Spontan bakteriell peritonit


Uppdaterad den: 2019-09-11
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Bakgrund

  • Primär eller spontan bakteriell peritonit (SBP) är en intraabdominal infektion som uppträder utan att det föreligger en kirurgiskt behandlingsbar intraabdominal orsak till infektionen.

Epidemiologi

  • Förekommer nästan enbart hos patienter mer avancerad levercirros med portahypertension.

Etiologi och patogenes

  • Man tror att portahypertension leder till bakteriell överväxt i tarmen, som leder till spridning av bakterier i lymfkörtlar. Olika faktorer kan leda till bakteremi som misstänks leda till bakterier i ascites. Vid minskat immunförsvar kan SBP uppstå.

ICD-10

  • K65 Peritonit
    • K65.0 Akut peritonit
  • K65.8 Andra specificerade sjukdomar i peritoneum

Anamnes

  • Tillståndet inleds ofta akut med feber, buksmärtor och ändrat psykiskt status (förvirring).
  • Vissa personer har inga symtom alls (ovanligt).

Kliniska fynd

  • Feber.
  • Utspänd buk med ascites, ömhet vid direkt tryck och indirekt släppömhet. Oftast saknas lokal peritonealretning.
  • Hypotoni.
  • De flesta har kliniska manifestationer av framskriden cirros eller nefros.

Utredning av spontan bakteriell peritonit

  • Spontan bakteriell peritonit bör misstankas hos alla personer med avancerad levercirros med plötslig försämring.
  • Diagnosen bekräftas genom undersökning av ascitesvätska:
    • >250 polymorfonukleära leukocyter per mm3
    • Odling kan stödja diagnosen men är inget krav för diagnos, falskt positiva och falskt negativa resultat är vanliga
    • Cellantal, albumin/protein, glukos, LD och amylas 

Differentialdiagnoser

  • Sekundär peritonit.
  • Ascites med bakterier:
    • Kolonisering av ascites med bakterier

Behandling av spontan bakteriell peritonit

  • Systemisk antibiotikabehandling och stödbehandling bör inledas så snart diagnosen ställs.

Läkemedelsbehandling

  • Empirisk antimikrobiell behandling:
    • Cefotaxim 1 g x 2 eller 2 g x 2 intravenöst i 5 dagar enligt svenska riktlinjer alternativt ciprofloxacin 500 mg x 2 i 5 dagar
  • Albumin:
    • 1,5 gram per kilo vid diagnos och 1 gram per kilo två dagar senare

Annan behandling

  • Profylax:
    • Ciprofloxacin 500 mg dagligen fram till levertransplantation
    • Hos patienter med cirros som får en övre gastrointestinal blödning rekommenderas cefotaxim 1 gram x 3 i 7 dagar

Komplikationer

  • Dödsfall genom systemiskt inflammatoriskt svarssyndrom, sepsis och multiorgansvikt.

Prognos

  • Vid SBP ligger mortaliteten mellan 10–50 % med en mortalitet på 30–93 % efter ett år.

Källor

  • Pericleous M, Sarnowski A, Moore A, et al. The clinical management of abdominal ascites, spontaneous bacterial peritonitis and hepatorenal syndrome: a review of current guidelines and recommendations. Eur J Gastroenterol Hepatol 2016; 28(3): e10-8.
  • Hagström H, Rorsman F. Infektioner vanliga vid akut och kronisk leversjukdom. Läkartidningen 2016; 113: DL6L

Annons
Annons
Annons