Fyra av fem MS-patienter får inte den vård de har rätt till
MS-patienten har rätt till årlig uppföljning med magnetröntgen och besök hos en neurolog. Men bara en av fem patienter erbjuds denna uppföljning, visar en ny undersökning från bland annat Neuroförbundet. Dessutom är neurologer en läkarminoritet och det skulle behöva utbildas dubbelt så många för att tillgodose behovet.
Varje år insjuknar omkring 1 000 personer i multipel skleros, MS, och symtombilden är ofta komplex och mångfacetterad. I det primära stadiet av sjukdomen är besvären ofta måttliga och övergående. Något som gör att sjukdomen kan förbises av patienten och primärvårdsläkaren som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”. De vaga symtom med få eller inga statusfynd kan medföra att neurolog inte kopplas in och många patienter upplever sig missförstådda.
- Det är svårt att få diagnos i rätt tid vilket är olyckligt då en månad kan vara avgörande för prognosen, säger Lise Lidbäck, ordförande i Neuroförbundet.
Därför lyfter hon vikten av att remittera patienten till neurolog om diagnosen misstänks. MS debuterar främst i 30-årsåldern och vaksamheten på symtom ska därför vara störst i denna åldersgrupp.
FORTBILDNING: Uppdatera dig på bältros, dess komplikationer och behandlingsalternativ, på tio minuter >>
Få MS-patienter följs upp som de ska
En undersökning bland MS-patienter från Neuroförbundet avslöjar att många inte följs upp enligt de nationella riktlinjerna. Där framgår det nämligen att patienter med MS har rätt till årlig uppföljning med magnetröntgen. Men av de tillfrågade var det endast en av fem som hade erbjudits denna uppföljning.
- MS-vården är bra när den finns att tillgå men verksamheterna har svårt med uppföljning, säger Lise Lidbäck.
Ännu ett orosmoment är bristen på neurologer, som i och med stora pensionsavgångar de kommande åren är på väg att minska ytterligare.
- I Sverige går det 40 neurologer på en miljon människor. Snittet i Europa ligger på 60. Sverige skulle behöva fördubbla denna läkarspecialitet, säger Lise Lidbäck.
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Läkare: Fler bör vaccinera sig mot bältros
Då varicella zostervirus, som orsakar bältros, sitter i nervsystemet kan det påverka hela kroppen. Skulle folk veta hur allvarligt bältros är skulle fler vaccinera sig, menar professor Lars Lindqvist vid Karolinska Institutet.
-
Migrän
Migrän är en kronisk, och delvis ärftlig, neurologisk sjukdom som karakteriseras av återkommande episoder med svår pulserande huvudvärk kombinerad med illamående, ljus- och ljudkänslighet men med så gott som symtomfrihet mellan attackerna.
-
MS-patienter lider av fatigue i det tysta
Internationella MS-dagen 30 maj. De osynliga symtomen hos MS- och PPMS-patienter kan vara minst lika funktionsnedsättande som de synliga, det menar Lise Lidbäck, ordförande i Neuroförbundet.
-
Krister fick diagnosen dystoni efter 9 år
Det tog lång tid för ingenjören Krister Johansson att få rätt diagnos för sina besvär. Han vittnar om en lång utredningsprocess och vårdmöten där kunskapen om rörelsestörningssjukdom dystoni varit låg bland läkare.
-
Primära hjärntumörer hos vuxna
Primära hjärntumörer hos vuxna finns av många typer. Även de hjärntumörer som är benigna kan bli livshotande på grund av det begränsade utrymmet i skallen.
-
Ulnarisneuropati
Kompression eller skada på nervus ulnaris och är den näst vanligaste entrapmentneuropatin, nervinklämningen.
-
Cervikalt diskbråck, cervikal radikulopati
Neurologiskt tillstånd som beror på inklämning eller irritation av en eller flera nervrötter i den cervikala delen av ryggraden.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu