Medicinsk översikt | Ögon

Centralvenstrombos eller grenvenstrombos


Uppdaterad den: 2019-12-09
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Bakgrund

  • Partiell eller total ocklusion av en eller flera vener i retina.
  • Ocklusionen kan vara i centralvenen (CRVO) eller i en av grenarna (BRVO):
    • Centralvenstrombos innebär ocklusion i en centralven och alla kvadranterna i retina blir påverkade
    • Grenvenstrombos påverkar maximalt en kvadrant, den kvadrant som venen normalt dränerar

Epidemiologi

  • Ökar med åldern, de flesta är äldre än 65 år.
  • Grenvenstrombos är cirka 3 gånger vanligare än centralvenstrombos.
  • I Sverige uppskattas incidensen av centralvenstrombos till 2 fall per 10 000 invånare.
  • Förekomsten är densamma för kvinnor som män.

Etiologi och patogenes

  • På grund av förändringar i kärlväggen ökar den generella trombosrisken:
    • Arteroskleros eller inflammatoriska förändringar exempelvis
    • Glaukom, hypertoni, diabetes och hyperlipidemi kan också skapa dessa anatomiska förhållanden
  • Anatomisk placering:
    • Oftast ses centralvenstrombosen i retina där ven och artär ska passera i sclerakanalen, trånga förhållanden
    • Grenvenstrombos sker oftast vid en arteriovenös korsning
  • Högt ventryck på grund av ocklusion:
    • Spridda blödningar uppstår till följd av det ökade ventrycket
    • Ischemi uppstår i varierande grad
    • Ödem uppstår också
    • Lokal ischemi kan medföra en ökning av tillväxtfaktorer som vaskulär endotelial tillväxtfaktor (VEGF)

ICD-10

  • H36 Förändringar i näthinnan vid sjukdomar som klassificeras annorstädes
    • H36.8 Andra retinala förändringar vid sjukdomar som klassificeras annorstädes

Anamnes

  • Centralvenstrombos:
    • Synnedsättning kan komma kvickt, men också tilltagande under veckor till månader
  • Grenvenstrombos:
    • Beror på lokalisation av grenvenen

Kliniska fynd

  • Visusnedsättningen kan variera mycket och samvarierar med prognosen.
  • Tydliga oftalmoskopifynd: 
    • Ofta dramatisk bild med stas, hyperemi, mörkröd fundus, ödem, oskarp papill, utvidgade och slingrande vener, blödningar samt eventuellt grått exsudat

Utredning av centralvenstrombos

  • Ögonstatus:
    • Ögonbottenbedömning
    • Mätning av intraokulärt tryck
    • Visus
  • Fluoresceinangiografi:
    • MEtod för att kartlägga retinal cirkulation
  • Optisk coherenstomografi:
    • Kvantifieras makulaödem

Differentialdiagnoser

  • Arteriell ocklusion
  • Diabetesretinopati
  • Hypertoniförändringar
  • Arteritis temporalis
  • Akut glaukom
  • Optikusneurit
  • Näthinneavlossning

Behandling av centralvenstrombos

  • Består i första hand av anti-VEGF-injektioner.

Läkemedelsbehandling

  • Vid centralvenstrombos och makulaödem eller grenvenstrombos, makulaödem och synnedsättning bör behandling initieras.
  • VEGF (vaskulär endotelial tillväxtfaktor):
    • Upprepade intravitreala injektioner med anti-VEGF leder till förbättring av synen efter 6 och efter 12 månader tillsammans med observation 

Komplikationer

  • Nedsatt syn.
  • Makulaödem leder till nedsatt syn.
  • Retinal neovaskulisering vid grenvenstrombos kan också leda till blödning i glaskroppen.
  • Irisrubeos kan i tillägg ge kärlproliferation i kammarvinkeln med fara för sekundärt glaukom.

Prognos

  • Osäkerhet med hänsyn till synen, den kan helt eller delvis normaliseras, men de flesta får permanent nedsatt centralsyn.
  • 15–20 % får irisrubeos och risk för sekundärt hemorragiskt glaukom.
  • Ökad risk för ventrombos i andra ögat.

Annons
Annons
Annons