Otillräcklig vård vid postoperativ smärta
Postoperativ smärta har till skillnad från mycket annan långvarig smärta en tydlig orsak, vilket gör att det finns en större beredskap inom sjukvården. Dock har flera erkända metoder inte blivit rutin vilket gör att många patienter inte behandlas på bästa sätt, menar överläkare Jan Persson.
”Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse förenad med verklig eller hotande vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådan skada”. Så definieras smärta av International Association for the Study of Pain (IASP), den internationella organisationen för klinik och forskning om smärta. Efter operation uppstår generellt postoperativ smärta, trots att nya tekniker med titthålskirurgi oftast minimerar skada i vävnaden.
– Den värsta postoprerativa smärtan är i allmänhet över efter cirka tre dagar men vissa operationer som har gett en större vävnadsskada ger mer långvarig smärta, säger Jan Persson, överläkare i anestesi och smärtlindring vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
Långvarig postoperativ smärta
I synnerhet vid vissa typer av ingrepp kan patienterna utveckla långvariga smärtor, ibland i åratal. Denna så kallade persisterande postoperativa smärta utgör ett kliniskt problem. Men till skillnad från den och annan långvarig smärta är kunskapen om smärta i direkt anslutning till operationer god, menar Jan Persson. Trots det är inte den postoperativa smärtvården optimal.
– Den omedelbara postoperativa smärtan tror jag att det finns en stor beredskap att ta hand om. Vid den långvariga smärtan finns det däremot undersökningar som visar på att cirka hälften av dessa patienter inte får den hjälp de behöver. Många av de metoder som finns har inte blivit rutin och smärtmekanismerna är inte helt klarlagda, säger han och fortsätter:
– En specialgrupp är de patienter som har smärta innan de opereras. De kan bli illa behandlade och får ofta inte adekvat handläggning.
Smärtstillande för vävnadsskada
Även om smärtan ofta inte är farlig innebär den ett lidande. När det kommer till smärtstillande vid vävnadsskadesmärta talar Jan Persson om tre huvudgrupper av läkemedel.
– Grunden till smärtstillande vid vävnadsskada är, förutom lokalbedövningsmedel, paracetamol, COX-hämmare och morfinpreparat. Vid mer akuta smärttillstånd är dessa ofta tillfyllest, men inte alltid vid långvariga besvär. Operation- och smärtläkarna är förstås välutbildade inom smärta men den allmänna utbildningen skulle kunna förbättras.
-
Svår långvarig smärta
En av fem människor verkar ha en långvarig smärta och det kan vara svårt att hitta en orsak till smärtan under utredningen. Beroende på vilken sorts smärta det är så väljer man behandlingsmetod.
-
"Fler bör vaccinera sig mot bältros"
Då varicella zostervirus, som orsakar bältros, sitter i nervsystemet kan det påverka hela kroppen. Skulle folk veta hur allvarligt bältros är skulle fler vaccinera sig, menar professor Lars Lindquist vid Karolinska Institutet.
-
Migrän
Migrän är en kronisk, och delvis ärftlig, neurologisk sjukdom som karakteriseras av återkommande episoder med svår pulserande huvudvärk kombinerad med illamående, ljus- och ljudkänslighet men med så gott som symtomfrihet mellan attackerna.
-
Unika data om långvarig smärta hos äldre
Att smärtpatienter utgör en stor del av professionens vardag kan utläsas av svaren i NetdoktorPro:s avslutade läkarutbildning om långvarig smärta hos äldre. Över 20 procent av deltagande läkare uppgav att de näst intill träffar en smärtpatient om dagen.
-
Nyttan av att skatta smärtgraden
Skattningsskalor är något som överläkaren Karsten Ahlbeck menar är en viktig kompass inom smärtvården. Men 20 procent av läkarna svarade att de nästan aldrig använder skattningsskalor för att analysera svår långvarig smärta hos sina patienter, enligt vår läkarutbildning om smärta.
-
Paracetamol verkar störa hjärnan hos möss
Ny forskning från Uppsala Universitet visar att paracetamol kan störa hjärnans utveckling och förmågor hos möss. I studien gavs tio dagar gamla möss paracetamol, och man kunde då se att de fick avancerade hjärnfunktioner försämrade.
-
Haglunds häl
Vid Haglunds häl ses hälsmärta, särskilt på morgonen eller efter längre tids inaktivitet. Ofta har patienten smärta på begge hälarna samt svullnad och rodnad runt hälsenefästet kan förekomma.
-
Bursitis calcanei
Inflammation i bursa vid kalkaneus som kännetecknas av smärtor, eventuellt svullnad och rodnad vid hälsenefästet. Incidensen av hälsmärta är vanligast bland idrottare och äldre personer.