Främmande kropp på kornea eller konjunktiva
Basfakta
Definition
- Ytliga, fastsittande eller perforerande främmande kroppar i kornea eller konjunktiva (övre eller nedre konjunktivalsäck).1
Förekomst
- Främmande kroppar i kornea eller konjunktivalsäck är mycket vanligt i primärvård.
Etiologi och patogenes
- Främmande kroppar som sand, damm, träspån och (delar av) insekter sitter som regel ytligt.
- Glödande partiklar (svetsning, slipning) kan tränga djupare.
- Metallflisor med hög hastighet (metall mot metall/sten) kan tränga djupt in i, och eventuellt perforera, kornea eller sklera.
- Främmande kroppar kan utlösa en inflammatorisk kaskad:2
- Medför dilatation av omgivande små blodkärl, ödem av ögonlocken, konjunktiva och kornea
- Vita blodkroppar kan frigöras och leda till en reaktion i främre kammaren och/eller korneal infiltration
- Om den främmande kroppen inte avlägsnas kan den orsaka infektion och/eller vävnadsnekros
Predisponerande faktorer
- Arbete med sand, damm, träspån eller metallarbete.
ICD-10
- T15 Främmande kropp i ögats yttre delar
- T15.0 Främmande kropp i kornea
- T15.1 Främmande kropp i konjunktivalsäcken
ICD-10 Primärvård
- T15- Främmande kropp i ögats yttre delar
Diagnos
Diagnoskriterier
- Påvisning av främmande kropp, helst med ögonmikroskop.
- I synnerhet glasskärvor och träspån kan vara svåra att upptäcka.
Differentialdiagnoser
- Icke-traumatiska smärtsamma tillstånd som:
- Keratit
- Iridocyklit
- Akut glaukom
- Intraokulär främmande kropp/perforation:
- Orsakas av främmande kroppar som träffar ögat med stor kraft (till exempel metall mot metall/sten och explosioner)
Anamnes
- Främmande kropp:
- Oftast enkel anamnes med skademekanism: slipning av metall, vistelse i dammfyllda lokaler, arbete med träspån och så vidare.
- Smärta, ljuskänslighet, känsla av att ha något i ögat, tårflöde och rött öga.
- Ensidiga besvär.
- Om främmande kropp efter metall mot metall/sten ska perforation misstänkas.
Kliniska fynd
- Droppanestesi kan vara nödvändigt för att kunna göra en adekvat ögonundersökning.
Främmande kropp på kornea
- Som regel lätt att se i ögonmikroskop.
- Om man inte ser någon främmande kropp kan det bero på att en löst sittande partikel blinkats bort, medan epiteldefekten gör att det känns som om det sitter något kvar.
- Färgning med fluorescein kartlägger epitelskada:
- Titta efter tecken på läckage, perforation – "strömmar" det ut vätska från skadan som sköljer bort fluoresceinfärgen (Seidels test)?
Främmande kropp i konjunktiva
- Vanligtvis lätt att se i ögonmikroskop eller utan förstoring i bra belysning.
- Kom ihåg att undersöka insidan av ögonlocken:
- Vid misstanke om främmande kropp ska övre konjunktivalsäcken sköljas eller exploreras med en bomullspinne efter eversion av ögonlocket
- Glas och träspån kan vara svåra att se.
Perforation
- Smärta/värk, svullnad, deformerad ögonbulb, utplånad främre kammare, pupilldeformation, prolaps av iris eller andra intraokulära strukturer, nedsatt syn. Se även Perforerande ögonskador.
Kompletterande undersökningar i primärvården
- Fluoresceinfärgning för att kartlägga eventuell epitelskada.
- "Röd reflex"-undersökning efter pupilldilatation kan avslöja ojämnheter i korneas yta.
Andra undersökningar
- Röntgen av ögat/orbita om det finns misstanke om att metalliska fragment kan ha penetrerat in i ögat.
När remittera?
- Ögonklinik med operationsresurser:
- Alltid akut vid misstanke om perforation. Se även Perforerande ögonskador
- Vid trauma efter metall mot metall/sten ska perforation misstänkas–skutremissfall
-
Ögonläkare:
-
Främmande kropp s
om inte kan avlägsnas - Svetsgrad som sitter fast på kornea och inte enkalt kan avlägsnas
- Rostring, speciellt nära optiska centrum
-
Behandling
Behandlingsmål
- Ta bort den främmande kroppen.
- Förhindra ärr på kornea som kan ge synpåverkan.
Behandlingen i korthet
- Ta bort den främmande kroppen.
- Lokal antibiotika för att förhindra infektion.
Mekanisk borttagning
- Ytanestesi (oxibuprokain).
- Använd helst ögonmikroskop, ett sämre alternativ är huvudlupp och god belysning.
- Främmande kropp under ögonlocket:
- Kan sköljas bort eller svepas bort med bomullspinne efter anestesi
- Främmande kropp på kornea:
- Kan skrapas bort med främmande kroppsinstrument eller en liten kanyl
- Försiktighet bör iakttas, i synnerhet när det gäller främmande kropp nära optiska centrum/mitt i pupillen
- Använd inte bomullspinne på kornea, eftersom det finns en risk att man skrapar bort för mycket epitel
- Remittera till specialist om den främmande kroppen inte går att avlägsna efter ett par försök
- Rostring:3
- Oxidation av en järnhaltig främmande kropp kan lämna rost i kornea
- Rostringen tas bort för att minska inflammation och ärrbildning
Läkemedelsbehandling
- Lokalt antibiotikum:
- Efter borttagning av främmande kropp kan man använda ögonsalva med till exempel kloramfenikol tre gånger dagligen i en vecka
- En Cochranerapport visade att ögonlapp inte förbättrar läkningen och inte heller smärtan4
-
Kloramfenikol i salvbandage:
- I eventuell avvaktan på ögonläkare nästa dag kan man även lägga salvbandage med kloramfenikol som smärtlindrande behandling
- Patient med ocklusionsbandage får inte köra bil
- Ge inte lokalbedövande medel som patienten kan använda efter behov:
- Det fördröjer läkningen, kan maskera ytterligare skada eller infektion och leda till permanenta ärr på kornea
- Undvik också steroider lokalt.
Förlopp, komplikationer och prognos
Förlopp
- Fastsittande främmande kropp tas ofta enkelt bort av allmänläkare.
Komplikationer
Omedelbara
- Perforation med prolaps av okulärt innehåll, blödning och efterhand infektion.
- Konjunktivit.
- Keratit.
Senskador
- Oregelbunden korneal astigmatism.
- Ärrvävnad i kornea.
- Katarakt.
- Glaukom.
- Näthinneskador.
Prognos
- Prognosen är som regel god med full återläkning efter avlägsnande av den främmande kroppen.
- Häftig skrapning av fastsittande främmande kropp centralt på kornea kan ge iatrogena erosioner, i sällsynta fall varaktig påverkan på synen, och bör undvikas.
Patientinformation
Skriftlig patientinformation
Nytt resevaccin ska förebygga denguefeber
Qdenga är det nya resevaccinet som numera är godkänt i Sverige för att förebygga denguefeber.
C-APROM/SE/QDE/0013
Uppföljning
Plan
- Om man använder ett främmande kroppsinstrument kan det ibland vara bra med en uppföljning efter en till två dagar.
- Om hela den främmande kroppen inte kunnat avlägnas ska patienten följas upp efter några få dagar. Eventuellt kan man då avlägsna resten.
Vad bör kontrolleras?
- Att all främmande kropp är borta och att det inte är någon infektion.
- Vid minsta misstanke om perforation av ögongloben eller ögonhålan bör röntgen öga/orbita göras.
Källor
Referenser
- Anders Behndig professor och överläkare, Ögonkliniken, Norrlands universitetssjukhus, Umeå
- Anna Nager, med dr och specialist i allmänmedicin, Karolinska institutet
-
Näthinneavlossning, regmatogen
Vid näthinneavlossning lossnar näthinnan från det underliggande pigmentepitelet. Om en näthinneavlossning inte opereras snarast är risken stor för bestående synnedsättning.
-
"Fler bör vaccinera sig mot bältros"
Då varicella zostervirus, som orsakar bältros, sitter i nervsystemet kan det påverka hela kroppen. Skulle folk veta hur allvarligt bältros är skulle fler vaccinera sig, menar professor Lars Lindquist vid Karolinska Institutet.
-
Smärta bakom ögat - ett vanligt debutsymptom vid MS
Överläkare Petra Nilsson svarar på frågor kring symtom och behandling vid multipel skleros (MS).
-
Måttliga förväntningar på nya mediciner mot glaukom
Framstegen i behandlingsmetoder av glaukom går långsamt framåt samtidigt som nya läkemedel väntar runt hörnet. Det här diskuterades under Nordiska glaukommötet i Bergen.
-
Fortsatt långa väntetider för glaukompatienter
Orsaken är att botbara åkommor prioriteras högre än kroniska ögonsjukdomar, det menar Boel Bengtsson, docent vid Lunds universitet. Nya och osäkra ST-läkare är sannolikt en annan anledning till att väntetiderna förlängs.