Den svenska ryggplågan – vad har förändrats av nya riktlinjer?

ALMEDALEN 2013: Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar ställer krav på stora förändringar i vård och behandling. Detta gäller särskilt patienter med kronisk inflammatorisk ryggsjukdom. Men mår patienterna bättre av nya riktlinjer?

– En av de saker som drev mig in i reumatologin för 35 år sedan var att jag ville lära mig mer om kronisk smärta och tyvärr är det, 35 år senare, bara att konstatera att det fortfarande finns stora brister när det gäller att omhänderta och behandla ryggsmärtor i allmänhet i primärvården, inleder Lennart Jacobsson, professor i reumatologi vid Sahlgrenska akademin, seminariet i Almedalen.

I de nya nationella riktlinjerna får tidig diagnos och behandling hög prioritet. Men idag tar det i genomsnitt mellan 5-8 år att få diagnosen ankyloserande spondylit, AS, den svårast sjuka undergruppen av de inflammatoriska ryggsjukdomarna.

– Åtta av tio patienter drabbas före 30 års ålder av inflammatorisk ryggsjukdom. Det är patienter som befinner sig tidigt i livet och hittar vi patienterna tidigare än vad vi gör idag, kan vi från sjukvården göra mer och samhället har mer att vinna.

– Genom Netdoktors pågående upplysningskampanj om ryggsjukdomar har man lyckats identifiera grupper som har tydlig inflammatorisk ryggsjukdom, AS, och en riskgrupp som skulle kunna ha det. I riskgruppen kan man se att närmre 60 procent av de som hittills svarat har haft smärtan i över tio års tid. Samtliga uppger att ryggsmärtan påverkat deras livskvalitet negativt på olika sätt, fortsätter Lennart Jacobsson.

Brist på kunskap om inflammatoriska ryggsjukdomar hos professionen, att sjukdomen är svår att känna igen och bristen på magnetkameror i landet lyfter Lennart Jacobsson som några av de största problemen.

– Resultatet av att patienter får diagnos flera år för sent och då även sen behandling leder till fler sjukskrivningar och större samhällskostnader.