Stor viktökning under puberteten ny riskfaktor för stroke
Pojkar vars BMI ökar mycket under puberteten löper större risk för att drabbas av stroke senare i livet. Det visar en studie vid Sahlgrenska akademin som inkluderar närmare 38 000 patienter.
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
Studien, som nu finns publicerad i tidskriften Neurology, omfattar 37 699 män födda 1945-1961 och deras BMI-utveckling och stroke. Resultatet visade på tydlig koppling mellan kraftig BMI-ökning under puberteten och ökad risk för stroke som vuxen.
– Vår studie visar att BMI-förändring under puberteten utgör en oberoende riskfaktor för stroke. BMI vid åtta års ålder är däremot inte kopplat till någon riskökning, säger Jenny Kindblom, docent vid institutionen för medicin och specialistläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
FORTBILDNING: Uppdatera dig på bältros, dess komplikationer och behandlingsalternativ, på tio minuter >>
Könshormoners inverkan
Forskarna bakom studien har inte kartlagt orsakerna till den ökade risken för stroke, men menar att det går att dra paralleller till deras tidigare studier om könshormoners inverkan på hur fett lagras i kroppen.
– Att öka mycket i BMI just under puberteten är förenat med särskild risk för att fett lagras som visceralt eller djupt fett i buken, vilket är farligare, och vi tror att det har med könshormoner att göra, säger professor Claes Ohlsson och fortsätter:
– Det viktiga här är att man inte ska släppa taget efter barnaåren utan fortsätta att monitorera BMI under puberteten för att upptäcka och förebygga en väldigt stor viktuppgång, och det är i första hand skolhälsovårdens uppgift.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis)? Lämna din e-postadress här »
- Sahlgrenska Akademin - http://sahlgrenska.gu.se/forskning/aktuellt/nyhet//stor-bmi-okning-under-puberteten-ny-riskfaktor-for-stroke.cid1484002
Källor
-
Multipel skleros (MS)
Symtombilden vid multipel skleros (MS) kan vara komplex och mångfacetterad. I början av sjukdomen MS är besvären ofta beskedliga och övergående varför de kan förbises av patienten och primärvårdsläkaren som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”.
-
"Fler bör vaccinera sig mot bältros"
Då varicella zostervirus, som orsakar bältros, sitter i nervsystemet kan det påverka hela kroppen. Skulle folk veta hur allvarligt bältros är skulle fler vaccinera sig, menar professor Lars Lindquist vid Karolinska Institutet.
-
De här är de största utmaningarna inom MS-vården
Omhändertagandet av MS kräver mycket av vården. NetdoktorPro frågar Petra Nilsson, överläkare vid Neurologen, Skånes Universitetssjukhus, vilka som är de största utmaningarna idag och framgent.
-
Sjukdomsförloppet vid MS kan följas genom blodprov
Att hitta biomarkörer för bättre diagnostik, prognos och utvärdering av behandling vid MS. Och det ska bli lika enkelt som att ta en snabbsänka. Detta är något som professor Jan Lycke lyssnade extra noga på under ECTRIMS-kongressen 2021. Det är också ett område som han själv forskar på.
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Fler epilepsibehandlingar kan kopplas till autism
Barn till kvinnor som tar vissa epilepsiläkemedel under graviditeten löper ökad risk för autism. Det visar en ny stor nordisk studie.
-
Parkinsons sjukdom
Med dagens behandlingsmöjligheter verkar inte mortaliteten vid Parkinsons sjukdom vara förhöjd under de första tio åren, men den tycks däremot något ökad under de påföljande åren.
-
Smärta bakom ögat - ett vanligt debutsymptom vid MS
Överläkare Petra Nilsson svarar på frågor kring symtom och behandling vid multipel skleros (MS).