Ny studie öppnar för första läkemedelsbehandlingen mot sömnapné
Ett läkemedel som testats för att hjälpa personer som lider av sömnapné visar lovande resultat.
En ny studie vid Göteborgs Universitet öppnar nu för den första behandlingen med läkemedel mot sömnapné. Behandlingen som testats är ett läkemedel som hämmar enzymet karbanhydras, vars funktion är att hålla jämvikt mellan kolsyra och koldioxid i kroppen. Resultatet visar att patienterna efter behandling fick både färre andningsuppehåll och bättre syresättning.
– För de patienter som fick läkemedlet i den högsta dosen minskade antalet andningsuppehåll med i genomsnitt 20 per timma. Drygt en tredjedel av patienter i studien hade endast hälften av sina andningsuppehåll kvar, och hos var femte minskade antalet med minst 60 procent, säger Jan Hedner, professor i lungmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Redan godkänt läkemedel
Karbanhydras-hämmare är inget nytt fenomen utan finns redan på marknaden, men är idag godkänt som behandling vid bland annat grön starr och epilepsi. Att det också verkar ge effekt vid för obstruktiv sömnapné har däremot ingen tidigare forskning kunnat visa.
Resultaten banar nu väg för fortsatt forskning kring ämnet som en potentiell behandling mot obstruktiv sömnapné. I och med att flera godkända läkemedel redan finns på marknaden hoppas man att arbetet med att utveckla ett godkänt läkemedel för sömnapné gå snabbare.
Behandlingsalternativ behövs
Som det ser ut idag behandlas patienter med sömnapné med antingen apnéskena eller CPAP-mask ( Continuous Positive Airway Pressure ).
– Dessa behandlingsalternativ kräver tillvänjning och eftersom de ofta upplevs som besvärliga är det vanligt att man inte använder sin mask eller skena. Om vi får fram ett effektivt läkemedel skulle det därför underlätta livet för många patienter och i förlängningen också rädda fler liv, säger Ludger Grote, universitetslektor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
-
Hon vill nå ut med nya riktlinjer för antibiotikaanvändning
En klinisk infektion uppstår när hudfloran rubbas genom en förändring av immunförsvaret eller bakteriefloran. Tio snabba med Anita Groth, medicine doktor och specialist inom ÖNH.
-
Hosta
Hosta är i grunden en naturlig skyddsreflex för kroppen och ett mycket vanligt symtom både vid övre och nedre luftvägsinfektioner. Hosta förekommer även vid en rad andra tillstånd och kan vara utlöst av såväl mekanisk som kemisk irritation.
-
Checklista – att tänka på vid hosta hos barn
Titt som tätt besöker barn vårdcentralen på grund av hosta och liknande förkylningssymtom. Många gånger beror hostan på ofarliga tillstånd, men vissa tecken och symtom bör du som sjukvårdspersonal och allmänläkare vara extra uppmärksam på.
-
Tecken på allvarlig sjukdom vid kronisk hosta
Hosta är ett vanligt symtom som många gånger är ofarligt, men i vissa fall kan hostan vara tecken på någonting allvarligare. När ska man egentligen utreda vidare en patient som söker för hosta? Samtidigt skriver läkare ut alldeles för mycket hostmedicin i onödan, menar ...
-
Patientfall: Man med ömmande knöl på halsen
Orsaken till knöl på halsen varierar och risken för att det är cancer ökar betydligt med stigande ålder. Patienterna har ofta läst tvärsäkra påståenden på nätet om att ”cancerknölar inte gör ont”, vilket de alltså kan göra. Här kan du ta del av ett patientfall om knöl på halsen.
-
Sömnapnésyndrom
-
Dysfunktion i örontrumpeten
Dysfunktion i örontrumpeten (ETD) definieras som ett syndrom och kan uppstå när en av funktionerna av örontrumpeten inte fungerar som den ska. Den kliniskt mest relevanta dysfunktionen är bristande tryckutjämning och nedsatt ventilation av mellanörat.
-
Akut rinosinuit
En mycket vanlig diagnos i primärvården. Cirka 0,5–2 procent av patienter med förkylning utvecklar akut bakteriell sinuit.