare år. Humant papillomvirus, HPV, betraktas som en av de viktigaste orsaksfaktorerna för denna sjukdom.
-
Fulminant kolit
Allvarlig inflammation i stora delar av, eller i hela tjocktarmen som kan sprida sig till utsidan av tarmen.