Domningar och kramper i benen – har din patient MS?
52-åriga Hans söker vård då han är orolig över sina symtom. Sedan några månader tillbaka besväras han av domningar och kramper i båda benen samt muskelförsvagning i högerbenet. Han har dessutom fått svårare att kontrollera urinblåsan vid trängningar. Det visar sig att han tidigare har haft lumbago men har idag inga smärtor. Nu undrar Hans om det kan vara diskbråck eller någon neurologisk sjukdom, såsom MS.
Hos cirka 10–15 procent av alla MS-patienter debuterar sjukdomen med långsamt tilltagande neurologiska symtom. I de flesta fall utan efterföljande skov, som normalt karaktäriserar multipel skleros. Det gör dessa patienter mer svårdiagnostiserade och tillståndet kan lättare förväxlas med andra neurologiska sjukdomar. Det menar Jan Lycke, docent och överläkare i neurologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som har faktagranskat NetdoktorPros läkarutbildning Vad vet du om PPMS?
Genom att följa patientfallet om Hans erbjuds du den senaste kunskapen om MS, med fokus på primärprogressiv MS (PPMS).
Fler läkarutbildningar
NetdoktorPro erbjuder även läkarutbildningar, innehållande patientfall, inom en rad andra områden – till exempel om inflammatorisk ryggsjukdom, nokturi och blödning vid kirurgi med flera. Här hittar du samtliga av våra utbildningar och fler är på väg.
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Patientfall: Yrkesverksam läkare, 66 år, med misstänkt hjärntumör
Det finns flera olika tumörtyper i centrala nervsystemet, och även benigna hjärntumörer kan bli livshotande på grund av det begränsade utrymmet i skallen. Här kan du ta del av ett patientfall om primära hjärntumörer.
-
Stroke
Riskfaktorerna till stroke är idag väl kartlagda. En stor internationell studie visade att tio åtgärdbara riskfaktorer förklarade 90 procent av risken för stroke. Läs mer om vilka här.
1 Kommentarer -
Patientfall: Kvinna, 66 år, med strokeskada
Här kan du ta del av ett patientfall om spasticitet, som följd av en stroke. På så sätt kan du testa din kunskap kring utredning och behandling. Fallet består av fem frågor.
-
Spasticitet
Spasticitet innebär en ökad spänning i skelettmuskulatur med livliga senreflexer. Svår spasticitet leder lätt till ledkontrakturer i de spastiska extremiteterna.
-
Rekordvärmen slår hårt mot personer med dysfagi
Hos de som är friska och och får i sig vätska gör den rådande sommarvärmen ingen skada. Men vissa grupper är mer känsliga för höga temperaturer och experter går ut och varnar för vätskebrist. Personer med sväljsvårigheter, dysfagi, är i farozonen.
-
Åtgärder för undernäring hos äldre bortprioriteras
Närmare var tredje person inom äldrevården lider av undernäring och en av de vanligaste orsakerna till detta är ät- och sväljsvårigheter, dysfagi. Dessvärre saknas det ofta nutritionsteam inom äldreomsorg vilket leder till att åtgärder bortprioriteras, menar Johanna Raxén, logoped på Danderyds sjukhus.
-
Dessa migränpatienter löper störst risk för att få stroke
Det finns en konstaterad samsjuklighet mellan migrän, stroke och hjärtinfarkt men kopplingen till andra kardiovaskulära sjukdomar har varit mindre välkänd. Liksom vilka undergrupper av migränpatienter som har störst risk för att drabbas. Men i en ny dansk studie har forskarna undersökt just detta.
En fjärdedel av befolkningen riskerar att få herpes zoster någon gång i livet. Bör man ordinera antiviral behandling till en 40-åring med okomplicerad bältros om det gått mindre än 72 timmar sedan den första blåsan (som är thorakalt belägen)?
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu