Nedstämdhet kan bero på inflammation i kroppen
Hjärnans egen immuncell, mikroglia, torde ligga bakom de processer som skapar nedstämdhet och obehagskänslor vid inflammation i kroppen. Det visar en studie vid Linköpings universitet. Fyndet öppnar upp för att på sikt kunna behandla depression via just den cellen.
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
David Engbloms forskargrupp vid Linköpings universitet har under flera år forskat om varför inflammation i kroppen, till exempel förkylning och influensa, orsakar obehagskänslor i oss och viljan att dra oss undan. Något som visar att immunsystemets aktivitet påverkar nervcellerna. Men de vanliga immuncellerna släpps inte in i den känsliga hjärnan, utan hjärnan har istället sin egen sorts immuncell – så kallad mikroglia.
Tidigare forskning pekar mot att mikrogliaceller är aktiverade vid flera olika neurologiska sjukdomar, såsom Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom och stroke. Samtliga av dess sjukdomar orsakar ofta nedstämdhet hos de drabbade. Det finns även forskning som visar att inflammatoriska processer kan spela en roll vid utveckling av depression.
Forskarna bakom den aktuella studien, som är publicerad i tidskriften Immunity, ville därför undersöka om mikrogliaceller är involverade i att reglera känslostämning i samband med inflammation i kroppen.
Det här överraskade forskarna
– I studien ser vi att när vi aktiverar mikroglia får djuren obehagskänslor och sänkt stämningsläge. Vi visar att det är två signalmolekyler, interleukin-6 och prostaglandin E2, som är särskilt viktiga i de här processerna. Att dessa signalämnen är centrala är inte förvånande, men det var lite överraskande att det just är mikroglia som skickar ut de här molekylerna som är viktiga för obehagskänslor, säger David Engblom, professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, BKV, och Centrum för social och affektiv neurovetenskap, CSAN, vid Linköpings universitet.
Såg ett samband
Vid en inflammation startar många processer i flera sorters celler. För att ta reda på vilken roll en specifik cell har i kroppen handlar det om att isolera effekten av just den celltypen.
I den aktuella studien använde sig forskarna av så kallad kemogenetik, en teknik som gjorde att de kunde slå på aktiviteten i just mikroglia hos möss. Forskarna aktiverade mikrogliacellerna när mössen befann sig i en viss miljö. Därefter kunde forskarna se att mössen undvek just den miljön, vilket tolkades som att djuren inte gillade upplevelsen. Mössen blev också mindre intresserade av sockerlösning, som de i vanliga fall är förtjusta i.
För att vidare undersöka huruvida mikroglia är en viktig länk mellan immunsystemet och känslostämning, testade forskarna även att hämma mikrogliacellerna. När mikroglia inte kunde aktiveras, fick inte mössen heller obehagskänslor trots att de hade en inflammation i kroppen. Detta visar på ett samband.
En orsak till att patienterna mår dåligt och blir nedstämda
Forskarna menar att det skulle kunna fungera på samma sätt hos människor.
– Våra fynd visar att aktivering av mikroglia är tillräcklig för att skapa nedstämdhet och obehagskänslor hos möss. Det ligger nära till hands att tänka att det är på liknande sätt vid flera sjukdomar i människan. Det är inte osannolikt att aktiverade mikrogliaceller är en delorsak till att patienterna mår dåligt och blir nedstämda, säger David Engblom.
Om framtida forskning visar att den biologiska mekanismen som beskrivs i studien fungerar på samma sätt i människor, kan det på sikt bli möjligt att behandla depression via just den cellen.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis)? Lämna din e-postadress här »
- Linköpings universitet - https://liu.se/nyhet/hjarnans-immuncell-ligger-bakom-nedstamdhet-vid-inflammation-
Källor
-
Multipel skleros (MS)
Symtombilden vid multipel skleros (MS) kan vara komplex och mångfacetterad. I början av sjukdomen MS är besvären ofta beskedliga och övergående varför de kan förbises av patienten och primärvårdsläkaren som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”.
-
Anfallsbehandling vid migrän – steg för steg
För att välja rätt behandling/åtgärd åt en patient med migrän bör man först bedöma anfallens svårighetsgrad, frekvens samt hur de påverkar patientens livskvalitet. En huvudvärksdagbok kan vara till stor hjälp. Enkla analgetika är, kombinerade med vila/sömn i ett mörkt o...
-
Migrän
Migrän är en kronisk, och delvis ärftlig, neurologisk sjukdom som karakteriseras av återkommande episoder med svår pulserande huvudvärk kombinerad med illamående, ljus- och ljudkänslighet men med så gott som symtomfrihet mellan attackerna.
-
"Fler bör vaccinera sig mot bältros"
Då varicella zostervirus, som orsakar bältros, sitter i nervsystemet kan det påverka hela kroppen. Skulle folk veta hur allvarligt bältros är skulle fler vaccinera sig, menar professor Lars Lindquist vid Karolinska Institutet.
-
De här är de största utmaningarna inom MS-vården
Omhändertagandet av MS kräver mycket av vården. NetdoktorPro frågar Petra Nilsson, överläkare vid Neurologen, Skånes Universitetssjukhus, vilka som är de största utmaningarna idag och framgent.
-
Kvinnor hårt drabbade av mansdominerad huvudvärk
Klusterhuvudvärk, tidigare kallad hortons huvudvärk har länge setts som en mansdominerad sjukdom. Men nu visar forskning det motsatta – att det är kvinnor som generellt drabbas hårdast.
-
Förse dina migränpatienter med en huvudvärksdagbok – ladda hem här
För att välja rätt behandling vid migrän bedöms först anfallens svårighetsgrad och frekvens och hur de påverkar livskvaliteten genom eventuell sjukfrånvaro, störning av familjelivet och sociala aktiviteter. För att lättare ta reda på detta kan du förse patienten med en ...
-
Lebers hereditära optikusneuropati (LHON)
Lebers hereditära optikusneuropati, LHON, är en sällsynt ärftlig sjukdom som leder till att synen snabbt blir allvarligt försämrad. Majoriteten drabbas av en permanent förlust av synen på båda ögonen. Tillståndet drabbar främst män, och de flesta drabbas innan de fyllt ...