Fyra av fem MS-patienter får inte den vård de har rätt till
MS-patienten har rätt till årlig uppföljning med magnetröntgen och besök hos en neurolog. Men bara en av fem patienter erbjuds denna uppföljning, visar en ny undersökning från bland annat Neuroförbundet. Dessutom är neurologer en läkarminoritet och det skulle behöva utbildas dubbelt så många för att tillgodose behovet.
Varje år insjuknar omkring 1 000 personer i multipel skleros, MS, och symtombilden är ofta komplex och mångfacetterad. I det primära stadiet av sjukdomen är besvären ofta måttliga och övergående. Något som gör att sjukdomen kan förbises av patienten och primärvårdsläkaren som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”. De vaga symtom med få eller inga statusfynd kan medföra att neurolog inte kopplas in och många patienter upplever sig missförstådda.
- Det är svårt att få diagnos i rätt tid vilket är olyckligt då en månad kan vara avgörande för prognosen, säger Lise Lidbäck, ordförande i Neuroförbundet.
Därför lyfter hon vikten av att remittera patienten till neurolog om diagnosen misstänks. MS debuterar främst i 30-årsåldern och vaksamheten på symtom ska därför vara störst i denna åldersgrupp.
Få MS-patienter följs upp som de ska
En undersökning bland MS-patienter från Neuroförbundet avslöjar att många inte följs upp enligt de nationella riktlinjerna. Där framgår det nämligen att patienter med MS har rätt till årlig uppföljning med magnetröntgen. Men av de tillfrågade var det endast en av fem som hade erbjudits denna uppföljning.
- MS-vården är bra när den finns att tillgå men verksamheterna har svårt med uppföljning, säger Lise Lidbäck.
Ännu ett orosmoment är bristen på neurologer, som i och med stora pensionsavgångar de kommande åren är på väg att minska ytterligare.
- I Sverige går det 40 neurologer på en miljon människor. Snittet i Europa ligger på 60. Sverige skulle behöva fördubbla denna läkarspecialitet, säger Lise Lidbäck.
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Alzheimers sjukdom
Alzheimers sjukdom är den vanligaste förekommande av demenssjukdomarna. Det som särskiljer Alzheimer från övriga primärdegenerativa sjukdomar är att den initialt drabbar hippocampus och det episodiska närminnet.
-
MS-patienter lider av fatigue i det tysta
Internationella MS-dagen 30 maj. De osynliga symtomen hos MS- och PPMS-patienter kan vara minst lika funktionsnedsättande som de synliga, det menar Lise Lidbäck, ordförande i Neuroförbundet.
-
Logopedförbundet: "Läkare remitterar för få patienter med dysfagi"
Hälso- sjukvården missar många patienter med dysfagi, ät- och sväljsvårigheter, något som bland annat leder till många onödiga fall av lunginflammation hos äldre, det menar Ulrika Guldstrand, ordförande för Logogpedförbundet.
-
Johanna, 35, fick dysfagi på grund av muskelsjukdom
Till följd av sjukdomen Dystrofia Myotonica typ 1, fick Johanna Sjögren från Trelleborgs kommun dysfagi. Idag beskriver hon ät- och sväljsvårigheten som ett socialt handikapp på grund av den stora okunskapen i samhället.
-
Fibularispares (peroneuspares)
Fibularispares orsakas ofta av tryck eller skada mot nerven där den löper ytligt runt den proximala delen av fibula, vilket leder till droppfot.
-
Cervikalt diskbråck, cervikal radikulopati
Neurologiskt tillstånd som beror på inklämning eller irritation av en eller flera nervrötter i den cervikala delen av ryggraden.
-
Postkontusionellt syndrom
Vanligt följdtillstånd efter en traumatisk hjärnskada. Kan visa sig genom huvudvärk, yrsel, neuropsykiatriska symtom och kognitiva rubbningar.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu