Nedstämdhet kan bero på inflammation i kroppen
Hjärnans egen immuncell, mikroglia, torde ligga bakom de processer som skapar nedstämdhet och obehagskänslor vid inflammation i kroppen. Det visar en studie vid Linköpings universitet. Fyndet öppnar upp för att på sikt kunna behandla depression via just den cellen.
David Engbloms forskargrupp vid Linköpings universitet har under flera år forskat om varför inflammation i kroppen, till exempel förkylning och influensa, orsakar obehagskänslor i oss och viljan att dra oss undan. Något som visar att immunsystemets aktivitet påverkar nervcellerna. Men de vanliga immuncellerna släpps inte in i den känsliga hjärnan, utan hjärnan har istället sin egen sorts immuncell – så kallad mikroglia.
Tidigare forskning pekar mot att mikrogliaceller är aktiverade vid flera olika neurologiska sjukdomar, såsom Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom och stroke. Samtliga av dess sjukdomar orsakar ofta nedstämdhet hos de drabbade. Det finns även forskning som visar att inflammatoriska processer kan spela en roll vid utveckling av depression.
Forskarna bakom den aktuella studien, som är publicerad i tidskriften Immunity, ville därför undersöka om mikrogliaceller är involverade i att reglera känslostämning i samband med inflammation i kroppen.
Det här överraskade forskarna
– I studien ser vi att när vi aktiverar mikroglia får djuren obehagskänslor och sänkt stämningsläge. Vi visar att det är två signalmolekyler, interleukin-6 och prostaglandin E2, som är särskilt viktiga i de här processerna. Att dessa signalämnen är centrala är inte förvånande, men det var lite överraskande att det just är mikroglia som skickar ut de här molekylerna som är viktiga för obehagskänslor, säger David Engblom, professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, BKV, och Centrum för social och affektiv neurovetenskap, CSAN, vid Linköpings universitet.
Såg ett samband
Vid en inflammation startar många processer i flera sorters celler. För att ta reda på vilken roll en specifik cell har i kroppen handlar det om att isolera effekten av just den celltypen.
Öka din kunskap om migrän
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om migrän, en neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Trots den höga förekomsten antas migrän vara ett underdiagnostiserat tillstånd.
I den aktuella studien använde sig forskarna av så kallad kemogenetik, en teknik som gjorde att de kunde slå på aktiviteten i just mikroglia hos möss. Forskarna aktiverade mikrogliacellerna när mössen befann sig i en viss miljö. Därefter kunde forskarna se att mössen undvek just den miljön, vilket tolkades som att djuren inte gillade upplevelsen. Mössen blev också mindre intresserade av sockerlösning, som de i vanliga fall är förtjusta i.
För att vidare undersöka huruvida mikroglia är en viktig länk mellan immunsystemet och känslostämning, testade forskarna även att hämma mikrogliacellerna. När mikroglia inte kunde aktiveras, fick inte mössen heller obehagskänslor trots att de hade en inflammation i kroppen. Detta visar på ett samband.
En orsak till att patienterna mår dåligt och blir nedstämda
Forskarna menar att det skulle kunna fungera på samma sätt hos människor.
– Våra fynd visar att aktivering av mikroglia är tillräcklig för att skapa nedstämdhet och obehagskänslor hos möss. Det ligger nära till hands att tänka att det är på liknande sätt vid flera sjukdomar i människan. Det är inte osannolikt att aktiverade mikrogliaceller är en delorsak till att patienterna mår dåligt och blir nedstämda, säger David Engblom.
Om framtida forskning visar att den biologiska mekanismen som beskrivs i studien fungerar på samma sätt i människor, kan det på sikt bli möjligt att behandla depression via just den cellen.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis)? Lämna din e-postadress här »
- Linköpings universitet - https://liu.se/nyhet/hjarnans-immuncell-ligger-bakom-nedstamdhet-vid-inflammation-
Källor
-
Multipel skleros (MS)
Symtombilden vid multipel skleros (MS) kan vara komplex och mångfacetterad. I början av sjukdomen MS är besvären ofta beskedliga och övergående varför de kan förbises av patienten och primärvårdsläkaren som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”.
-
Nya möjligheter att upptäcka Lewykroppssjukdom tidigt
Lewykroppssjukdom är ett samlingsbegrepp för Parkinsons sjukdom (som främst ger rörelsesvårigheter) och Lewykroppsdemens (som domineras av nedsatt kognitiv funktion) och är den näst vanligaste formen av neurodegenerativa sjukdomar efter Alzheimers sjukdom.
-
MDS-kongressen 2023 – Mezin Öthman sammanfattar höjdpunkterna
Sjukdomsassocierade mutationer, biomarkörer och nya behandlingssätt presenterades under MDS-kongressen 2023 i Köpenhamn. Specialistläkaren i neurologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, Mezin Öthman var närvarande vid kongressen och hans generella intryck var en intres...
-
5 frågor om MDS och framtidens vård för Parkinsons sjukdom
MDS-kongressen, som är en internationell kongress om Parkinsons sjukdom och rörelserubbningar, ägde i år rum i Bella center i Köpenhamn den 27–31 augusti. Här svarar Mezin Öthman, specialistläkar i neurologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala på fem snabba frågor om MD...
-
Epilepsiläkaren som vägrar ge upp
Elinor Ben Mechanem, adjungerad professor vid Sahlgrenska akademin, har ägnat hela livet åt att förbättra livet för patienter med epilepsi.
-
Akut disseminerad encefalomyelit (ADEM)
-
Willis-Ekboms sjukdom (WED)/Restless legs (RLS)
Troligen är det dopaminerga systemet är inblandat. Det finns också forskning som talar för att järnbrist i hjärnan är av betydelse.
-
Hjärntumörer hos vuxna
Tumörer i CNS är en stor grupp av benigna, lågmaligna och högmaligna tumörer, som förekommer hos patienter i alla åldrar. Huvvudvärk, epileptiska anfall och fokala bortfall är vanliga symtom.