Ny studie öppnar för första läkemedelsbehandlingen mot sömnapné
Ett läkemedel som testats för att hjälpa personer som lider av sömnapné visar lovande resultat.
En ny studie vid Göteborgs Universitet öppnar nu för den första behandlingen med läkemedel mot sömnapné. Behandlingen som testats är ett läkemedel som hämmar enzymet karbanhydras, vars funktion är att hålla jämvikt mellan kolsyra och koldioxid i kroppen. Resultatet visar att patienterna efter behandling fick både färre andningsuppehåll och bättre syresättning.
– För de patienter som fick läkemedlet i den högsta dosen minskade antalet andningsuppehåll med i genomsnitt 20 per timma. Drygt en tredjedel av patienter i studien hade endast hälften av sina andningsuppehåll kvar, och hos var femte minskade antalet med minst 60 procent, säger Jan Hedner, professor i lungmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Redan godkänt läkemedel
Karbanhydras-hämmare är inget nytt fenomen utan finns redan på marknaden, men är idag godkänt som behandling vid bland annat grön starr och epilepsi. Att det också verkar ge effekt vid för obstruktiv sömnapné har däremot ingen tidigare forskning kunnat visa.
Resultaten banar nu väg för fortsatt forskning kring ämnet som en potentiell behandling mot obstruktiv sömnapné. I och med att flera godkända läkemedel redan finns på marknaden hoppas man att arbetet med att utveckla ett godkänt läkemedel för sömnapné gå snabbare.
Behandlingsalternativ behövs
Som det ser ut idag behandlas patienter med sömnapné med antingen apnéskena eller CPAP-mask ( Continuous Positive Airway Pressure ).
– Dessa behandlingsalternativ kräver tillvänjning och eftersom de ofta upplevs som besvärliga är det vanligt att man inte använder sin mask eller skena. Om vi får fram ett effektivt läkemedel skulle det därför underlätta livet för många patienter och i förlängningen också rädda fler liv, säger Ludger Grote, universitetslektor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
-
Hon vill nå ut med nya riktlinjer för antibiotikaanvändning
En klinisk infektion uppstår när hudfloran rubbas genom en förändring av immunförsvaret eller bakteriefloran. Tio snabba med Anita Groth, medicine doktor och specialist inom ÖNH.
-
Akut tonsillit
Akut tonsillit definieras som akut ont i halsen på grund av en inflammation i tonsillen eller båda tonsillerna orsakad av bakterier eller virus. Detta tillstånd är en av de vanligaste orsakerna till besök inom primärvården.
-
Övre luftvägsinfektion (ÖLI)
En mycket vanlig och oftast virusorsakad infektion som också benämns vanlig förkylning. Symtomen typiskt spridda från flera organ i övre luftvägar som exempelvis halsont, lockkänsla för öronen, rinnsnuva, irritation och svullnadskänsla i näsan.
-
Checklista – att tänka på vid hosta hos barn
Titt som tätt besöker barn vårdcentralen på grund av hosta och liknande förkylningssymtom. Många gånger beror hostan på ofarliga tillstånd, men vissa tecken och symtom bör du som sjukvårdspersonal och allmänläkare vara extra uppmärksam på.
-
Håll koll på säsongsinfluensan och vaccinet mot den
Vilken influensa kommer dominera 2018? I fjol fungerade inte vaccinet optimalt – hur ska man förhindra att samma sak händer även i år? Här berättar Mia Brytting, mikrobiolog vid Folkhälsomyndigheten, mer om säsongsinfluensan. Du som läkare kan hjälpa till att övervaka sjukdomen.