Fyra av fem MS-patienter får inte den vård de har rätt till
MS-patienten har rätt till årlig uppföljning med magnetröntgen och besök hos en neurolog. Men bara en av fem patienter erbjuds denna uppföljning, visar en ny undersökning från bland annat Neuroförbundet. Dessutom är neurologer en läkarminoritet och det skulle behöva utbildas dubbelt så många för att tillgodose behovet.
Varje år insjuknar omkring 1 000 personer i multipel skleros, MS, och symtombilden är ofta komplex och mångfacetterad. I det primära stadiet av sjukdomen är besvären ofta måttliga och övergående. Något som gör att sjukdomen kan förbises av patienten och primärvårdsläkaren som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”. De vaga symtom med få eller inga statusfynd kan medföra att neurolog inte kopplas in och många patienter upplever sig missförstådda.
- Det är svårt att få diagnos i rätt tid vilket är olyckligt då en månad kan vara avgörande för prognosen, säger Lise Lidbäck, ordförande i Neuroförbundet.
Därför lyfter hon vikten av att remittera patienten till neurolog om diagnosen misstänks. MS debuterar främst i 30-årsåldern och vaksamheten på symtom ska därför vara störst i denna åldersgrupp.
Få MS-patienter följs upp som de ska
En undersökning bland MS-patienter från Neuroförbundet avslöjar att många inte följs upp enligt de nationella riktlinjerna. Där framgår det nämligen att patienter med MS har rätt till årlig uppföljning med magnetröntgen. Men av de tillfrågade var det endast en av fem som hade erbjudits denna uppföljning.
- MS-vården är bra när den finns att tillgå men verksamheterna har svårt med uppföljning, säger Lise Lidbäck.
Ännu ett orosmoment är bristen på neurologer, som i och med stora pensionsavgångar de kommande åren är på väg att minska ytterligare.
- I Sverige går det 40 neurologer på en miljon människor. Snittet i Europa ligger på 60. Sverige skulle behöva fördubbla denna läkarspecialitet, säger Lise Lidbäck.
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Krister fick diagnosen dystoni efter 9 år
Det tog lång tid för ingenjören Krister Johansson att få rätt diagnos för sina besvär. Han vittnar om en lång utredningsprocess och vårdmöten där kunskapen om rörelsestörningssjukdom dystoni varit låg bland läkare.
-
Raynauds fenomen – en checklista
Tillståndet kallas även “vita fingrar” då muskulaturen runt pulsådrorna drar ihop sig och orsakar smärta och vita fläckar på huden. Orsaken är okänd men anfallen kommer ofta i samband med kyla och emotionell stress.
-
Nästan 3 av 10 läkare osäkra på behandling av spasticitet
I NetdoktorPro:s enkätundersökning om spasticitet blottades en viss osäkerhet kring hur man som läkare på vårdcentral ska behandla patienter med spasticitet. Få tips från Patrik Säterö, rehabläkare och klinikchef på den privata kliniken Rehdo i Göteborg.
-
Botoxbehandling mot migrän: “Det blev som natt och dag”
NetdoktorPro har intervjuat tre patienter som använt botox som behandling mot kronisk migrän. För Anette och Jenny blev botox räddningen som gav livskvalitén tillbaka, men för Eva var resultatet ingenting att hänga i julgranen.
-
Migrän
Migrän är en kronisk, och delvis ärftlig, neurologisk sjukdom som karakteriseras av återkommande episoder med svår pulserande huvudvärk kombinerad med illamående, ljus- och ljudkänslighet men med så gott som symtomfrihet mellan attackerna.
-
Så ställer du diagnosen MS i ett tidigt skede
Då de första symtomen kan vara diffusa är det inte alltid lätt för primärvården att väcka misstanke om multipel skleros (MS). Dessutom har det visat sig att den progressiva patientgruppen inte är så homogen som man tidigare trott. Hur bör du som läkare resonera och vad bör du tänka på för att snabbare ställa diagnos? NetdoktorPro har frågat två ledande specialister inom området.
-
Stroke
Riskfaktorerna till stroke är idag väl kartlagda. En stor internationell studie visade att tio åtgärdbara riskfaktorer förklarade 90 procent av risken för stroke. Läs mer om vilka här.
1 Kommentarer
52-åriga Hans söker vård då han är orolig över sina symtom. Sedan några månader tillbaka besväras han av domningar och kramper i båda benen samt muskelförsvagning i högerbenet. Han har dessutom fått svårare att kontrollera urinblåsan vid trängningar. Nu undrar Hans om det kan vara diskbråck eller någon neurologisk sjukdom, såsom MS.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu