Många läkare underskattar behovet av fetmakirurgi

– Det har hänt mycket de senaste tio åren fram till att överviktskirurgi har blivit accepterat. Tidigare var metoden tabubelagd och många läkare trodde inte på den. Idag är det tvärtom fint att hålla på med överviktskirurgi och det arrangeras flertal möten och konferenser i världen. Men intresset är fortfarande inte tillräckligt stort och informationen når inte alltid allmänläkare, säger Magnus Sundbom, professor och överläkare med verksamhetsområde kirurgi vid Akademiska sjukhuset.

För att öka kunskapen hos läkarkåren lanserade NetdoktorPro för drygt ett halvår sedan en webbaserad läkarutbildning, ”Vad vet du om fetmakirurgi?” I dagsläget har 290 läkare genomfört utbildningen och 80 procent av dem tycker att obesitasvården fungerar bra. Magnus Sundbom, som har varit med och tagit fram läkarutbildningen, är glatt överraskad av läkarnas kännedom. Till exempel vad gäller komplikationer och uppföljning efter operation. Hela 86 procent av läkarna hade även rätt på frågan om vad skillnaden mellan gastric bypass och gastric sleeve är, nämligen att vid en gastric bypass skapas en liten magsäcksficka precis under esofagus, som kopplas direkt till en uppdragen tunntarmsslynga. En gastric sleeve skapas genom att magsäcken görs om till ett smalt rör utmed sidan av den ursprungliga magsäcken. Passagen av intagen föda genom pylorus och duodenum är då bevarad.

Vilka ska genomgå fetmakirurgi?

Magnus Sundbom anser att läkare tenderar till att underskatta behovet av fetmakirurgi. Det gäller främst patienter med typ 2-diabetes, där nya riktlinjer säger att kirurgi ska övervägas redan vid BMI 30 om blodsockerkontrollen är dålig.

– Kunskapen hos läkarna är imponerande god jämfört med andra operationer men de underskattar behovet. På frågan om hur stor andel av patienterna med typ 2-diabetes som uppskattningsvis uppfyller kriterierna för fetmaoperation svarade majoriteten 10 procent. Siffran borde vara högre då dessa patienter ofta är överviktiga, säger han.

Enligt statistiken från läkarutbildningen har två av tre läkarna remitterat minst en patient med fetma, oftast till kirurg för utvärdering av fetmakirurgi och till dietist. De flesta av läkarna är även medvetna om den goda effekt som fetmakirurgi har. Bland annat att även samsjukligheten förbättras dramatiskt efter kirurgi.

Osäkerhet kring val av sjukvårdsenhet

På frågan om läkaren känner till vilken sjukvårdsenhet de på deras vårdcentral brukar remittera patienter för fetmakirurgi till svarade 16 procent ”nej”.

– Var femte läkare vet alltså inte. Jag skulle gissa på att orsaken är att det finns mycket nya vårdgivare och vissa vet därför inte hur sjukvårdsystemet är organiserat. Tidigare var det så enkelt att man gick efter geografisk indelning, nu får man välja själv, säger Magnus Sundbom.

Avslutningsvis svarade 75 procent av läkarna att de anser att utbildningen varit till nytta för deras kliniska vardag.

Är du läkare och vill genomföra läkarutbildningen om fetmakirurgi? Du hittar den här.