"Det finns patienter som tar snabblån för att de inte längre orkar vänta på remiss"
Trots att var femte svensk lider av obesitas saknas nationella riktlinjer för behandling, vilket gör att vården av dessa patienter skiljer sig åt i landet. ”Fetma är en sjukdom som kräver behandling på samma sätt som andra kroniska sjukdomar”, säger Jenny Vinglid, generalsekreterare på Riksförbundet HOBS. Kan en nationell samordnare driva fram en enhetlig fetmavård?
Tillgången till fetmabehandling varierar kraftigt över landet och att många patienter blir helt utan hjälp, enligt färsk rapport som presenteras under ett Seminarium i Almedalen.
– För att vården ska bli jämlik är det hög tid att allmänt tyckande och skuldbeläggande ersätts av gemensamma riktlinjer om hur patienterna ska fångas upp i primärvården och hur fetma ska behandlas, säger Jenny Vinglid, generalsekreterare på Riksförbundet HOBS – hälsa oberoende av storlek.
Många patienter som inte får hjälp söker sig istället till den privata vården.
– Det finns patienter som tar snabblån för att de inte längre orkar vänta på remiss. Vi måste inse att det här är en kronisk sjukdom med många följdsjukdomar, säger Jenny Vinglid.
Minst en överviktsenhet i varje landsting
Förutom Jenny Vinglid bestod panelen av Emma Henriksson, riksdagsledamot, ordförande (KD), socialutskottet, Dag Larsson, 2:e vice ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden, Stockholms läns landsting, (S) ordförande sjukvårdsdelegationen, SKL, Gilbert Tribo, 2:e vice ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden, (L) Region Skåne och Björn Eliasson, överläkare, adjungerad professor, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. De är överens om att det förebyggande arbetet mot fetma är svårt utan någon nationell strategi.
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
– Det krävs konkreta tag och samverkan, något som idag är svårt när det inte finns riktlinjer, säger Björn Eliasson, men poängterar att framtagandet måste ske på ett annat sätt än det traditionella.
– Det är svårt att säga vad som är vetenskaplig evidens när det handlar om livsstil. Det handlar ju om olika insatser för olika individer i samhället, säger han.
Vidare lyfts överviktsenheter som en viktig insats för fetmavården.
– På överviktsenheten är man trygg för då vet patienten att de blir förstådda. Det borde finnas minst en enhet i varje region, säger Emma Henriksson.
Det debatteras fram och tillbaka om vilken väg som är den bästa att gå för en jämlik fetmavård. Men i stora drag är panelen rörande överens om att det måste ske en förbättring. Jenny Vinglid får sista ordet:
Öka din kunskap om migrän
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om migrän, en neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Trots den höga förekomsten antas migrän vara ett underdiagnostiserat tillstånd.
– Fetma är inte en livsstil eller en levnadsvana. Det är en sjukdom som kräver behandling på samma sätt som andra kroniska sjukdomar, säger hon.
-
Diabetesfoten – hur förebygga fotsår och få dessa att läka
En av de mest hotande diabeteskomplikationerna är fotsår och amputation. För att förhindra uppkomsten av fotsår är det av yttersta vikt att regelbundet följa dessa patienter med noggranna fotinspektioner.
-
Undersökning: Professionens intresse för fetmakirurgi
Fler har koll på vart de ska remittera patienter med fetma och fler anser att NetdoktorPros läkarutbildning om fetmakirurgi kommer vara till nytta för den kliniska vardagen. Samtidigt tycker något färre att fetmakirurgi fungerar bra. Vad tycker du?
-
Bättre uppföljning efter fetmakirurgi
”Det pratas inte mycket om resan efter operationen då det verkligen handlar om att vara stark”, säger Elin Johansson, 29 år, i en intervju.
-
Överviktig kvinna 54 år - vad gör du?
Helena, 54 år, söker dig på vårdcentralen för att diskutera om fetmaoperation kan vara något för henne. Hon har försökt gå ned i vikt ”så länge hon kan minnas”, utan framgång. Vad säger du till henne?
-
Testa personer med högrisk för diabetes
Primärvården tar emot de största antalet diabetespatienter och det handlar om att urskilja dem.
-
Lovande resultat för behandling mot fetma
Behandling med diabetesläkemedlet tirzepatid har visat sig leda till en både betydande och ihållande viktminskning bland vuxna med fetma. Det visar en ny stor studie.
-
Jakten på en jämlik diabetesvård
Det handlar om att bemöta alla patienter, oavsett etnicitet, socioekonomisk bakgrund, kön, ålder och geografisk hemhörighet, lika. Trots att diabetes är vår tids största folksjukdom kännetecknas svensk diabetesvård av ojämlikhet.
-
Läkare: För få erbjuds den mest effektiva fetmabehandlingen
Är det inte dags att börja behandla fetma som en sjukdom och ge patienterna den vård de har rätt till? Det är på tiden, menar överläkaren Magnus Sundbom, professor i gastrointestial kirurgi.